Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds studentsång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1429
Lunds universitet
1430
och K. J. Tornberg knutit sina namn, innehåller
värdefulla serier särskildt af gammalnordiska
och orientaliska mynt. Konstsamlingarna omfatta
dels en skulpturafdelning i lokalerna under
aulan, innehållande närmare 100 bildhuggarverk,
hvaribland några original, de flesta afgjutningar,
dels en tafvelsamling, räknande omkr. 200 taflor
i olja, akvarell eller pastell (en del deponerade
af staten samt af Akad. fpreningen) jämte några
hundratal kopparstick, hvilken senare afdelning,
med den konsthistoriska institutionens arbets-
och biblioteksrum samt af bildningssamling,
upptager universitetshusets tredje våning. I det
bredvid liggande Lundagårdshuset (fig. 5 å pl. I
till art. Lund), som varit byggnad för den äldsta
akademien och sedermera inrymde biblioteket, äro
numera upplåtna lokaler för humanistiska sektionens
gemensamma laboratorium (arbetssal med bibliotek), rum
för dess seminarieöfningar och för den juridiska och
den teologiska fakultetens seminarier, den geografiska
institutionen, den entomologiska samlingen samt
det historiska museet. Om detta sistnämnda se Lunds
universitets historiskamuseum.
Midt emot Lundagårdshuset ligger vid
universitetsplatsen den s. k. Palsestra- et
Odeum-byggna-den innehållande musiksal (för
Akademiska kapellets öfningar), gymnastiksal
m. m. Därbredvid ligger den geologisk-mineralogiska
institutionen, med en betydande samling särskildt
på det pa-leontologiska området. Om den zoologiska
institutionen, som numera ensam upptager huset vid
Kraftstorget, samt om den entomologiska samlingen se
Zoologiska institutioner och samlingar. I botaniska
trädgården ligga de botaniska institutionerna: den
systematiska och den fysiologiska. För den förra äro
medel till en nybyggnad beviljade, och däri skola
herbariesam-lingarna jämte det botaniska biblioteket
inrymmas. Genom J. G. Agardhs, F. Areschougs och
B. Jönssons donationer är denna afdelning synnerligen
rik, dess algsamling allenastående. Det astronomiska
observatoriet är utvidgadt med nya byggnader i egen
park (fig. 12 å pl. II till art. Lund). Vidare
har den fysiska institutionen egen byggnad
(se skrift af K. A. Holmgren 1886). Det kemiska
laboratoriet är inrymdt i samma byggnadskomplex
som det medicinsk-kemiska laboratoriet och den
farmakologiska institutionen. Nya ändamålsenliga
byggnader ega den anatomiska institutionen (med
värdefullt anatomiskt museum), den fysiologiska
samt den patologisk-anatomiska (med betydande
preparatsamling, se uppsats af M. V. Odenius i
"Nord. med. arkiv" 1890). De kliniska institutionerna
jämte Röntgenlaboratorium äro förenade med Malmöhus
läns lasarett. Vid dessa institutioner äro, under
lärarna i de resp. vetenskaperna, assistenter
samt amanuenser anställda. Den entomologiska
samlingen samt det historiska museet med mynt- och
medaljkabinettet ha särskilda föreståndare. Den mest
omfattande institutionen är universitetsbiblioteket
(se därom Bibliotek, sp. 287-289 äfvensom i Suppl.,
samt Biblioteksbyggnader, sp. 303-304 o. fig. 16;
universitetsbibliotekets nya byggnad togs i besittning
1907). Universitetets gällande stat är fastställd 26
juni 1907. Inkomsterna för år 1912 äro
beräknade till 739,412 kr. (utom extra anslag). Af
denna summa utgöra 667,791 kr. statsanslag (som mer
än fördubblats på de sista femton åren); återstoden
inkomster af universitetets egna kapital (1911
uppgående till omkr. 1,700,000 kr., en äf-venledes
under den sista tiden betydligt ökad summa),
af arrendespannmål från universitetets hemman och
lägenheter samt åtskilliga mindre inkomstkällor. Af
statsanslag och den kungl. handkassan utgå några
stipendier och premier; åtskilliga sådana bekostas af
Akad. föreningens samt studentnationernas särskilda
fonder, men de flesta (1911 omkr. 200 stycken med
en sammanlagd årlig summa af omkr. 42,000 kr.) af
universitetets donationsfonder, som 1911 uppgingo
till omkr. 1,820,000 kr. (för två årtionden sedan
var summan endast hälften så stor). Den största
donationen är den Bokelundska på 200,000 kr., för
historiska,etnografiska och naturvetenskapliga
studier. Jenny Linds fond till "Es. Tegnérs
stipendier" för teol. och humanistiska studerande
uppgick 1911 till 59,000 kr.; N. M. Mandelgrens
fond för utgifvande af "Atlas till Sveriges
odlingshistoria" till 45,000 (den Mandelgrenska
samlingen till detta arbete förvaras i universitetets
konstmuseum). - Af det årliga anslaget utgå (1912)
till vetenskapliga institutioner samt byggnaders
underhåll omkr. 140,000 kr. (hvaraf 50,000 till
universitetsbiblioteket); för 25 år sedan var summan
nästan endast en tredjedel däraf. Professorer,
öfverbibliotekarien och ränt-mästaren åtnjuta
i lön och tjänstgöringspenningar hvardera 7,500
kr. (utom ålderstillägg, för ränt-mästaren dessutom
300 kr. expensmedel); sekreteraren har 6,000 kr. och
som ombudsman 500 kr., kamreraren 4,800 kr., hvarje
l:e bibliotekarie 5,400, 2:e bibliotekarie 3,700,
observatör och laborator resp. 4,500 kr. (alla
dessa med två a tre ålderstillägg). Till arfvoden åt
docenter finnas anslagna 23 fasta stipendier ä 2,500
och 5 rörliga å 2,000 kr. Amanuensen vid kansliet och
räntekammaren uppbär 1,500 kr. Till exercitiemästarna
utgå (1912) 6,500 kr. Sex amanuenser uppbära hvardera
900 kr., femton 500 kr. Till extra biträden vid
universitetsbiblioteket utgå 12,000 och till
fakultetsnotarierna 1,300 kr. E. Wrgl.
Historia. Upprättandet af en högre läroanstalt i
södra Sverige för sönerna af de genom Roskilde-freden
1658 till Sverige afträdda landskapen var en åtgärd,
som redan kort efter fredsslutet bragtes på tal af
dessa landskaps eröfrare, Karl X Gustaf. Han ville
därigenom hindra gemenskapen med Danmark och införa
svensk bildning i dessa från rikets äldre svenska
bildningsanstalter aflägsna landsändar. På Karl X:s
befallning utarbetade biskopen i Lund P. Winstrup,
en ifrig svenskvän, ett förslag till upprättande
af en högre lärdomsanstalt i Lund. Som dess
ekonomiska grundval föreslog han användande af de
Lunds domkapitel tillhöriga ansenliga jordegendomar,
hvilka innehafts af danska undersåtar och genom Skånes
in-förlifvande med Sverige blifvit lediga. Förslaget
kom likväl icke till utförande under den korta
återstående tiden af Karl X:s regering. Men frågan
omfattades med ifver af Skånes inflytelserika män,
särskildt bland prästerskapet, och sedan den förevarit
vid riksdagen 1664, utfärdades omsider 19 dec. 1666
stiftelsebrefvet för Lunds universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
