Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 13-14 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luzern 1. Kanton i mellersta Schweiz - Luzern 2. Hufvudstad i nämnda kanton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådet (fakultativt vid kommunala val). Lagar och
finansdekret underställas en folkomröstning
("referendum"), om 5,000 medborgare fordra det. I
administrativt hänseende är kant. delad i 5
amtsbezirke, hvart och ett under en amtstatthalter. I
kant. finnas 91 fredsdomstolar, 19 kretsdomstolar
och, såsom högsta instans, 1 öfverdomstol (Das
obergericht) med 9 ledamöter och 1
brottmålsdomstol (5 led.). — Alla ämbetsmän väljas för 4 år,
utom ståthållaren, som utses årligen. — 2.
Hufvudstad i nämnda kanton, på ömse sidor om
Reuss’ utlopp ur Vierwaldstättersjön. 39,339
inv. (1910). Staden är trångt byggd, mot n.
omsluten af en stadsmur från 1385 med 9 vakttorn,
men har under senare tid utvidgats och förskönats
genom kajer och prydliga hus samt präktiga
hotell. Öfver Reuss gå en järnvägsbro och 6 andra
broar, af hvilka två äro öfvertäckta: kapellbron (från
1333) med historiska framställningar och Spreuer-
l. kvarnbron (från 1408) med en framställning af
dödsdansen (af Meglinger). Vid kapellbron
ligger det gamla vattentornet (se fig. 1) med stadens
arkiv. Bland kyrkor är stiftskyrkan, S:t Leodegar
(från 1600-talet), den förnämsta. Af andra
byggnader märkas, på vänstra sidan,
regeringsbyggnaden (förr jesuitkollegium), med statsarkiv,
museum, med kantonsbiblioteket (90,000 bd) och
borgarbibliotsket, en filial af schweiziska
landsbiblioteket i Bern med samling af "helvetica" före
1848, samt, på högra sidan, rådhuset
(1519—1605), med historiskt museum. Staden har
prästseminarium, kantonsskola (omfattande teologisk
fakultet, lyceum, gymnasium, real-, handels- och
konstslöjdskola samt högre flickskola (med
lärarinneseminarium och handelsskola). Till stadens
sevärdheter hör den s. k. "gletschergarten" med ett
30-tal jättegrytor (den största 8 m. i genomskärning)
och andra minnen från den tid, då glaciärer täckte
detta område, samt det ryktbara lejonmonumentet
(fig. 2), efter en modell af Thorvaldsen uthugset i
klippväggen till minne af de vid försvaret af
Tuilerierna 10 aug. 1792 dödade schweizergardisterna.

Fig. 1. Kapellbron i Luzern med vattentornet (nu arkiv).

Fig. 2. Lejonmonumentet i Luzern.

— L. är en af Schweiz’ vackraste städer och har till
följd af förtjusande omgifningar, mildt klimat och
gynnsamt läge midt i Schweiz, i den breda
alpporten mellan Rigi och Pilatus, vid utloppet af den
härliga Vierwaldstättersjön, blifvit medelpunkten
för turistströmmen, i synnerhet efter öppnandet af
S:t Gotthardsbanan. Det har också ett 80-tal hotell
och en mängd pensioner samt besökes årligen af
omkr. 150,000 turister. Upp till Gütsch (525 m.) v.
om staden går en hissbana (167 m. lång, 53 proc.
stigning). Staden har ganska liflig industri
(maskiner, symaskiner, färger, möbler) och stora
kreatursmarknader; i slutet af juli hålles där en
internationell regatta och i början af sept. traftäflingar.

Historia. Staden L., som bildar kantonens
kärna, uppstod omkring ett gammalt kloster och
kom 1291 till huset Habsburg, men ingick 1332 i
det förbund, som de tre skogskantonerna Uri,
Schwyz och Unterwalden hade bildat, och
tryggade sitt oberoende af Österrike, då den deltog i
den lysande segern vid Sempach (1386). Genom
eröfring och köp, såsom af Entlebuch 1402, ökade
L. sitt område. Det stod under religionskrigen i
spetsen för de katolska kantonerna, och staden L.
var 1579—1874 säte för den påflige nuntien hos
Edsförbundet. Den urspr. demokratiska
författningen öfvergick under 1500- och 1600-talen till
aristokratisk, som egde bestånd till 1798, då
Helvetiska republiken bildades, hvars regering hade sitt
säte i staden L. till 1802. Efter införandet af
mediationsakten (1803) var L. åter en kanton i
Schweiz och staden L. omväxlande med Zürich och
Bern säte för dess förbundsdag (tagsatzung). 1815
återställdes den gamla aristokratiska författningen
och det katolska prästerskapets makt. Först 1826
fingo protestanterna fri religionsöfning. 1831
infördas en friare författning, men denna störtades
1841 af bönderna under ledning af Josef Leu och
det katolska prästerskapet. 1844 inkallades
jesuiterna för att öfvertaga den högre undervisningen.
Flera försök af flyktingar från L. i förening med
friskaror från andra kantoner gjordes att störta
den klerikala regeringen, men förgäfves. L.
fortfor att vara den ledande katolska kantonen och stod
1847 i spetsen för Sonderbund. Efter dettas
nederlag blefvo jesuiterna fördrifna, kloster indragna
och författningen ändrad. Det liberala partiet
behöll sedan öfverhanden till 1871. En ny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>