Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysgas - Lysgasförgiftning, toxik. - Lysholm, Bjarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Lysgasförgiftning-Lysholm
Fig. 16, Schematisk bild af Humphreys & Glasgows
vattengasapparater. Generator. Karburator.
Öfverhettare. Oljeförvärmare. Skrubber. Kylare.
Vattenlås,
Kylare.
i korta perioder, gasningsperioder och
blåsningsperioden Vid den förra sker den egentliga
tillverkningen, hvarunder temperaturen i apparaterna
sjunker, vid den senare bringas åter temperaturen till
erforderligt belopp genom blåsning med luft. För sin
rening passerar vattengasen vattenlås, där tjära
afskiljes, skrubbrar för afskil-jande af aska
etc., som medföljer vid gasningen, samt kylare
för nedkylning till vanlig temperatur. Härifrån
fortsätter gasen till en mindre gasklocka för
utjämning af tillverkningsperioderna samt pumpas från
denna medelst exhaustorer genom re-ningskistor för
rening från vätesvafla, hvarefter den karburerade
vattengasen kan blandas med kolgasen. - Lysgas af
olja, s. k. o l j e g a s, har stor användning
för belysning af järnvägsvagnar. Som råmaterial
användas gasberedningsoljor (se d. o.) af olika
ursprung. Tillverkningen sker i järn-retorter
vid 900-1,000°. För sin rening har gasen att
passera kylare, tvättare och reningskistor
med järnoxidhydrat. Oljegasen har ett effektivt
värme-värde af omkr. 8,300 kalorier. På senaste tid
har den blifvit använd äfven som lysgas och kokgas i
mindre samhällen. - Lysgas af trä (t r ä g a s) och af
torf (t o r f g a s) användes i midten af 1800-talet
som stadsbelysning på många ställen. I synnerhet
trägasverken voro mycket vanliga i Tyskland, Österrike
och Schweiz. De ha dock numera h. o. h. förlorat sin
betydelse och blifvit ersatta af stenkolsgasverk. -
Äfven acetylen kan sägas vara en lysgas i den mening,
att den funnit användning till belysning. På senaste
tid har den för vissa speciella ändamål, såsom fyrar,
lysbojar m. m., fått ökad betydelse på grund af
den lätthet, hvarmed den kan transporteras såsom
"acetyléne dissous" (se A c e t y-
1 e n och Acetylengasverk). De kärl, i hvilka
denna försändes, ha fått namnet gas-ackumulatorer.
G. H. H.
Lysgasförgiftning, toxik., en kolöxidförgiftning
(se d. o.), börjar vanligen med hufvudvärk och
kräkningar, hvartill komma stor matthet, långsam och
ytlig, till sist snarkande andning, långsam puls,
blåaktig (cyanotisk) ansiktsfärg, medvetslöshet,
t. o. m. djup dvala med stark temperatursänkning,
slutligen hastig, oregelbunden puls. Döden kan
inträda efter l-4 timmar. Ibland förekommer under
dvaltillståndet häftig kramp, mest stelkramp, äfvenså
före förlusten af medvetandet en i hög grad nedsatt
känsel (anestesi); den förgiftade har t. ex. under
detta tillstånd kunnat bränna sig illa utan att veta
det. Om den dödliga utgången dröjer något längre,
har man äfven iakttagit svåra nervösa och psykiska
rubbningar. Om behandlingen se Koloxidförgiftning.
C. G. S.
Lysholm, Bjarne, norsk läkare, entomolog, f. 26 april
1861 i Trondhjem, tog med. ämbetsexamen 1887 och
praktiserade som läkare i norska settlement i lowa, i
Lardal och i Trondhjem till 1894, då han vid faderns,
konsul 0. K. L:s, död jämte två bröder öfvertog det af
farfadern J. B. L. (1796-1843) 1821 anlagda, alltjämt
förkofrade brännvinsbrän-neriet, Norges största och
mest bekanta anläggning af denna art. Han var chef för
denna affär, som han betydligt utvidgat, till hösten
1911, då den öfvergick till ett aktiebolog. Jämte sin
praktiska verksamhet har L. idkat naturvetenskaplig
med entomologi som specialitet och offentliggjort
bl. a. Bidrag til kundskaben om coleopterafaunaen i
det Trondhjemske (i "Trondhjems videnskabs-selskabs
skrifter", 1897-99). Sedan 1903 har L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
