Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lynchlag, eng. lynch law - Lyndhurst, kommun och mycket besökt sommarvistelseort i engelska grefsk. Hampshire - Lyndhurst, lord, engelsk rättslärd och statsman. Se Copley 2 - Lyndsay l. Lind(e)say, sir David - Lüneburg 1. Regeringsområde, bildande nordöstligaste delen af preussiska prov. Hannover - Lüneburg 2. Hufvudstad (stadskrets) i nämnda reg.-omr. - Lüneburger svartbrokig boskap - Lüneburgheden. Se Lüneburg 1 - Lüneburgit, miner. - Lüneburgska silfverskatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 Lyndhurst-Liineburgska silfverskatten 66 lynchning eger rum. Effektiviteten af denna lagstiftning är dock omtvistad. Visserligen synes antalet lynchningar på senare år ha aftagit, men detta tyckes lika mycket gälla för de staters del, som icke tillgripit någon dylik lagstiftning. Å ena sidan synas visserligen de stiftade lagarna i vissa stater icke sällan ha kommit till användning, men å andra sidan ock i andra af dessa stater många lynchningar ha egt rum i trots af dessa lagar. För att förstå detta måste man erinra sig, att på grund af juryinstitutets allmänna användning samt åklagar- och polismyndigheternas tillsättande genom val äfven rättskipningen i Förenta staterna är ställd under sträng kontroll af den allmänna folkmeningen. Så länge, såsom alltjämt händer, juryns utlåtande i en process ang. en lynchning äfven i uppenbara fall lyder på att "den döde blifvit aflifvad af personer, som äro för juryn okända", så länge kan man icke förvänta, att myndigheterna skola visa större ifver att inskrida, helst om de därvid äfven riskera att förlora sitt ämbete. Som ett tecken på en omsvängning i den allmänna meningen kan emellertid anses, att myndigheterna på senare tid i flera stater börjat mera energiskt fullgöra sina skyldigheter och att antalet fällande juryutslag likaledes på många håll är i tilltagande. Å andra sidan talar emellertid den på andra håll vitsordade tilltagande grymheten vid lynchningarnas verkställande i viss mån ett annat språk. N- S- £. Lyndhurst fli;ndost], kommun och mycket besökt sommarvistelseort i engelska grefsk. Hampshire, midt i New forest. 2,141 inv. (1901). Där ligger K i n g's h o u s e, det officiella residenset för lord wardsn för kronoallmänningen New forest. J. F. N. Lyndhurst [li'ndost], lord, engelsk rättslärd och statsman. Se C o p l e y 2. Lyndsay 1. L i n d (e) s a y [li'nsi], sir David, skotsk skald, f. 1490, d. 1555, sattes 1512 till hof-mästare för den späde prins Jakob, hvilken året därefter ärfde skotska kronan under namn af Jakob V. Af honom utnämndes L. 1529 till "lyon king-of-arms" (rikshärold) och adlades; sedermera betroddes honom flera gånger utrikes ambassader. Den äldsta af L:s dikter, The dreme (1528), är en om Dante och Dunbar erinrande lärodikt, där himlar och helveten besökas; skotska förhållanden skildras med bitande satir. Det allegoriserande dramat The satyre o} the thrie estaitis (1535) erinrar om de engelska moralitaterna, men innehåller också satir. Några af L:s satirer ge en lefvande framställning af förhållandena vid Jakob V:s hof. The historie of squyer M eldrum (1550) är ett försök att i de gamla riddardikternas stil behandla en samtida skotsk riddares öden. Den sista af L:s stora dikter, The monarche (1553), angriper liksom flera föregående det katolska prästerskapet. L. tillhörde reformatorn Knox' vänner och förklarade sig öppet för reformationen, som han främjade genom sin diktning, hvars skarpa hugg på girigheten och sedefördärfvet gjorde den mycket omtyckt. L:s verk äro utg. af D. Laing (3 bd, 1879) och Early english text society. Se afh. af Knauff (1885) och Archenberg (1891). LiTneburg f-borsr]. 