- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
139-140

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyx - Lyxtåg, järnv. - Lyxyös. Se Lyx - Lyylikki - Lyö - Låckespindlar, Phalangiidæ, zool. - Låda 1. Krigsv. Se Handeldvapen, pl. III, och Lavettage, sp. 1428. - Låda 2. Se Gesäll och Skråväsen - Lådmagasin, krigsv. Se Handeldvapen, sp. 1314. - Lådskruf, krigsv. Se Handeldvapen, pl. III - Lågadel - Låga Tatra, Se Karpaterna, sp. 1146. - Låga öarna. Se Paumotuöarna - Lågblad, bot. Se Blad, sp. 617. - Lågen, älf. Se Laagen - Lågfjäll, geogr. Se Fjäll 1 - Lågfrankiska. Se Frankiska - Lågkyrklig. Se England (kyrkliga förhållanden, sp. 596) och Episkopalkyrkan, sp. 713. - Lågland - Låglettiska. Se Lettiska språket och litteraturen, sp. 269. - Lågmosse, landtbr. Se Mosse - Lågprosa, språkv. Se Högprosa - Lågskogsskötsel, Lågskogsbruk l. Skottskogsskötsel, skogsh. - Lågspänning, elektrot. Se Högspänning - Lågspänningsanläggningar. Se Elektriska anläggningar, sp. 233. - Lågstöt (i bajonettfäktning). Se Fäktkonst, sp. 217. - Lågt böj af och Lågt böj in. Se Fäktkonst, sp. 215. - Lågton. Se Grav 1 och Högton - Lågtryck, mek. Se Ångmaskin - Lågt vatten 1. - Lågt vatten 2. - Lågtyska. Se Plattyska - Lågvatten. Se Lågt vatten 2 - Låhkek, lapska. Se Ackja - Låjtavare - Låkarp, socken. Se Lockarp - Låla, Låra - Låland, ö. Se Lolland - Låle, Peder. Se Laale - Lån, jur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

Lyxtåg-Län

140

satt fall icke" (Sommerlad). Det citerade yttrandet
kan, i allmänna drag, tillämpas äfven på den
offentliga lyxen. Sedan långt tillbaka i forntiden
och ända fram till slutet af 1700-talet stiftades i
skilda länder och jämväl i Sverige lagar mot lyxen
(se öfverflödsförordningar). Samma lagstiftningsväg
fortsattes, ehuru med andra förutsättningar,
beträffande rusdryckerna. I ganska stor utsträckning
förekommer fortfarande, särskildt i vissa länder,
lyxbeskattning eller, m. a. o., skattebeläggning
af förbrukningsföremål, bekvämlighets-och
njutningsmedel, som af vederbörande lagstiftare
anses öfverstiga de genomsnittliga behofven. Dylika
skatter ha varit och äro bl. a.: vagns- och
hästskatter, automobil- och velocipedskatter,
tjänstefolks-, smyckes- och förlustelseskatter,
äfven hundskatter o. s. v. (jfr Konsumtionsskatt
och Skatt). - Litt.: Roscher, "Uber den luxus"
(1843), Rabenius, "Om lyxen" (i Upps. univrs
årsskrift, 1868), Laveleye, "La luxe" (1887;
"Lyxen", 1892), Lexis, "Die volkswirt-schaitliche
konsumtion" (i Schönbergs "Hand-buch", I, 1896).
E- "-T.

Lyxtåg, järnv., sådana tåg, som föra särskildt
bekvämt inrättade vagnar - salong-, matsals-, rök-
och sofvagnar m. fl. -, alla af första klass med
täckta genomgångar i hela tåget och för hvilkas
begagnande fordras utom första klassens biljett
äfven en viss tilläggsafgift. Banförvaltningarna
själfva anordna i regel icke sådana tåg, utan detta
sker genom särskilda bolag. Jfr E x-p re ss t å g.
Ii. L.

Lyxyös. Se Lyx.

Lyylikki fl^likki], en i Kalevala (se d. o.) och
finska folkrunor uppträdande skidmakare och
skidlöpare. Namnet torde vara att härleda ur lyly,
vänstra fotons skida, ofta gjord af "talltjur", hårdt,
elastiskt, af kåda fylldt tallvirke. K. 13. W.

Lyö, liten dansk ö i Lilla Belt, 2 km. s. om
Fyn. Areal 6 kvkm. 386 inv. (1911). L. är
historiskt bekant (se Valdemar, danska konungar 2).
E. Kbg.

