- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1451-1452

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lungsjukdomar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1451

Lungsjukdomar

1452

på hjärtats arbete och dess förmåga att hålla
ut. Sjukdomens virus förlorar nämligen vanligen
sin toxicitet (giftighet) inom organismen efter
relativt kort tid, hvarvid sjukdomen upphör genom
s. k. kris (hastigt temperaturfall under svettning
jämte för-bättradt allmäntillstånd och lösning af
exsudatet i lungan). Denna kris inträffar ofta på
7:e dygnet efter sjukdomens början, men kan äfven
komma tidigare (t. ex. på det tredje). Stundom
inträder den dock i form af lysis (långsamt
temperaturfall). Efter influensainfektionens
allmännare framträdande i Sverige 1889 synes detta
förhållande ha blifvit vanligare (blandningsinfektion
med denna eller andra bakterier), och typiska kriser
vid lunginflammation äro numera här jämförelsevis
sällsynta. Vid resolutionen frigöres exsudatet genom
s. k. autolys och uppsugning i blodet. Endast en
mycket ringa del upphostas. Stundom kan exsudatet i
st. f. att re-sorberas undergå andra förändringar. Det
kan sålunda småningom förvandlas i bindväf (se
nedan om kronisk interstitiell pneumoni), eller
ock kunna lungans anatomiska delar på ett mindre
område smälta sönder, hvarigenom en varhåla (abscess)
uppstår. Detta är den vanligaste orsaken till l u n g
b ö 1-denl. lungabscessen, som karakteriseras af en
ofta fortgående insmältning af lungan, som då icke,
såsom vanligt är vid dylik hålbildning, framkallas af
tuberkulos (se Lungsot), utan af andra bakterier,
vanligen blandningsinfektioner. Lungabscessen,
som är en sällsynt sjukdom, uppträder vanligast hos
förut genom sjukdomar eller alkoholism försvagade
individer. Slutligen kan lunginflammationen, såsom
ofvan nämnts, kompliceras af lungsäcksinflammation,
hvilken, om den är något mera betydande, då till sist
blir den dominerande sjukdomen. I ett öfvervägande
antal fall går emellertid den akuta lunginflammationen
till full hälsa, utan att efterlämna några spår
för den sjuke. Någon säker specifik behandling af
denna sjukdom finnes ännu icke. Läkaren nödgas därför
koncentrera sin uppmärksamhet på höjandet af kroppens
motståndsförmåga genom föda samt på vidmakthållandet
af hjärtats arbete genom stärkande medel, digitalis
o. d.

Interstitiell 1. kronisk pneumoni, en inflammation
i den emellan lungcellerna liggande bindväfven, står
merendels i sammanhang med andra lungsjukdomar, såsom
pleurit, tuberkulos, pneumoni m. m., och uppträder än
i härdar, cirkumskript (ärrbildning), än mera diffust
utbredd (cirrhosis). Genom bindväf snybildning
bli lungans mellanbalkar fastare och tjockare,
lungcellerna hopklämmas, respirationsytan minskas,
lungan skrumpnar ihop och kan slutligen förvandlas
till en hoptryckt svålig massa. - Vissa samtidiga
sjukdomar synas medföra en benägenhet hos lungorna
för från början kroniska cirrotiska processer,
såsom alkoholsjukdomar, gikt och sockersjuka. Äfven
vid kroniska allmänna eller lokala infektioner,
såsom malaria, syfilis och aktinomykos (strålsvamp),
förekomma i lungorna kroniska s. k. interstitiella
förändringar. I ett nära sammanhang med dessa kroniska
lunginflammationer stå de sjukdomsprocesser, hvilka
småningom framkallas vid långvarig inandning af
vissa för lungväfnaden retande ämnen. Dessa sjukdomar
kallas p n e u m o-k o n i o s e r och orsakas genom
inandning af kol-

