- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
137-138

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lützen - Lützow, Barthold Heinrich von - Lützow, Ludwig Adolf Wilhelm von - Lützow, Karl Friedrich Arnold von - Lyx

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eningen, hvarjämte äfven Finland var särskildt
representeradt. Kapellets gafvel prydes af
en haut-relief (Gustaf II Adolf till häst) af
O. Strandman, dess inre af 20 fönstermålningar (före-
ställande i slaget deltagande officerares vapen),
efter teckningar af O. Hjortzberg utförda af
Stockholms glassliperi (Neumann & Vogel), och
af en (1908 uppsatt) altartafla, med målningar
af 0. Hjortzberg och skulptur efter ritning af
L. Wahlman. Staden Lützen, som upplät byggnadstomten,
lät mot särskild godtgörelse af donatorerna flytta ett
vid Schwedenstein liggande, platsens helgd störande
värdshus och har mot särskild ersättning en gång
för alla öfvertagit kapellet i ego och vård. Ett
kuratorium bestämmer om kapellets användande.

Slaget vid Grossgörschen (se
d. o.) 2 maj 1813 benämnes äfven efter det
6 km. s. ö. om slagfältet belägna Liitzen.
C. O. N.

Lützow, Barthold Heinrich von, norsk krigare af
mecklenburgsk släkt, f. 1654, d. 1729, blef 1697
öfverste och 1699 chef för det smaalenske regementet
samt deltog 1711 i general Lövendals infall i
Bohuslän. Genom giftermål blef han egare af den adliga
sätesgården Tomb, i Rade socken, vid Möss. 1716
och 1718 förde han som generallöjtnant befälet
öfver trupperna i det sunnanfjällska Norge under
fälttågen mot Karl XII. 1719 ledde han det oblodiga
infallet i Bohuslän. Han var rättänkande och human,
men visade icke någon synnerlig duglighet. 1720
fick han afsked med pension och bodde sedan på Tomb.
O. A. Ö.*

Lützow, Ludwig Adolf Wilhelm von, friherre,
preussisk militär, f. 1782 i Berlin, d. där 1834,
vann ryktbarhet som anförare för en af de ströfkårer
(Lützows frikår l. Svarta skaran, omkr. 2,800 man till
fot, 480 ryttare och 8 kanoner), som under kriget
med Napoleon I 1813 rörde sig i västra Tyskland för
att bringa detta på de förbundnes sida och för att
hota fransmännens förbindelser. Han utförde under
vårfälttåget flera lyckliga företag; men sedan en
del af kåren 17 juni (under stilleståndet) blifvit
anfallen och upprifven vid Kitzen, var dess bästa
kraft förbi. 1815 ingick kåren i preussiska
armén. L. deltog i samma års krig i Frankrike
och blef tillfångatagen vid Ligny. Han blef 1815
öfverste och var 1822-30 brigadchef i Münster.
C. O. N.

Lützow, Karl Friedrich Arnold von,
tysk konsthistoriker, f. 1832 i Göttingen,
d. 1897, var sedan 1864 professor i arkitekturens
historia vid tekniska högskolan i Wien, utgaf
bl. a. Münchener antiken (1861-69), Die meisterwerke
der kirchenbaukunst
(1862; 2:a uppl. 1871) och Die
kunstschätze Italiens
(1882-84) samt uppsatte 1866
"Zeitschrift für bildende kunst". G-g N.

Lyx (fr. luxe, af lat. luxus, slöseri, prakt),
öfverflödig förbrukning af naturens eller det
mänskliga arbetets alster; öfverdrifven ståt,
yppighet, prakt. - Luxuös l. Lyxyös (fr. luxueux)
och Luxuriös, Lyxuriös l. Lyxyriös
(af lat. luxuriösus), innebärande lyx, yppig,
prunkande, slösande, frossande. - Nationalekonomerna
ha gett en mångfald skiftande definitioner af
begreppet lyx. A. Smith hänförde till lyxföremål
alla nyttigheter, som kunde umbäras, d. v. s. som
ej genom naturens ordning eller gällande sedvänja
blifvit nödvändighetsartiklar. Men han utdömde endast
det omåttliga, kapitalbildningen hämmande bruket af
lyxföremål. I öfrigt ha nationalekonomerna betecknat
lyxen dels som "öfverflödiga njutningar", dels som
konsumtion af det, som "på en och samma gång är dyrt
och öfverflödigt" (Laveleye, en afgjord motståndare
till den sålunda definierade lyxen) o. s. v. Ingen
absolut gränslinje kan uppdragas mellan nödvändighets-
och bekvämlighetsmedel, ännu mindre mellan
bekvämlighet och lyx. Och särskildt begreppet lyx
växlar från tidehvarf till tidehvarf, från nation till
nation, från samhällsklass till samhällsklass. Med
bestämdhet vända sig nationalekonomerna mot det
försvar för lyxen, som innehåller, att en sådan
konsumtion bereder arbete åt folk. Ty en omedelbar
konsumtion af mindre öfverflödiga nyttigheter eller
sparande med ty åtföljande kapitalplacering medför
likaledes efterfrågan på arbetskraft. I regel uttala
sig nutida nationalekonomer i mindre fördömande ton
mot lyxen, enkannerligen om de alldeles bortse från
frågans rent etiska innebörd. Emellertid beror lyxens
ekonomiska berättigande framför allt på förhållandet
mellan den kostnad, som de konsumerade föremålen
representera, och den ekonomiska innebörden af samma
konsumtions resultat - i båda fallen för samhället i
dess helhet. En nära besläktad uppfattning ligger till
grund för ett uttalande sådant som detta: "Bidrager
lyxen till förädling, till ekonomiskt och sedligt
höjande af den enskilde såväl som af hela samhället,
är den fullkomligt berättigad; i mot-



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free