- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
75-76

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyon, Frankrikes tredje stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

Lyon

76

vetenskaper och medicin) och omkr. 3,000 stud.,
ett fritt katolskt universitet (med fakulteter för
teologi, juridik, naturvetenskap och humanistiska
vetenskaper, omkr. 600 stud.), en veterinärskola
(inrättad 1761, den äldsta i Europa), högre teknisk
läroanstalt (École centrale lyonnaise, från 1857),
3 lycées, ett lärar- och ett lärarinneseminarium,
konstskola (se ofvan), skola i militär hälsovård,
högre handelsskola, yrkesskolor af flera slag,
écoles de Lamartiniére (med fri undervisning
i vetenskap och konst tillämpad på industrien)
och musik-konservatorium. Vidare stadsbibliotek
(130,000 bd, öfver 5,000 handskrifter), det
ofvannämnda biblioteket i Palais S:t Pierre, flera
folkbibliotek, astronomiskt och meteorologiskt
observatorium, dessutom flera vetenskapliga konst-
och yrkesföreningar. Af välgörenhetsinrättningar
må nämnas Hötel-Dieu (stiftadt i början af
500-talet) samt de större Hospice de la Charité,
militärhospitalet och Hospice de l’Antiquaille,
det sistnämnda beläget i Four-viére på samma
plats, som förr upptogs af ett kejserligt palats,
där Germanicus, Claudius och Cara-calla voro
födda. De i ofvannämnda Palais S:t Pierre inrymda
konstsamlingarna äro de största i Frankrike utanför
Paris. Myntsamlingen (30,000 st.) innehåller en
serie mynt slagna i L. från år 43 f. Kr. till
1857. Konst- och industrimuseet (bildadt 1864 af
handelskammaren) är ock ganska betydande. - Stadens
vattenledningsverk fullbordades 1856. Lämningar
finnas af tre stora romerska vattenledningar från
Montroman, Mont d’Or och Mont Pilat (den sistnämnda
var 83 km. lång). L. är en viktig medelpunkt i det
franska kommunikationsväsendet, beläget som det är
vid järnvägslinjer (bl. a. Paris-Marseille-banan och
L.-Genéve-banan) och två till större delen segelbara
floder. Det har 8 bangårdar.

Sin framstående ställning bland Frankrikes
städer intager L. på grund af liflig handel
och högt utvecklad industri. Det är världens
förnämsta sidentillverkningsort; hälften af allt
silke, som produceras på jorden, passerar dess
magasin. Stadens konditioneringsanstalt undersökte
1905 nära 5,000 ton. Infördt från Italien,
utvecklade sig sidenväf-veriet hastigt under skydd
af konungarna Frans I, Henrik II och Henrik IV och
tog genom lyoncsaren Jacquards stora uppfinning af
mönsterväfmaskinen i början af 1800-talet jättesteg
framåt. Några tusen handväfstolar arbeta i själfva
staden, tillverkande den finaste varan, 50-55
tusen i omgif-ningen, omkr. 33,000 mek. väfstolar
i förstäderna och angränsande orter. Produktionens
värde stiger till omkr. 380-400 mill. frcs, hvaraf
råmaterialet anses representera halfva värdet. I
fabrikaten ingår dock en stor myckenhet bomull,
ull och affalls-silke. Till textilindustrien sluta
sig en mängd färgerier, tillverkning af guld-
och silfverbrokad, af jacquardväfstolar och
andra till väfveri hörande redskap, hvarjämte
i staden finnas många och stora hattfabriker,
smidesverkstäder, kemiska fabriker (80 mill. frcs i
tillverkningsvärde), maskinverkstäder (75 mill. frcs),
guld- och juvelerarverkstäder (35 mill. frcs),
sko- och handskfabriker (53 mill. frcs), klädes-,
möbel-, tobaksfabriker, glasbruk m. m. De viktigaste
handelsvarorna äro råsilke, som inköpes från södra
Frankrike, Italien, Levanten, Indien, Kina och Japan,
samt sidenfabrikat, hvilka väsent-