damm (anthrakosis), järnfilspån (siderosis), kalk
(chalikosis) samt af en del andra slags damm, såsom
det i tobaksfabriker, ullspinnerier o. d. Dammet
plägar passera lungorna och aflagra sig i dessas
lymfkörtlar, men åstadkommer på vägen kroniska
bindväfsnybildningar i lungorna, måhända föregångna
af bronkopneumonier och förökade af sekundära
infektioner med bakterier. Ofta placera sig dessa
inflammationer kring blodkärl och luftrör. Dessa
sjukliga tillstånd, som äro mest utpräglade i
lungor från kalkstenshuggare, äro särskildt farliga
därigenom, att de disponera för bakterieinfektioner,
i synnerhet med tuberkulos. Då bland arbetare, som
icke speciellt sysselsättas i dammig luft, dödlighet
i lungsot är 0,239 proc., utgör den hos arbetare med
dammgifvande arbete 0,542 proc. (A. Frsenkel). Bland
stenhuggare visar en statistik en lungsotsdödlighet
af 3,9 proc., och af dödsfallen bland dessa arbetare
berodde icke mindre än 89,3 proc. på lungsot. För
metallslipare är den förra siffran 2,4 proc. -
Lungbrand 1. l u n g g a n g r e n är en i det hela
sällsynt sjukdom i lungparenkymet, som vanligen är
sekundär till den foetida 1. stinkande bronkiten
och kan följa på en sådan hos gamla eller eljest
nedsatta individer. Ha förruttnelsebakterierna
vunnit fäste i själfva lungan, kan denna sålunda
sönderfalla i ett eller flera ruttnande hålrum,
inom hvilka den sjukliga processen åtminstone till
en del fortskrider genom fermentverkan. Sjukdomen,
vid hvilken delar af lungparenkymet i själfva verket
upphostas och som är åtföljd af stark oregelbunden
feber och nedsatt allmäntillstånd, är vanligen
dödlig. Stundom kan kirurgisk behandling rädda den
sjuke. -Af öfriga kroniska eller akuta infektioner i
lungväfnaden är lungsot (se d. o.) 1. lungtuberkulos
den ojämförligt viktigaste. - Äfven lungemfyse-m e
t, som orsakas af en uttänjning af lungsubstan-sen
och dess elastiska delar, är en sjukdom i själfva
lungväfnaden. - Om Astmased.o. - Om blödningar från
lungorna (l ungblödning, h se-moptoe, haemoptysis,
blodspottning, blodhosta etc.) se Blodhostning
och Lungblödning. - Apoplexia pulmonum, l u n g
s l a g, är en nu knappast längre använd term för
betecknande af en ytterst häftig, akut kongestion
af blod inom lungan, som ansågs kunna ha döden
till följd. Detta tillstånd är emellertid intet
själfständigt sjukdomsbegrepp, utan ett symtom vid en
del andra sjukdomstillstånd. - Som svulstnybildningar
inom lungorna anträffas både kräfta (karcinom) och
s a r k o m. Kräftbildningarna äro de vanligaste
och kunna utgå primärt från bronkerna, men uppträda
äfven icke sällan sekundärt som metastaser, vanligast
efter primär svulst i bröstkörteln. Sarkomerna äro
sällsyntare och ta sitt ursprung från lungornas
lymfapparat (lymfosar-kom). Många fall af primär
lungkräfta ha träffats bland grufarbetarna i
Schneebergs koboltgrufvor i Sachsen, där 75 proc. af
dödsfallen bero på denna eljest så sällsynta sjukdom,
öfriga svulstnybildnin-gar inom lungan, såsom lipom,
fibrom, ostrom och enkondrom (fett-, bindväfs-,
ben- och brosksvul-ster), äro mycket sällsynta. -
Echinococcus i lungorna (se Hydatidsjukdom) förekommer
också både primär och sekundär, det senare oftare
och till följd af lefver-echinococcus. Den f ramkal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free