- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1421-1422

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds studentsång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1421

Lunds studentsång-Lundström

1422

deboken, hvilken dock saknar uppgifter för
vissa socknar och beträffande andra är i vissa
hänseenden ofullständig, eger synnerligen stor
betydelse för kännedomen om prästerskapets och
kyrkornas rättigheter, om den ock ej kunnat
tillerkännas vitsord gentemot yngre däremot
-stridande trovärdiga handlingar. Utförligt
beskrifves densamma i L. B. Falkmans (se denne)
arbete "Upplysningar om kronans, kyrkornas
och presterskapets inkomster" etc. (1848).
C. v. O.

Lunds studentsång. Vid Lunds universitet fanns ännu på
1820-talet alls ingen ordnad kör- och kvartettsång,
denna förädlande insats i univer-sitetslifvet var
där ännu okänd; hvarken repertoar eller tillfälle
till samöfning stod de spridda sång-krafterna bland
studenterna till buds. 1829 började emellertid
Sven Loven (den sedermera berömde zoologen) att
sammanföra och instruera dem, och 1831 gafs den
första konserten. 1833 bildade tonsättaren Otto
Lindblad Lilla sångsällskapet, som 1838 konstituerade
sig till Lunds studentsångförening. Om ledarens
utomordentliga förtjänster som skapare af den
svenska studentsången med rent nationellt kynne se
Lindblad, 0. J. Efter hans afflyttning från Lund,
1847, sköttes anförarskapet af medlemmar ur hans
sångartrupp (Borg, Hammar, Follin), tills det 1856
öfvertogs af K. G. v. Sydow (sedermera bankdirektör),
som i 20 års tid var ledare och uppehöll de
Lindbladska traditionerna. Lunds studentkör,
som vid de tidigare skandinaviska studentmötena
vann rykte för att vara den yppersta i Norden,
fördunklades nu af Uppsalasången. Efterträdare
till v. Sydow blef läroverksadjunkten H. Möller
(1876-85); han lät kören odla äfven större körverk
med orkester, bildade "lilla kören’’, åvägabragte
samkonserter med Köpenhamns studentsångförening och
förde sin trupp på tre sångarfärder. Sedan taktpinnen
därefter handhafts af H. Andersson och E. Norrman,
lades den 1891 i händerna på Alfred Berg (se denne),
som genom sin ovanliga dirigentförmåga under ett nu
tjuguårigt anförarskap (med afbrott endast 1894-96,
då han studerade musik utomlands och hade vikarier i
J. Lind och G. F. Steiner) åter lyft Lunds studentsång
till dess gamla blomstring. Sedan 1896 ha under honom
många sångarfärder företagits genom Sverige och några
till Norge samt 1904 (med en ypperligt sammansatt
kör) en triumf-färd till Nord-Amerika, hvarförutom
1905 gåfvos samkonserter med Uppsalasångarna. Till
solist på "sina färder ha lundensarna merendels
haft operasångaren J. Forsell. Sångföreningen har
i mycket stor utsträckning anslagit intäkterna af
sina sångarfärder och konserter till allmännyttiga
och välgörande ändamål; bl. a. fulltecknade den
sålunda Oskar ILs jubileumsfond med 10,000 kr. efter
Amerika-färden. - I jämförelse med sin uppsvenska
motbild (se Uppsala studentsång) vinner Lundasången
sina egnaste lagrar i det veka, blida natursvärmeriet.
E. F-t.

Lundstedt, Bernhard Vilhelm, biblioteksman,
bibliograf, f. 11 juni 1846 i Stockholm, vid
hvars gymnasium hans fader, Jonas L. (f. 1793,
filos, magister primus i Uppsala 1818, d. 1859),
var lektor. L. blef student i Uppsala 1866, filos,
kandidat 1873 och filos, doktor 1875, e. o.

amanuens i K. biblioteket 1873, ord. amanuens
1884 och bibliotekarie 1900. 1875-84 tjänstgjorde
han äfven i Ecklesiastikdepartementet. Under
sommarsemestrarna 1876-80 ordnade och förtecknade
han Finspångs bibliotek (nu tillhörigt Norrköpings
stadsbibliotek). I biblioteksveten-skapligt syfte har
L. företagit åtskilliga utländska resor och deltagit
i flera kongresser, bl. a. såsom Sveriges ombud vid
de internationella biblioteks-konferenserna i London
1897, Paris 1900 och Bruxelles 1910. Med framgång
kröntes L:s arbete för, att från Sverige, Danmark
och Norge forskare skulle sändas till Rom för att
systematiskt genomgå Vatikanska arkivets samlingar
och uppteckna allt hvad där kunde anträffas rörande de
nordiska ländernas medeltida historia. L. har utgifvit
Bidrag till kännedomen om grekiska språkets studium
vid de svenska läroverken från äldsta till närvarande
tid (gradualafh., 1875), Förteckning på de böcker,
som varit begagnade vid undervisningen i de svenska
elementarläroverken 1816-1877 (1881), Katalog öfver
Finspongs bibliotek (jämte historisk inledning,
1883), Srenska tidningar och tidskrifter utgifna
i Nord-Amerikas förenta stater (1886), Sveriges
periodiska litteratur. Bibliografi I-III (omfattande
tiden 1645-1899, 1895-1902), innehållande bl. a. en
banbrytande historik öfver de svenska tidningarna,
afd. Tidningsmän i "Svenskt porträttgalleri" (1897;
ny uppl. 1910), Apercu de la principale littérature
bibliographique de la Suéde (rapport till den
internationella kongressen för bibliografi i Paris
1900), uppsatser i Nordisk familjeboks l:a och 2:a
uppl. och tidskrifter, bland hvilka må nämnas Om
Kungliga biblioteket i Stockholm (i "Förr och nu",
1879), Vber die abgabe der pftichtexemplare von
druckerzeugnis-sen an die bibliotheken in Schweden
(i "Central-blatt fiir bibliothekswesen", 1891),
Notice sur len bibliothéques publiques de Suéde (i
"Revue intern, des archives, des bibliothéques et
des musées", 1895).

Lundström, Anders, trädgårdsman, f. 18 febr. 1781 i
Risinge socken, Östergötland, d. 23 jan. 1865 på sin
egendom Frösunda vid Stockholm. Från drängtjänst
arbetade han sig upp, så att han år 1822 kunde
öfvertaga arrendet af Bergianska stiftelsens trädgård
i Stockholm. Där utvecklade han en verksamhet,
som gjorde honom berättigad att intaga främsta
platsen bland sin tids trädgårdsmän. Under de 38
år han på ett högst framstående sätt skötte nämnda
trädgård utvidgade han dess trädskolor, byggde på egen
bekostnad växthus m. m. En förut föga uppmärksammad
gren af trädgårdsodlingen, nämligen fröodling,
omfattades af L. med synnerligt intresse, och
själf odlade han vid Bergianska trädgården under
vissa är så mycket köksväxtfrö, att införseln
utifrån väsentligt minskades och fröpriserna i
landet ej obetydligt nedsattes. L. egnade sig
äfven åt studiet af de svenska fruktsorterna
och kan sägas ha varit den förste, som på detta
område åstadkommit ett arbete af beståndande
värde. Han utgaf bl. a. en högst förtjänstfull
lärobok, Handbok i trädgårdsskötseln (1831; 4:e
uppl. 1852), samt en Handbok i landt-hushållningen
(1842). L. blef 1834 led. af Landt-bruksakad. och
1839 af Vet. akad. samt fick titeln ekonomidirektör.
C. G. D

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free