- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
133-134

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lytton, Edward George Earle Lytton Bulwer- - Lytton, Edward Robert Bulwer- - Lyttos. Se Lyktos - Lüttringhausen - Lützelburg. Se Luxemburg 3 - Lützelburger, Hans kallad Hans Frank - Lützen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan grundligare bildning. Hans skrifsätt
är teatraliskt, hans språk konstladt och ofta
svulstigt, hans smak och omdöme ofta ej så litet
falska. I djupare mening saknar han originalitet
och kan icke jämföras med vare sig W. Scott i
den historiska romanen eller med Dickens och
Thackeray i sedeskildringen. Men han var en talang
af utomordentlig smidighet, som skref framstående
arbeten inom alla de olika arter af romanen, som
1800-talet odlat, historisk, kriminal-, salongsroman,
spökhistoria o. s. v. Han förberedde sina romaner med
omsorg och utförde dem med samvetsgrannhet. De verka
stundom tunga genom den kvasifilosofiska lärdom och
de icke särdeles djupa moralbetraktelser, hvarmed han
älskade att lysa; men hans människoskildring vittnar
om icke obetydlig världserfarenhet, och handlingen är
vanligen ytterst spännande. Det maner, i hvilket han
skref, är numera föråldradt, och många af hans arbeten
äro därför glömda. Åtskilliga af dem ega dock alltjämt
värde, och L. skall alltid räknas som en af de
intressantaste och mest betydande romanförfattare, som
speglat det intellektuella lifvet under 1830-talets
förra hälft. – Se
"Life of E. Bulwer, lord L." (2 bd, 1883–84, sträcker sig blott till 1832; utg. af hans son) och
T. H. S. Escott, "E. Bulwer" (1910).

2. Edward Robert Bulwer-L., förste earl af L., den
föregåendes son, engelsk diplomat och skald,
f. 8 nov. 1831 i London, d. 24 nov. 1891 i Paris, beträdde
illustration placeholder

1850 som attaché i Washington den diplomatiska banan,
på hvilken han därefter i egenskap af efter hvartannat
attaché, legationssekreterare och chargé d’affaires
förflyttades från den ena platsen till den andra:
Florens (1852),
Paris (1854),
Haag (1856),
Petersburg (1858),
Konstantinopel (s. å.),
Wien (1859),
Köpenhamn (1863),
Aten (1864),
Lissabon (1865),
Madrid (1868),
Wien (s. å.) och
Paris (1873).
L., som 1873 vid faderns död ärfde titeln baron L.,
utnämndes 1874 till sändebud i Lissabon. I jan. 1876
utnämndes han genom Beaconsfields inflytande till
vicekonung af Indien. Under de 4 år L. beklädde detta
ämbete verkställde han drottning Viktorias utropande
till kejsarinna af Indien (i Delhi 1 jan. 1877),
hade att kämpa mot två gånger inträffande hungersnöd
och ledde underhandlingarna med Schir Ali kan samt
förberedelserna för de två fälttågen mot Afganistan
1878–80. Det sätt, hvarpå han utförde dessa uppdrag,
länder honom till största beröm. När ett liberalt
kabinett med Gladstone i spetsen åter kom till styret
1880, begärde L. afsked, vid hvilket tillfälle han
upphöjdes till earl. Under de närmaste åren lefde
han på sitt gods Knebworth till 1887, då han utsågs
till ambassadör i Paris, där han stannade till sin
död. Under pseudonymen Owen Meredith utgaf
L. åtskilliga

skönlitterära arbeten:
Clytemnestra, and other poems (1855),
The wanderer (1858),
Lucile (1860),
Serbski pesme, or national songs of Servia (1861),
Tannhäuser (tillsammans med J. Fane, 1861),
romanen The ring of Amasis (1863),
Chronicles and diameters (1867),
Orval, or the fool of time (1868),
Fables in song (2 bd, 1874),
Glenaveril, or the metamorphoses (1885) och
After Paradise, or the legends of exile, and other poems (1887).
Efter hans död utgåfvos
Marah (1892) och
King Poppy (s. å.).
Andra postuma arbeten finnas i
Selections (1894), liksom
The personal and literary letters of Robert, first earl of Lytton (1906),
utgifvet af hans dotter lady Betty Balfour. Dessutom skref
L. en ofullbordad lefnadsteckning öfver sin fader
(se L. 1). Jfr
Betty Balfour, "History of lord Lytton’s indian administration 1876–1880" (1899).

1–2. J. M.

Lyttos. Se Lyktos.

Lüttringhausen, stad i preussiska reg.-omr.
Düsseldorf (Rhenprovinsen), 3 km. n. v. om Lennep.
11,829 inv. (1905). Centralfängelse. Sinnessjukanstalt.
Järn- och textilindustri. L. blef stad 1856.

(J. F. N.)

Lützelburg. Se Luxemburg 3.

Lützelburger, Hans, kallad Hans Frank,
berömd formskärare (träsnidare), bördig sannolikt från
Luxembourg. Han var verksam i Basel från omkr. 1520
och dog i denna stad 1526. L. är bekant för sina
fina och känsligt utförda träsnitt efter H. Holbein,
särskildt för flera alfabet med bilder från dödsdansen
(först utg. 1538 i Lyon). L. är en af de ypperste
representanterna för det konstnärliga "formsnittet"
och hade sin styrka i korrekt och elegant teckning.

R. G.

Lützen, stad i preussiska reg.-omr. Merseburg
(Sachsen), 18 km. s. v. om Leipzig. 3,981 inv. (1905).
I staden finnes ett Gustaf-Adolfshus, som numera
användes till kyrkliga och filantropiska ändamål.
Grosshandlaren O. Plauer har i sitt hus samlat en
mängd Gustaf-Adolfsminnen (katalog 1894 och 1907),
och i L:s gamla slott har anordnats ett
Gustaf-Adolfsmuseum. – Utanför L:s portar utkämpades 6
nov. (g. st.) 1632 ett blodigt slag emellan svenskarna
och de kejserlige. Wallenstein hade från Böhmen ryckt
in i Sachsen och tagit ställning vid Weissenfels (13
km. s. v. om L.), då Gustaf Adolf 30 okt. ryckte in i
Naumburg (15 km. s. v. om Weissenfels). Wallenstein
gick då tillbaka till L. med omkr. 17,000 man
och skickade Pappenheim med 7,000 man att belägra
Halle. Gustaf Adolf uppbröt från Naumburg 5 nov. på
morgonen med 18,000 man, marscherade österut, men
tog riktningen mot L., då han fick underrättelse
om Pappenheims bortsändande, och bivackerade med
armén under natten till 6 vid Rippachbäcken (7 km.
från L.). Följande dag före dagningen fortsattes
marschen; det gällde att besegra Wallenstein före
Pappenheims återkomst. Till följd af den täta dimma,
som betäckte nejden, kunde framryckningen dock utföras
först framemot middagstiden. Wallenstein hade tagit
ställning bakom vägen från L. till Leipzig med högra
flygeln och ett stort batteri på Galgenberg (strax
n. om staden), med fyra stora infanterifyrkanter
och artilleri i midten samt kavalleri på flyglarna,
hvarjämte infanteri besatt ena landsvägskanten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free