- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1481-1482

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luther ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1481

Luther

1482

Till sin åskådning, på hvilken G. Thomasius,
J. Chr. K. v. Hofmann och framför allt Harless
öfvat det största inflytandet, stod han den
s. k. Erlangenskolan närmast. Som teolog utmärktes
han ej af någon större originalitet, men vann
genom älskvärd och imponerande personlighet,
sällsynt talarbegåfning och synnerlig förmåga att
populärt och klart framställa och mot angrepp
af olika slag försvara den kristna åskådningen
stort anseende och inflytande äfven utom Tysklands
gränser, ej minst i Sverige. Särskildt hans många
apologetiska föredrag gjorde honom bekant också i
vidare kretsar. Äfven i kyrkopolitiskt hänseende
intog han, särskildt som redaktör (1868-80) af
"Allge-meine evangelisch-lutherische kirchenzeitung"
och som ledare af den allmänna evangelisk-lutherska
konferensen, en mycket inflytelserik ställning på den
konfessionell-lutherska sidan. Det i vetenskapligt
hänseende mest betydande af hans många arbeten är
Geschichte der christlichen ethik (2 bd, 1888-93). I
öfrigt må nämnas Das johan-neische evangelium
(2 bd, 1852-53; 2:a uppl. 1875-76), Die lehre
von den letzten dingen (1861; 3:e uppl. 1885), Die
offenbarung Johannis (1861; sv. öfv. 1863 och 1870),
Die lehre vom jreien willen (1863), Kompendium der
dogmatik (1865, 10:e uppl. 1900; sv. öfv. 1879),
Apologe-tische vorträge (4 bd, 1864-80, 14:e
uppl. 1896; delvis öfv. till sv. 1865, 1870, 1875,
1888), Die ethik Luthers (1867, 2:a uppl. 1875;
sv. öfv. 1900), Die modemen weltanschauungen und
ihre praktischen konsequenzen (1880, 3:e uppl. 1891;
sv. öfv. 1880, 2:a uppl. 1887), Die antike ethik
(1887), Kompendium der theologischen ethik (1896;
2:a uppl. 1898) och Die christliche glau-benslehre,
gemeinverständlich dargestellt (1898). Utom för
"Allgemeine ev.-lutherische kirchenzeitung" var han
från 1880 redaktör för "Theologi-sches literaturblatt"
samt 1880-89 för "Zeitschrift fiir kirchliche
wissenschaft und kirchliches leben". Jfr L:s s j älf
biografiska arbete Erinnerungen aus vergangenen tagen
(1889; 2:a uppl. 1891) och J. Kunze, "Chr. E. L.’]_
(1903). E. Bg.

Luther [ty. utt. löter], Martin, den store
reformatorn, f. 10 nov. 1483 (möjligen 1484)
i Eisleben, d. där 18 febr. 1546, var son af den
fattige bergsmannen från Möhra i Thuringen Hans
Luder 1. Luther (d. 1530) och dennes hustru Margareta
-Ziegler (d. 1531) och den förstfödde bland åtminstone
sju syskon. Han döptes 11 nov. och fick efter dagen
sitt namn. Sina första intryck af lifvet fick han
i Mansfeld, dit fadern flyttade och där denne genom
att arrendera två masugnar småningom nådde ett visst
välstånd och kommunala förtroendeuppdrag. (Enligt
vanlig katolsk, alldeles obevisad, version hade fadern
flyttat från Möhra för att undgå följderna af ett
dråp.) Uppfostran i hemmet präglades af stränghet
ända till hårdhet,

och i L:s själ inplantades en skygghet och ett anlag
för ångest, som skulle starkt inverka på hela hans
kommande utveckling. Denna skygghet ökades genom
den öfvertro, i hvilken han växte upp; moderns
rädsla för häxor och allehanda troll, för sol- och
månförmörkelser och för djäflarna och deras ingripande
midt i det materiella gick i blodet

Fig. 1. Martin Luther. Efter målning,
utgången från Lucas Cranach d. ä:s ateljé.

på sonen; i det afseendet förblef han äfven som
reformator ett barn af sin tid. I föräldrahemmet
lärde han ock det urkraftiga, grofva bondspråk och de
drastiskt träffande bilder från ladugård, åker och
skog, som sedan skulle bidraga att göra honom till
Tysklands inflytelserikaste folkskribent. Af sin
bondehärstamning, hvaröfver han alltid var stolt,
ärfde han ock den sega konservatismen på bottnen
af karaktären samt obändigheten och oförmågan af
måttfullhet, när han slog sig lös, men väl äfven
den sunda fysik, som länge bestod prof-vet i de
våldsammaste påkänningar. - De hårda erfarenheterna
från hemmet upprepades i Mans-felds skola. Allt
som han växte till, gafs nu ock bred plats i hans
sinne för den ångestfulla religiösa fråga, som låg
på nästan alla frommas läppar vid medeltidens slut:
hur skall ja? undgå den hotande domen, hur skall jag
bli rättfärdig inför Gud? Ty liksom han fruktade sin
jordiske fader, så fruktade han ock den himmelske som
den stränge domaren. Frågan blef än mera aktuell under
vistelsen i Mag-deburg 1497-98, där han sattes i en
skola, tillhörande "det gemensamma lifvets bröder"
(se Bröder, Det gemensamma lifvets). Två intryck
präglades där i hans sinne: den katolska domens
praktfulla gudstjänst, som så fast hos honom rotade
vördnaden för katolska mässan, att han i fråga om
denna alltid blef starkt konservativ, och åsynen
af en furste af Mansfeld i botgörar-dräkt, hvilket
väckte tanken att på den vägen vinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free