Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lynchlag, eng. lynch law - Lyndhurst, kommun och mycket besökt sommarvistelseort i engelska grefsk. Hampshire - Lyndhurst, lord, engelsk rättslärd och statsman. Se Copley 2 - Lyndsay l. Lind(e)say, sir David - Lüneburg 1. Regeringsområde, bildande nordöstligaste delen af preussiska prov. Hannover - Lüneburg 2. Hufvudstad (stadskrets) i nämnda reg.-omr. - Lüneburger svartbrokig boskap - Lüneburgheden. Se Lüneburg 1 - Lüneburgit, miner. - Lüneburgska silfverskatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lynchning eger rum. Effektiviteten af denna
lagstiftning är dock omtvistad. Visserligen synes
antalet lynchningar på senare år ha aftagit, men
detta tyckes lika mycket gälla för de staters del,
som icke tillgripit någon dylik lagstiftning. Å
ena sidan synas visserligen de stiftade lagarna i
vissa stater icke sällan ha kommit till användning,
men å andra sidan ock i andra af dessa stater många
lynchningar ha egt rum i trots af dessa lagar. För
att förstå detta måste man erinra sig, att på grund
af juryinstitutets allmänna användning samt åklagar-
och polismyndigheternas tillsättande genom val äfven
rättskipningen i Förenta staterna är ställd under
sträng kontroll af den allmänna folkmeningen. Så
länge, såsom alltjämt händer, juryns utlåtande i
en process ang. en lynchning äfven i uppenbara fall
lyder på att "den döde blifvit aflifvad af personer,
som äro för juryn okända", så länge kan man icke
förvänta, att myndigheterna skola visa större ifver
att inskrida, helst om de därvid äfven riskera att
förlora sitt ämbete. Som ett tecken på en omsvängning
i den allmänna meningen kan emellertid anses, att
myndigheterna på senare tid i flera stater börjat
mera energiskt fullgöra sina skyldigheter och att
antalet fällande juryutslag likaledes på många håll
är i tilltagande. Å andra sidan talar emellertid
den på andra håll vitsordade tilltagande grymheten
vid lynchningarnas verkställande i viss mån ett
annat språk.
N. S-g.
Lyndhurst fli;ndost], kommun och mycket besökt
sommarvistelseort i engelska grefsk. Hampshire, midt
i New forest. 2,141 inv. (1901). Där ligger K i n g’s
h o u s e, det officiella residenset för lord wardsn
för kronoallmänningen New forest. J. F. N.
Lyndhurst [li’ndost], lord, engelsk rättslärd och
statsman. Se C o p l e y 2.
Lyndsay 1. L i n d (e) s a y [li’nsi], sir David,
skotsk skald, f. 1490, d. 1555, sattes 1512 till
hof-mästare för den späde prins Jakob, hvilken året
därefter ärfde skotska kronan under namn af Jakob
V. Af honom utnämndes L. 1529 till "lyon king-of-arms"
(rikshärold) och adlades; sedermera betroddes
honom flera gånger utrikes ambassader. Den äldsta
af L:s dikter, The dreme (1528), är en om Dante och
Dunbar erinrande lärodikt, där himlar och helveten
besökas; skotska förhållanden skildras med bitande
satir. Det allegoriserande dramat The satyre o}
the thrie estaitis (1535) erinrar om de engelska
moralitaterna, men innehåller också satir. Några
af L:s satirer ge en lefvande framställning af
förhållandena vid Jakob V:s hof. The historie of
squyer M eldrum (1550) är ett försök att i de gamla
riddardikternas stil behandla en samtida skotsk
riddares öden. Den sista af L:s stora dikter, The
monarche (1553), angriper liksom flera föregående det
katolska prästerskapet. L. tillhörde reformatorn Knox’
vänner och förklarade sig öppet för reformationen,
som han främjade genom sin diktning, hvars skarpa hugg
på girigheten och sedefördärfvet gjorde den mycket
omtyckt. L:s verk äro utg. af D. Laing (3 bd, 1879)
och Early english text society. Se afh. af Knauff
(1885) och Archenberg (1891).
