- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
33-34

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycium, bot. - Lyck - Lycka, filos. - Lycka, jaktv. - Lycka, liten, inhägnad åker- eller ängsmark. - Lyckan - Lyckans gudinna. Se Fortuna, rom. myt. - Lycke - Lyckeby 1. Jordebokssocken i Blekinge län - Lyckeby 2. Stor by i Lösens socken, Blekinge län - Lyckebyån - Lyckholm, David Melker - Lyckliga Arabien. Se Arabien, sp. 1271. - Lyckohjul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommande i Syd-Amerika. L. umbellatum R. & P. och
L. aggregatum R. & P. åstadkomma, då de
användas såsom bränsle, så våldsamma explosioner
genom gasutveckling i veden, att kokkärlen kunna
omstörtas.

        O. T. S. (G. L—m.)

Lyck (Lyk), kretsstad i preuss. reg.-omr.
Allenstein (Ostpreussen), vid den af Lyckfloden (till
Bohr) genomflutna Lycksjön. 12,397 inv. (1905).
På en holme i sjön ligger ett af Tyska orden 1273
uppfördt slott (nu fängelse). Gymnasium,
lärarseminarium. L. är masurernas hufvudstad.

        J. F. N.

Lycka, filos., kan fattas antingen i subjektiv
eller i objektiv bemärkelse. 1. Lycka i subjektiv
bemärkelse
, den lycka, som är gifven i den inre
erfarenheten, är ett tillstånd, som för varelsen
i fråga innebär tillfredsställelse af alla hans behof
och önskningar. En ren och oblandad lycka är
ett tillstånd af idel lustkänslor (se Känsla). Då
dessa känslor tänkas ha största möjliga styrka,
kallas lyckan lycksalighet l., i religiös
betydelse, salighet. Den etiska åsikt, som ser
lifvets mål i lycka, kallas eudemonism (se d. o.);
människans handlingar ha enligt denna åsikt
moraliskt värde genom att främja egen eller andras
lycka. En motsatt åsikt har framställts af Kant
och andra etiska rationalister. Enligt dem är
förhållandet mellan det rätta handlandet och
lyckan endast det, att man genom detta handlande
gör sig värdig lyckan, hvilket man däremot ej är,
om man gör lyckan till målet för sin sträfvan. —
2 Lycka i objektiv bemärkelse, de yttre
förhållanden, som främja den subjektiva lyckan: hälsa,
ekonomiskt välstånd o. s. v. Stoikerna ha fordrat
"den vises" fullständiga oberoende af lyckan i
denna bemärkelse. — Jfr "Lyckans filosofi" af
P. Janet (sv. öfv., 1869).

        S—e.

Lycka, jaktv. Haren säges göra lycka, då den
för att vilseleda sina fiender går tillbaka i sina
egna spår, hvarefter han "gör afhopp" åt sidan
(jfr Haren, sp. 1464).

        G. G.

Lycka, liten, inhägnad åker- eller ängsmark.

Lyckan, kronopark i Lycksele socken, Södra
Lycksele revir, Västerbottens län, afsattes till
kronopark af öfverloppsmark genom K. M:ts
befallningshafvandes afvittringsutslag 16 maj 1882.
Benämningen fastställdes af Kammarkollegium 29
dec. 1835. Areal 8,260 har.

        M—g.

Lyckans gudinna. Se Fortuna, rom. myt.

Lycke, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands södra härad. 3,615 har. 817 inv. (1910).
Annex till Torsby, Älfsyssels södra kontrakt. (L.
sockens kyrka har äfven kallats Karl Ludvig
Eugens kyrka
.)

