Print (PDF) - On this page / på denna sida - Luzern 1. Kanton i mellersta Schweiz - Luzern 2. Hufvudstad i nämnda kanton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luzern
14
rådet (fakultativt vid kommunala val). Lagar
och tinansdekret underställas en folkomröstning
("referendum"), om 5,000 medborgare fordra
det. I administrativt hänseende är kant. delad i 5
amts-bezirke, hvart och ett under en amtslatfhalter. I
kant. finnas 91 fredsdomstolar, 19 kretsdomstolar
och, såsom högsta instans, l öfverdomstol (Das
obergericht) med 9 ledamöter och l brottmålsdom-stol
(5 led.). - Alla ämbetsmän väljas för 4 år, utom
ståthållaren, som utses årligen. - 2. Hufvudstad
i nämnda kanton, på ömse sidor om Reuss’ utlopp ur
Vierwaldstättersjön. 39,339 inv. (1910). Staden är
trångt byggd, mot n. omsluten af en stadsmur från 1385
med 9 vakttorn, men har under senare tid utvidgats och
förskönats genom kajer och prydliga hus samt präktiga
hotell, öfver Reuss gå en järnvägsbro och 6 andra
broar, af hvilka två äro öfvertäckta: kapellbron
(från 1333) med historiska framställningar och
Spreuer-1. kvarnbron (från 1408) med en framställning
af dödsdansen (af Meglinger). Vid kapellbron lig-
’.Fig. 1. Kapellbron i Luzern med vattentornet
(nu arkiv).
ger det gamla vattentornet (se fig. 1) med stadens
arkiv. Bland kyrkor är stiftskyrkan, S:t Leodegar
(från IGOO-talet), den förnämsta. Af andra byggnader
märkas, på vänstra sidan, regeringsbyggnaden
(förr jesuitkollegium), med statsarkiv, museum, med
kantonsbiblioteket (90,000 bd) och bor-garbibliotsket,
en filial af schweiziska landsbiblioteket i
Bern med samling af "helvetica" före 1848,
samt, på högra sidan, rådhuset (1519- 1605),
med historiskt musoum. Staden har prästseminarium,
kantonsskola (omfattande teologisk fakultet, lyceum,
gymnasium, real-, handels- och konstslöjdskola
samt högre flickskola (med lärarinneseminarium och
handelsskola). Till stadens sevärdheter hör den
s. k. "gietschergarten" med ett 30-tal jättegrytor
(den största 8 m. i genomskärning) och andra minnen
från den tid, då glaciärer täckte detta område, samt
det ryktbara lejonmonumentet (fig. 2), efter en modell
af Thorvaldsen uthugset i klippväggen till minne af
de vid försvaret af Tui-lerierna 10 aug. 1792 dödade
schweizergardisterna. - L. är en af Schweiz’ vackraste
städer och har till följd af förtjusande omgifningar,
mildt klimat och gynnsamt läire midt i Schweiz,
i den breda alpporten mellan Rigi och Pilatus, vid
utloppet af den härliga Vierwaldbtättersjön, blifvit
medelpunkten lör turistströmmen, i synnerhet efter
öppnandet af
S:t Gotthardsbanan. Det har också ett 80-tal hotell
och en mänsrd pensioner samt besökes årligen af
omkr. 150,000 turister. Upp till Giitsch (525
m.) v. om staden går en hissbana (167 m. lång, 53
proc. stigning). Staden har ganska liflig industri
(maskiner, symaskiner, färger, möbler) och stora krea-
p^9^~-
fv^V>V - Ajf s^-itr - - "-’
O^/iEiyETIOW^l?00 AC VtHTtift
Fig. 2. Lejonmonurnentet i Lu/ern.
tursmarknader; i slutet af juli hålles där
en internationell regatta och i början af
sept. traftäflingar. Historia. Staden L., som
bildar kantonens kärna, uppstod omkring ett gammalt
kloster och kom 1291 till huset Habsburg, men ingick
1332 i det förbund, som de tre skogskantonerna Uri,
Schwyz och Unterwalden hade bildat, och tryggade sitt
oberoende af Österrike, då den deltog i den lysande
segern vid Sempach (1386). Genom eröfring och köp,
såsom af Entlebuch 1402, ökade L. sitt område. Det
stod under religionskrigen i spetsen för de katolska
kantonerna, och staden L. var 1579-1874 säte för
den påflige nuntien hos Edsförbundet. Den urspr,
demokratiska författningen öfvergick under 1500-
och 1600-talen till aristokratisk, som egde bestånd
till 1798, då Helvetiska republiken bildades, hvars
regering hade sitt säte i staden L. till 1802. Efter
införandet af me-diationsakten (1803) var L. åter en
kanton i Schweiz och staden L. omväxlande med Ziirich
och Bern säte för dess förbundsdag (tagsalzung). 1815
återställdes den gamla aristokratiska författningen
och det katolska prästerskapets makt. Först 1826
fingo protestanterna fri religionsöfning. 1831
infördas en friare författning, men denna störtades
1841 af bönderna under ledning af Josef Leu och det
katolska prästerskapet. 1844 inkallades jesuiterna
för att öfvertaga den högre undervisningen. Flera
försök af flyktingar från L. i förening med friskaror
från andra kantoner gjordes att störta den klerikala
regeringen, men förgäfves. L. fortfor att vara den
lodande katolska kantonen och stod 1847 i spetsen för
Sonderbund. Efter dettas nederlag blefvo jesuiterna
fördrifna, kloster indragna och författningen
ändrad. Det liberala partiet behöll sedan öfverhanden
till 1871. En ny förf att-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