ligen gå till England och Amerika. L., som 1906 hade
430,186 inv. (som kommun 472,114), var då, som ofvan
nämnts, till storleken Frankrikes tredje stad, men
var dess andra till 1901, då det öfver-flyglades
af Marseille. Man har dock för afsikt att genom
inkorporering af några förstäder återvinna andra
rummet. Liksom andra städer omges L. nämligen af en
krans kommuner, som kunna anses som förstäder till
staden. Sådana äro Caluire-et-Cuir (10,000 inv.) i n.,
Villeurbanne (30,000 inv.) och Bronn (2,000 inv.) i
ö., S:t Fons (3,500 inv.) i s. ö., S:te Foy (2,000
inv.), La Mulatiére (3,500 inv.) och Oullins (10,000
inv.) i s., Ecully (1,200 inv.) och La-Demi-Lune
(3,000 inv.) i v. Bland de många namnkunnige män,
som äro födda i L., må nämnas Germanicus, kejsarna
Claudius och Ga-racalla och den senares broder Geta,
den romerske skalden Sidonius Apollinaris, general
Duphot, marskalk Suchet, statsmannen Jules Favre,
de tre botanisterna Ant., Bern. och Jos. de Jussieu,
fysikern Ampere, uppfinnaren Jacquard, konstnärerna
Phili-bert Delorme, Audran, Coyzevox, Coustou,
Henne-quin, Flandrin, Meissonier, Puvis de Chavannes,
skaldinnan Louise Labé, den bekanta madame Ré-camier
och nationalekonomen J. B. Say.

L., som redan förut var en befäst stad, har
under senare delen af 1800-talet anordnats till en
synnerligen stark lägerfästning med försvarsverk på
såväl låglandet ö. om Rhöne som höglandet v. om Saöne
och halfön mellan båda floderna. Befästningarna på
låglandet bestå af en ny långt framskjuten enceinte
och framför denna i vid gördel forten Feyzin, Corbas,
S:t Priest, Genas och MPV-zieux, verken Azieu och
Décines samt batteriet Chaurant. De föga äldre
4,5 km. framför den gamla enceinten framskjutna
befästningarna på Plateau Bron (fort Bron och 2
batterier) ligga nu endast 0,5-1,5 km. framför den nya
enceinten. Af den gamla enceinten ännu kvarvarande
verk ligga midt inne i staden. På halfön fortsattes
den nya f ortgördeln med fort och verk Neyron,
och bakom dessa vid Rhöne batteri Sermenaz, fort
Vancia och batteri Sathonay; 5 km. längre tillbaka
ligga de äldre forten Montessuy och Caluire jämte
mellan-verk; de gamla verken S:t Laurent och S:t Jean
ligga nu ini staden. På högra Saönestranden delas
fortgördeln af Charbonniéredalen i en nordlig del,
Plateau Mont d’0r, och en sydlig. På den förra ligga
forten Verdun och*Paillet samt batterierna Narcel,
Montou och Freta. I Charbonniéredalen ligger fort
Chapoly. S. om dalen finnas Bruisson-gruppen, fort
Göte Lorette och Montcorin-Champ-villardgruppen. Bakom
denna yttre västra gördel ligga forten la Duchére,
Vaise, Loyasse, S:t Irénée och S:te Foy. Förstaden
Fourviéres’ gamla enceinte skall ersättas med en ny
och längre framskjuten. Hela den yttre fortgördeln
är 68 km. lång med ett största afstånd från stadens
midt af 14 och en diameter af 21-22 km.

Historia. L:s äldsta galliska invånare voro
segu-sianerna. Omkr. 590 f. Kr. kommo grekiska
nybyggare dit och sammansmälte efter hand med den
galliska befolkningen, så att deras minne nästan
var utplånadt, när Minutius Plancus 43 f. Kr. där
anlade en romersk koloni. Romarna kallade staden
Lug-dunum. När kejsar Augustus 27 f. Kr. organiserade
Gallien, blef L. hufvudstad för en del däraf och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free