Lyckeby. 1. Jordebokssocken i Blekinge län,
förr egen kyrkosocken, men sedan midten af
1700-talet i kyrkligt hänseende förenad med
Lösen. — 2. Stor by i Lösens socken, Blekinge län,
vid Lyckebyån, ej långt från dess utlopp i Östersjön
och vid Ö. Blekinge järnväg. Byn, som är känd
för sina ovanligt vackra omgifningar, har omkr. 550
inv., poststation, tingsställe (för Östra härads
tingslag), sparbank, skjutsstation, flera handlande och
handtverkare samt flera industriella verk, bl. a.
en Karlskrona stad tillhörig kvarn, till hvilken
fallet i ån lämnar drifkraft, samt bryggeri,
stärkelsefabrik, gjuteri och mek. verkstad, vagnfabrik
m. m. Karlskrona stad har där sitt
vattenledningsverk. I byn finnes ett 1911 upprättadt
församlingshem. — På byns nuv. plats låg förr Lyckea
(Lyckaa l. Lyckow), hvilket omtalas som köpstad
vid midten af 1400-talet, men sannolikt är äldre.
Bredvid låg ett slott, Lyckåborg, säte för
höfvitsmannen öfver Lyckå län och uppbyggdt före
1452, då det intogs af svenskarna under Birger
Trolle. Det eröfrades af dem äfven 1503, af Sten
Sture, som till en del lät förstöra detsamma, 1506
och 1523, af B. von Melen, och 24 aug. 1564, af
Åke Bengtsson Färla. Stadsprivilegierna
bekräftades 1596, men upphäfdes 1600, då invånarna
uppmanades att flytta till Kristianopel. 1601 befallde
Kristian IV, att slottet skulle nedbrytas och stenen
användas till Kristianopels befästande. Hvad som
var kvar af slottet lämnades efter 1658 års fred att
ytterligare förfalla, men ännu finnas dock några
lämningar af detsamma i behåll.

        2. Wbg. L. W:son M.

Lyckebyån, vattendrag i sydöstra Småland och
östra Blekinge, upprinner i Algutsboda socken, 236
m. ö. h. och flyter med sydlig hufvudriktning samt
utfaller i en vacker trakt vid Lyckeby i en vik
af Östersjön. Ån afför vattnet från de på
länsgränsen liggande Västersjön, Bockabosjön och Norrsjön
samt längre ned inom Blekinge Hofsjön. Den
bildar flera forsar och fall, det nedersta vid byn
Lyckeby. Längd 90 km. Flodområde omkr.
840 kvkm.

        A. G.*

Lyckholm,, David Melker, industriidkare,
kommunalman, politiker, f. 9 dec. 1856 i Sjögestad,
Östergötlands län, genomgick bryggeriskolan i
Worms och studerade yrket i Kristiania och
Tyskland samt är sedan 1894 innehafvare af den stora
bryggerifirman J. W. Lyckholm & Co i Göteborg,
som ofta gått i spetsen för förbättrade anordningar i
yrket (t. ex. propageringsapparaten vid renkultur
af jäst, den sinnrika ismaskinen, Veltens apparat
för kylning i hermetiskt slutet rum). L. blef 1885
kommunalfullmäktig i Örgryte kommun,
fullmäktiges ordf. 1900, landstingsman 1897, vice ordf. i
landstinget 1910 och ord. ordf. 1911. Han var
led. för Askims och Säfvedals härad i Andra
kammaren 1900—08 och valdes till led. af
Första kammaren för Göteborgs och Bohuslän 1909,
omvald 1911; han har varit led. af tillf. utskott,
suppleant i bevillningsutskottet 1904 och blef ord.
led. af detsamma 1912. L. tillhör nationella
partiet. Han har lämnat frikostiga bidrag till
kommunala ändamål (t. ex. en större donation till
Göteborgs slöjdskola), till lärda verk, bibliotek och
museer samt till vetenskapliga resor. En ö i Norra
ishafvet bär L:s namn. 1909 företog han en resa
kring jorden. L. införde trålfisket på
västkusten. Han är äfven en känd och framgångsrik
blomsterodlare.

        J. C.

Lyckliga Arabien. Se Arabien, sp. 1271.

Lyckohjul, en i medeltidens konst vanlig
sinnebild — i litteraturen antydd redan af klassiska och
gammalkristna författare (jfr t. ex. Jakobs bref
3:6) — för lyckans och de mänskliga ödenas
obeständighet. Redan där den uppträder för första
gången säkert daterad, som en illustration i
abbedissan Herrad von Landsbergs "Hortus
deliciarum" (1159—75), har den samma gestalt, som den
sedan i hufvudsak oförändrad bibehåller hela
medeltiden igenom: ett hjul, på hvilket en skara
människor hålla sig fast, några på uppstigande, andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free