- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
83-84

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyrik l. Lyrisk skaldekonst - Lyriker, skald, som diktar lyrik (se d. o.) - Lürmanns slaggforma, bergsv. Se Forma, sp. 847. - Lyrofon [-fån]. Se Grammofon, sp. 105. - Lyrskovshede (Lyrskogsheden) - Lyrstjärten, zool. Se Lyrfågelsläktet - Lyrsvansfågeln, zool. Se Lyrfågelsläktet - Lyrtorsk, zool. Se Torsksläktet - Lys, flam. Leye - Lysaker - Lysander, spartansk fältherre. Se Lysandros - Lysander, Albert Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Lyriker-Lysander

84

och upptaga dem i sig samt firar dem i fulltonig
sång. Här spränges visans enkla form af den
öf-verströmmande lidelsen, och större rymder öppnas
för skildring och tanke. Rytmerna bli rörligare,
ofta oregelbundna. Stor djärfhet kan råda såväl i
diktens inre byggnad som i afseende på bildernas
glans och nya ordsammansättningar. Underafdel-ningar
inom denna grupp äro hymnen, odet och dityramben. -
I betraktelsens lyrik (elegisk och reflexionslyrik)
dröjer skalden ömsevis vid de besjungna föremålen
och vid sina egna känslor, hvadan beskrifning och
betraktelse spela in i hvarandra. Den svalnande
känslan har ännu kvar tillräcklig glöd för att
genomvärma tankarna, som den sätter i rörelse och
hvilka i sin ordning fördjupa känslan och framkalla
nya stämningar. Bilderna utmålas mera lugnt; de
anslagna strängarna få tona ut. Det vemod, som gärna
ingår i dylik poesi, beror därpå, att grundtonen i all
betraktelse är förgängligheten af det jordiska. Till
betraktelsens lyrik höra elegien, epigrammet
(gåtan, gnomen), den moderna reflexionspoesien samt
(med hänsyn till det innehåll, som vanligen i dem
gjutes) versformerna sonett och canzon. Inom samma
område faller ofta satiren, som i likhet med elegien
härflyter ur diktarens saknad efter ett ideal, som
föresväfvar honom.

Lyriken har blomstrat hos alla tiders kulturfolk,
mer eller mindre rikt, allteftersom poetisk
känsla och fantasi ingått i de olika nationernas
skaplyn-nen. Bland fjärran österns folk ega
särskildt inder och perser skatter af karakteristisk
lyrik. Hebré-ernas hymner (psalmerna, Jobs bok,
Esaias) uppbäras af den mest sublima lyriska
flykt. Hos grekerna utbildades lyrikens former
allsidigt och typiskt, så vidt som den antika anden
tillstadde. Under den europeiska medeltiden uppodlades
kärlekslyriken främst i Frankrike, Italien och
Tyskland. Hos kelter, germaner och sia ver blomstrade
den lyriska folkvisediktningen. Bland folken i nutiden
ha i synnerhet tyskar, engelsmän och skandinaver
nedlagt rika lyriska gåfvor i sin konstpoesi. Se
framställningarna i de moderna poeti-kerna samt
R. M. Werner, "Lyrik und lyriker" (1890), och Geiger,
"Beiträge zu einer ästhetik derjyrik" (1905).
E. F-t.

Lyriker, skald, som diktar lyrik (se d. o.). -
Lyrisk, som är rik på subjektiv poetisk känsla;
som lämpar sig för en lyrisk dikt. - Lyrisk musik,
sådan musik, som mera går ut på att skildra subjektiva
stämningar än episka eller dramatiska handlingar. Jfr
Musik. - Lyrisk scen, skådebana, där operor och andra
musikstycken uppföras, i motsats till "talscen",
där hufvudsakligen endast "talpjäser" ges. - Lyrisk
skaldekonst. Se Lyrik.

Liirmanns slaggforma, bergsv. Se F o r m a, sp. 847.

Lyrofon [-fånj. Se Grammofon, sp. 105.