Låckespindlar, Phalanglidce, zool., en till
spindeldjurens klass och underklassen Arthrogastres
hörande ordning (se vidare Spindeldjur). I jämförelse
med skorpioner och öfriga ordningar tillhörande denna
underklass ha låckespindlarna mindre tydligt ledad
bakkropp och erinra därför till sitt allmänna utseende
om de vanliga spindlarna. Benen äro ofantligt långa
och mycket smala. Låckespindlarna ha endast ett par
ögon, andas med trakéer och sakna spinnkörtlar. De
i Sverige förekommande arterna - t. ex. Phalan-gium
opilio och Ph. cornutum - äro bekanta under namnen
helga högben, lack e, väggspindel. I Syd-Amerika
företrädes denna ordning af egendomliga former,
som ha palperna försedda med gripklor. Hit hör
släktet Gonyleptes, hvars arter nå betydlig storlek.
G. G.

Låda. 1. Krigsv. Se H a n d e l d v a p e n, pl. III,
och L a v e 11 a g e, sp. 1428. - 2. Se G e-s ä 11
och Skråväsen.

Lådmagasin, krigsv. Se Handeldvapen, sp. 1314.

Lådskruf, krigsv. Se H a n d e l d v a p e n, pl. III.

Lågadel, den lägsta, ej betitlade klassen inom adeln
(se d. o., sp. 141, och Gentry).

Låga Tatra. Se Karpaterna, sp. 1140.

Låga öarna. Se Paumotuöarna.

Lågblad, bot. Se Blad, sp. 617.

Lagen, älf. Se L a a g e n.

Lågfjäll, geogr. Se Fjäll 1.

Lågfrankiska. Se Frankiska.

Lågkyrklig. Se England (kyrkliga förhållanden,
sp. 596) och Episkopalkyrkan, sp. 713. Jfr
Gabrielsson, "Kyrkostudier" (1910).

Lågland, ett område, som ligger högst 200 m. öfver
hafsytan (jfr Högland). Vanligen är låglandet
öfvervägande slätt.

Läglettiska. Se Lettiska språket ocb litteraturen,
sp. 269.

Lågmosse, landtbr. Se Mosse.

Lågprosa, språkv. Se Högprosa.

Lågskogsskötsel (felaktig öfv. af
ty. niederwald-betneb), Lågskogsbruk
1. Skottskogs-skötsel, skogsh., grundar sig på
löf trädens [örmåga att ur adventivknopparna på
de afver-kade trädens stubbar och rötter utveckla
nya skott. - Detta skogshushållningssätt, hvarvid
åter-växten erhålles genom stubb- och rotskott,
kan således användas endast för löfträd. Bland
dessa är det i synnerhet al och björk, som i
Sverige behandlas som lågskog i någon större
utsträckning. Åtskilliga pilbuskar (Salix viminalis,
S. purpurea, S. acutijolia och S. amygdalina) skötas
äfven som lågskog för vinnande af vidjor till tunnband
och korgflätning. Om denna odling skall löna sig,
måste marken vara fruktbar och tämligen fuktig
samt bearbetas lika djupt ocb omsorgsfullt som den
välskötta åkerjorden. Omloppstiden för pilbuskarna
växlar emellan l och 5 år och för öfriga trädslag,
som skötas såsom lågskog, mellan 20 och 50 år.
C. G. IL»

Lägspänning, elektrot. Se Högspänning.

Lågspänningsanläggningar. Se Elektrisk» anläggningar,
sp. 233.

Lågstöt (i bajonettfäktning). Se Fäktkonst, sp. 217.

Lågt böj af och Lågt böj in. Se F ä k t-konst,
sp. 215.

Lågton. Se Grav l och Hö g ton.

Lågtryck, mek. Se Ångmaskin.

Lågt vatten, sjöv. 1. En ovanlig sänkning af
vattenytan, merendels orsakad af storm eller högt
lufttryck. - 2. (Lågvatten) Det lägsta vattenståndet,
som två gånger på dygnet inträffar på de ställen,
där tidvatten råder. Jfr E b b o c h f l o d, H a m
n t i d och T i d v a 11 e n. l o. 2. U. W-l.

Lågtyska. Se Pia t ty ska.

Lågvatten. Se Lågt vatten 2.

Låhkek, lapska. Se A c k j a.

Lä’jtavare, kronopark i Dorotea socken, Tåsjö revir,
Västerbottens län, afsatt af öfverloppsmark genom
K. M:ts befallningshafvandes afvittrings-utslag 21
juli 1885 samt 15 maj 1891. Benämningen fastställdes
genom beslut af Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal
15,039 har, årsafverk-ning enl. hushållningsplan
3,522 kbm. M-g.

Låkarp, socken. Se L o c k a r p.

Låla, La ra (sv. dialektord), sjunga låtar (ljudligt
och ofta med rask modulation) i vallskog (jfr Låt).

Låland, ö. Se L o 11 a n d.

Låle, Peder. Se L a a l e.

Län, jur., öfverlämnande af lös sak till begag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free