LiTneburg f-borsr]. 1. Regeringsområde,
bildande nordöstligaste delen af preussiska
prov. Hannover. 11,341 kvkm. 546,405 inv. (1910). Det
Tryckt den 20/3 12
utgöres till stor del af den s. k. Liineburg-heden
(Liineburger heide), en af sand-, sten-och märgellager
bestående slätt af i medeltal 80- 120 m. höjd,
som sträcker sig emellan Aller och Elbe (90 km. i
s. ö. och n. v.), från Göhrde till trakten af Bremen
och Stade. Hela detta område är dock ingalunda en
ofruktbar stäpp. T. o. m. de torraste ställena äro
klädda med ljung samt oftast med blåbärsris, och där
tillräcklig fuktighet medger en rikare växtlighet,
finnas stora bok- och björkskogar. Vackra ekdungar
oms:e i synnerhet byarna. Hedens karakteristiska
natur har föranledt Föreningen för naturskyddsparker
i Stuttgart att söka göra den centrala delen af
densamma, trakten kring Wilsederberg i kretsarna
Soltau och Winsen, med en areal af 23,300 har,
till en naturskyddspark, och föreningen har
redan inköpt ett mindre område. Tillsammans äro
23 proc. af reg.-omr. skogbevuxen mark, och denna
ökas fortfarande genom skogssådd. Området utgjorde
det forna f u r-stendömet L. Det är indeladt
i 16 kretsar. Jfr Braunschweig och Hannover. -
2. Hufvudstad (stadskrets) i nämnda, reg.-omi.,
vid Ilmenau, som är segelbar dit, och vid flera
järnvägslinjer. 27,790 inv. (1910). Staden var
förr omgifven af vallar och murar, men dessa
ha nu till största delen försvunnit. Det är en
af de mest ålderdomliga och måleriska städerna i
Nord-Tyskland med flera vackra byggnader i sengotisk
och renässansstil, hvilka vittna om stadens
välstånd under 1300-1500-talen, såsom rådhuset,
tre gotiska kyrkor (från 1300- och 1400-talen)
jämte många privathus. Viktigaste näringsgrenen är
bearbetningen af de stora gips- och kalkbrotten invid
staden samt af den tusenåriga salinen, som årligen
lämnar 20,000 ton salt. Därjämte finnas åtskilliga
fabriker. Staden har gymnasium med realgymiia-sium,
lärarseminarium, handelsskola, stadsbibliotek (40,000
bd) och stadsarkiv (omkr. 20,000 pergamenturkunder
samt en mängd andra akter och handskrifter). -
L. fanns redan på Karl den stores tid, men erhöll
någon betydenhet, först sedan ett kloster och en
borg uppbyggts där på 900-talet och grannstaden
Bardowiek, vid Ilmenau nedanför L., 1189 förstörts,
hvilken förut v rit förnämsta handelsplatsen i norra
Tyskland. L. ärfde denna stads handel och blef en af
de förnämsta medlemmarna i hansan. 1267-1369 var det
residens för hertigarna af den äldre luneburgska
linjen. Sin högsta blomstring hade staden på
1400-talet, och äfven under 1600-talet var den
nederlagsplats för alla handelsvaror, som exporterades
från Sachsen och Böhmen till Elbes mvn-ning.
l o. 2. (J. F. N.)
Liineburger svartbrokig boskap, en
låglandsras, uppkommen genom korsning
mellan väst- och ost-frisisk boskap.
H. F.
Liineburgheden. Se Luneburg 1.
Liineburgit, miner., ett vattenhaltigt magne-siumborat
och -fosfat, förekommer som utbredda massor.
- A. Ung.
Luneburgska silfverskatten, en staden Liineburg förr
tillhörig bordsuppsats af förgylldt silfver, bestående
af 37 pjäser, af hvilka preussiska staten 1874 för en
summa af 660,000 mark inköpte 36 för att införlifva
dem med Kunstgewerbemuseum i Berlin. Uppsatsen,
dels i sengotisk, dels i renäs-
17 b. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