Lyrskovshede (L y r s k o g s h e d e n),
n. om staden Slesvig och nära Isted (ej,
som Knytlingasagan förtäljer, i närheten af
Kongeaa). Heden är namnkunnig genom det stora
slag, som stod där 28 sept. 1043, hvari Magnus
den gode i spetsen för norrmän och danskar, med
understöd af några sachsiska furstar, slog en stor
här af hedniska slaver, i synnerhet obotriter
och vender. 15,000 slaver berättas ha stupat.
C. R.*

Lyrstjärten, zool. SeLyrfågelsläktet.

Lyrsvansfågeln, zool. SeLyrfågelsläktet.

Lyrtorsk, zool. Se Torsksläktet.

Lys [li’s], flarn. Leye, kanaliserad biflod till
Schelde i Frankrike och Belgien, upprinner i franska
dep. Pas-de-Calais, flyter genom dep. Nord, bildar på
en sträcka af 27 km. gräns emellan detta och belgiska
prov. Västflandern, flyter därefter genom Väst-
och östflandern samt mynnar ut genom flera armar i
Schelde vid Gent, efter ett lopp af 205 km., af hvilka
115 km. komma på Belgien och 159 km. äro kanaliserade
och segelbara. L. förmedlar flera kanalförbindelser,
bl. a. den 53 km. långa kanalen emellan Deynze och
Heyst. Floden bildade fordom gräns emellan Frankrike
och Tyskland. (J- F- N.)

Lysaker, järnvägsstation med tätt befolkad omnejd vid
Kristiania-Drammensbanan, 6 km. v. om Kristiania i
Åkers härad, Akershus amt, Norge. Vid L. faller L .-
e l v e n, som kommer från Bog-stadvandet, ut i L. -
b u k t e n, en liten vik af Kristianiafjorden. I
den natursköna trakten längs eller nära älfven ligga
en rad fabriker och några sågverk samt många, mest
af utflyttade Kristiania-bor bebodda villor. 2,315
inv. (1910; 548 inv. 1900; siffran är fortfarande
i stark stigning). Spårvägens utsträckande
från Kristiania till L. är endast en tidsfråga.
K. V. H.

Lysa’nder, spartansk fältherre. Se Lysandros.

Lysander, Albert Teodor, filolog, estetiker, f. 29
maj 1822 i Göteborg, d. 25 apr. 1890 i Lund, blef
student i Lund 1840, filos, doktor där 1847 och
docent i latin 1848. 1859 befordrades han till
adjunkt i litteraturhistoria och utnämndes 1864
till professor i romersk vältalighet och poesi vid
Lunds universitet. Läsåret 1875-76 fungerade han
som universitetets rektor. L. utgaf, utom dikter
och akademiska afhandlingar på latin, bl. a. Sören
Kier-kegaard. Litterärhisto-risk teckning (i
"Tid-skr. för litteratur", 1851), Tre föredrag
i academiska föreningen: 1. Om nordiska qvinnan;
2. Erosmythen-, 3. Carl XII:s betydelse (1855), vidare
Om sagospelet Lycksalighetens ö och dess uttolkare
(ofullb., i "Nord. univ.-tidskr.", 1857), Romerska
litteraturens historia (blott l:a delen, 1858),
Äfventyr (l:a saml. 1872), Faust. En själshistoria
efter Göthes sorgespel, jemfördt med flera idédramer
(1875) och Om Tegnér (tal vid hundra-årsfesten;
1882). Han offentliggjorde vidare en tolkning af
Longfellows "Evangelina" (1854), redigerade "Lunds
studentkalender 1863-64" (1863) och "Valda skrifter
af C. J. L. Almqvist" (1874 -78), hvilka han försett
med noter och till hvilka han fogade en utförlig
karaktärs- och lefnadsteck-ning. I trots af den
absolut ohistoriska uppfattningen af Almquist äro
dessa verk af stor betydelse för Almquistforskningen
genom skarpsinne och rikedom på uppgifter. 1891 utgafs
"Smärre skrifter i urval" af Kr. Cavallin och L. genom
M. Weibull,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free