- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1431-1432

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds universitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1431

Lunds universitet

1432

af Karl XI:s förmyndarregering. Efter Karl X Gustaf
fick det nya universitetet namnet Academia Carolina. I
öfverensstämmelse med biskop Win-strups förslag
uppläts till betryggande af lärosätets ekonomiska
bestånd hela Lunds domkapitels betydliga jordegendom,
hvilken successivt borde komma universitetet
till godo - en ansenlig gåfva af icke mindre än
omkr. 1,200 gårdar. - Lunds universitets äldsta
styrelseförfattning och privilegier - utfärdade samma
dag som stiftelseurkunden - voro af väsentligen
samma innehåll som de, hvilka gällde för Uppsala,
hvars konstitutioner fastställts 1655. Lunds
universitets "Con-stitutioner" af 16G6 fortforo
att gälla nära 200 år, hvilket ej undgick att
medföra svåra olägenheter. Först 1852 utfärdades
nya statut, hvilka i sin ordning ailöstes utaf
de förnyade statuten af 10 jan. 1876, dessa åter
utaf de nu gällande af 27 nov. 1908. - Det nya
lärosätets invigning egde rum på Karlsdagen (28
jan.) 1668. Den utrustning med afseende på lärostolar,
h varmed Lunds universitet efter konstitutionernas
föreskrift började sin verksamhet, var efter tidens
förhållanden ej obetydlig: teol. fakulteten egde
fyra professurer, den juridiska och medicinska
hvardera två, den filosofiska åtta, alla, utom
de två professurerna i matematik, tillhörande den
humanistiska gruppen af läroämnen. Frikostigt tillmätt
var äfven, som nämndt är, det nya universitetets
ekonomiska grundval. Men den senares natur var af
den art, att oreda och förvirring i de ekonomiska
förhållandena lätt måste uppstå, helst som endast en
mindre dol af det anslagna kapitelgodset genast var
ledig att tillträda. Sammansättningen af den äldsta
lärarpersonalen var äfven föga tjänlig till lärosätets
förkofran och svenskhetens befästande i det nyvunna
landskapet. De nye professorerna voro dels danskar,
förflyttade från domkapitlet och gymnasiet till
det nya universitetet med bibehållande af sin förra
aflöning, dels tyskar, dels svenskar. De sistnämnde
voro till antalet underlägsna. Ständiga tvister inom
det så brokigt sammansatta akademiska konsistoriet
samt emellan den tyske prokanslern B. Oelreich - en
man, som genom sitt inflytande hos M. G. De la Gardie
mycket bidragit till universitetets upprättande -
och den danske biskopen Winstrup äfvensom förvirrade
ekonomiska förhållanden störde den lugna utvecklingen
under universitetets första år. Det var föga
besökt: studentantalet, som från början uppgått
till omkr. 100, höjde sig under dessa år föga
öfver denna siffra. Ett europeiskt ryktbart namn
hade dock blifvit fäst vid universitetet redan vid
dess stiftelse: det var den berömde rättsläraren och
historieskrifvaren Samuel Pufendorfs. Hans ryktbara
verk "De jure naturae et gentium" utgafs i Lund 1672,
och "Londinium Scanorum" gjorde under hans namn först
sitt inträde i Europas lärda värld. Jämte Pufendorf
torde filosoferna Canutus Hahn och Kristian Papke -
den sistnämnde en af vårt lands förste cartesianer
- samt matematikern A. Spole, sedermera professor
i Uppsala, ha varit de förnämste af universitetets
första lärare. - Dess verksamhet afbröts redan 1676
till följd af det pågående kriget med Danmark, hvars
mest afgörande slag utkämpades utanför Lund. Kriget
slöts genom freden i Lund 1679; men det syntes

länge ovisst, huruvida högskolan skulle komma att
återupprättas. Då detta omsider skedde, 1682, var det
endast tre af de forne professorerna, som återvände,
och det hela byggdes på andra grundvalar. Största
förtjänsten af högskolans återupprättande tillkommer
Winstrups efterträdare såsom biskop i Lund, C. Hahn,
den man, som framför andra bidragit till Skånes
försvenskning, samt universitetets inflytelserike
kansler Erik Lindschöld, som varit utsedd till
dess förste eloquentiaB professor. Det var ej utan
svårigheter, som återupprättandet utverkades hos
den stränge rikshushållaren Karl XI. Universitetets
stora jordegendom hade af honom indragits till
kronan, och det första villkoret för högskolans
återupprättande blef, att kostnaderna så litet
som möjligt skulle betunga den svenska staten. Till
nödtorftigt underhåll anvisades tiondemedel af skånska
socknar, förut anslagna till äldre bildningsanstalter
i Lund, samt en obetydlig kvar-lefva af det forna
jordagodset. Oegennyttigt afstod biskop Hahn till
universitetet den af två skånska härad utgående
biskopstionden. Mot slutet af Karl XI:s regering
anvisades ytterligare några mindre inkomster från
de skånska provinserna. Konungen skänkte därjämte
en boksamling, den gripenhielmska, och upplät till
universitetsbyggnad Lundagårdshuset, som på platsen
för det äldsta ärkebiskopsresidenset byggts för
den danske konungens fogde och sedan egts af biskop
Winstrup. Dittills hade domkyrkan och dess kapell
samt en liten närbelägen byggnad användts till
föreläsnings- och konsistoriesalar. Vetenskapliga
institutioner hade icke funnits, och det dröjde ännu
länge, innan behofvet däraf tillgodosågs. Antalet
lärostolar vid det återupprättade universitetet
inskränktes väsentligt, i strid mot konstitutionernas
föreskrift: 2 teol. professorer tillsattes i st. f. 4;
juridiska och medicinska fakulteterna erhöllo
hvardera l ledamot, och den filosofiska räknade nu
till en början blott 4 ledamöter. Småningom ökades
väl lärarnas antal, men universitetets utrustning
förblef ända in på 1800-talet af torftigaste slag,
till förfång ej endast för dess många lönlösa
lärare, hvilka med skäl en gång nämndes "den
ömkans-värdaste tiggareparade ibland de öfriga
stater i riket", utan för högskolans förkofran i
dess helhet. - Med spillrorna af det, som räddats
undan för-härjelsen, började återuppbyggandet
under Hahns, Papkes, A. Stobaeus’ och M. Nordemans
nitiska och insiktsfulla ledning. Universitetet
hade nu mist sin öfvergångskaraktär; alla dess
lärare voro svenskar, och med ifver fullföljdes
af dem försvenskningsarbetet. Högskolans betydelse
härvid var afgörande: genom där fostrade präster och
ämbetsmän infördes svensk odling och nationalkänsla
i Sveriges sydligaste landskap. Detta var den
förnämsta frukten af universitetets verksamhet under
dess första halfsekel. Slutet af det karolinska
tide-hvarfvet blef åter bekymmersamt för lärosätet
i Lund. Krigets bördor hvilade tungt äfven på
lärdomens idkare. Pest och farhågor för fiendens
inbrott vållade 1709-13 åtskilliga längre afbrott
i högskolans verksamhet. Karl XILs långa vistelse
i Lund 1716 och 1717, då hjältekonungen stundom
besökte akademiska föreläsningar och disputationer,
är visserligen ett lysande minne i universitetets
häfder; men de däraf följande bördorna af in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free