1. Regeringsområde, bildande nordöstligaste delen af preussiska prov. Hannover. 11,341 kvkm. 546,405 inv. (1910). Det Tryckt den 20/3 12 utgöres till stor del af den s. k. Liineburg-heden (Liineburger heide), en af sand-, sten-och märgellager bestående slätt af i medeltal 80- 120 m. höjd, som sträcker sig emellan Aller och Elbe (90 km. i s. ö. och n. v.), från Göhrde till trakten af Bremen och Stade. Hela detta område är dock ingalunda en ofruktbar stäpp. T. o. m. de torraste ställena äro klädda med ljung samt oftast med blåbärsris, och där tillräcklig fuktighet medger en rikare växtlighet, finnas stora bok- och björkskogar. Vackra ekdungar oms:e i synnerhet byarna. Hedens karakteristiska natur har föranledt Föreningen för naturskyddsparker i Stuttgart att söka göra den centrala delen af densamma, trakten kring Wilsederberg i kretsarna Soltau och Winsen, med en areal af 23,300 har, till en naturskyddspark, och föreningen har redan inköpt ett mindre område. Tillsammans äro 23 proc. af reg.-omr. skogbevuxen mark, och denna ökas fortfarande genom skogssådd. Området utgjorde det forna f u r-stendömet L. Det är indeladt i 16 kretsar. Jfr Braunschweig och Hannover. - 2. Hufvudstad (stadskrets) i nämnda, reg.-omi., vid Ilmenau, som är segelbar dit, och vid flera järnvägslinjer. 27,790 inv. (1910). Staden var förr omgifven af vallar och murar, men dessa ha nu till största delen försvunnit. Det är en af de mest ålderdomliga och måleriska städerna i Nord-Tyskland med flera vackra byggnader i sengotisk och renässansstil, hvilka vittna om stadens välstånd under 1300-1500-talen, såsom rådhuset, tre gotiska kyrkor (från 1300- och 1400-talen) jämte många privathus. Viktigaste näringsgrenen är bearbetningen af de stora gips- och kalkbrotten invid staden samt af den tusenåriga salinen, som årligen lämnar 20,000 ton salt. Därjämte finnas åtskilliga fabriker. Staden har gymnasium med realgymiia-sium, lärarseminarium, handelsskola, stadsbibliotek (40,000 bd) och stadsarkiv (omkr. 20,000 pergamenturkunder samt en mängd andra akter och handskrifter). - L. fanns redan på Karl den stores tid, men erhöll någon betydenhet, först sedan ett kloster och en borg uppbyggts där på 900-talet och grannstaden Bardowiek, vid Ilmenau nedanför L., 1189 förstörts, hvilken förut v rit förnämsta handelsplatsen i norra Tyskland. L. ärfde denna stads handel och blef en af de förnämsta medlemmarna i hansan. 1267-1369 var det residens för hertigarna af den äldre luneburgska linjen. Sin högsta blomstring hade staden på 1400-talet, och äfven under 1600-talet var den nederlagsplats för alla handelsvaror, som exporterades från Sachsen och Böhmen till Elbes mvn-ning. l o. 2. (J. F. N.) Liineburger svartbrokig boskap, en låglandsras, uppkommen genom korsning mellan väst- och ost-frisisk boskap. H. F. Liineburgheden. Se Luneburg 1. Liineburgit, miner., ett vattenhaltigt magne-siumborat och -fosfat, förekommer som utbredda massor. - A. Ung. Luneburgska silfverskatten, en staden Liineburg förr tillhörig bordsuppsats af förgylldt silfver, bestående af 37 pjäser, af hvilka preussiska staten 1874 för en summa af 660,000 mark inköpte 36 för att införlifva dem med Kunstgewerbemuseum i Berlin. Uppsatsen, dels i sengotisk, dels i renäs- 17 b. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
