Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lås 1. Mek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Lås
150
hållande af dörrar, lådor, klaffar (lock) o. d. i
visst läge - "låsta" - och som medelst knopp, trycke
(handtag, vred), nyckel eller genom omställning
af vissa delar (t. ex. bokstafslåsen) bringas att
fungera.
De olika låstyperna kunna på grund af sättet för
låsningen hänföras till tre hufvudgrupper: klinkiås,
regellås och tillhållningslås. Klink-1 å s bestå
antingen af en kring en tapp i låshuset
De franska låsen äro dessutom dubbla, d. v. s,
man kan framföra regeln ännu ett stycke därigenom,
att nyckeln kringvrides ytterligare ett
Fig. 1. Klinkiås.
vridbar klinka (fig. 1), som vid låsningen nedfaller i
en låshake, därvid åverkad af en i låshuset anbragt
fjäder eller ock af en i låshuset för-skjutbar,
framtill spetsig kolf (snedkolf), snapp- 1.
Fig. 2. Snapp- 1. springlås,
springlås (fig. 2), som vid låsningen skjutes medelst
fjädertryck in i en urtagning uti det i dörrposten
e. d. anbragta slutblecket. Af dessa lås öppnas det
första antingen med knopp eller med trycke, hvaremot
det senare kan öppnas endast medelst nyckel eller
med trycke, hvars rörelse i så fall öfverföres till
kolfven medelst s. k. "nöt" (jfr nedan sp. 161). Hit
höra äfven de s. k. rullåsen, som i stället för den
afsneddade delen af kolfven ha en i låsplåtens öppning
insatt rulle, som faller in i slutbleckets urtag. -
R e g e 11 å s bestå af en i låshuset befintlig regel,
som medelst en å densamma anbragt knopp eller medelst
trycke och nöt inskjutes i slutblecket. Dessa lås äro
ej försedda med fjäder för låsningen. - Tillhållnin
g.s-1 å s, lås i egentlig mening, äro försedda med
vissa anordningar, tillhållningar, som hindra regeln
att sättas i rörelse utan särskild nyckel. Det
mest typiska af dylika lås är det franska låset
(fig. 3), i hvilket regeln är försedd med häk, hvari
en medelst fjäder åverkad tillhållare ingriper. Denna
tillhållare lyftes af nyckelaxet, som tryckes emot
tillhållarbygeln och samtidigt ingriper i ett häk å
regelns undre sida, hvarigenom regeln genom nyckelns
vridning sättes i rörelse. När nyckeln släpper regeln,
nedfaller tillhållaren i sitt häk.
Fig. :.}. Franskt la s.
hvarf, hvarför regeln är försedd med tre häk för
tillhållaren och två för nyckeln. Enkla1 lås äro
de tyska låsen, hvari nyckeln vrides endast ett
hvarf och regeln antingen hålles tillbaka genom
nyckeln eller medelst tillhållare, men skjutes
fram. genom fjädertryck (s. k. garderobslås). Hit
kunna äfven räknas de i rulljalusierna till
amerikanska skrifbord o. d. använda baklåsen. För
att om möjligt förhindra, att ett nyckellås af
ofvan beskrifna typer må kunna öppnas med orätt
nyckel, förses låsen med s. k. "inrikten" (äfven
"besättning", "villor"), d. v. s. i låshuset
invändigt kring nyckelhålet fastsatta ringformiga
plåt-remsor, för hvilka urtag göras i nyckelaxen,
"riff-besättning". En mera komplicerad anordning
fås, när axet delas i två hälfter, hvardera anordnad
för riffbesättning, "midtelbrocksbesättning" (fig,
17). Härvid anbringas i låshusets midtenplåtskifva,
försedd med inrikten. Anordningar med inrikten af
olika slag erbjuda dock ej full trygghet, emedan
olika sådana lås i vissa fall kunna öppnas af en ge-
Fig 4 6. (’bubblas.
Fig. 5. Regeln och en tillhållare.
Fig. 6. Nyckeln
mensam nyckel eller med dyrk. Däremot äro
säkerhetslåsen mycket svåra, i vissa fall omöjliga,
att öppna med annat än den rätta nyckeln. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
