Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 187-188 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länegränsesynerätt, jur. - Länfall. Se Länsväsen, sp. 198. - Länga (holl. leng), sjöv. - Längbro, socken i Örebro län, Örebro härad. - Längd. 1. Astron. (Längd, Longitud, förk. l g d) - Längd. 2. Fonet. Se Kvantitet 3. - Längd. 3. Skpsb. Om mätning af ett fartygs längd se Hufvuddimensioner. - Längd-bredd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230. - Längdgördel, bygnk. Se Gördelbåge. - Längdhinder, sportt. Se Hinder. - Längdhopp, idrottst. - Längd-höjd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230. - Längdmått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Länegränsesynerätt, jur. Enligt 14:e kap. 5:e §
jordabalken skall vid gränstvist mellan olika
län K. M:ts befallningshafvande anmäla tvisten
för konungen, som förordnar den däröfver döma
må. Den sålunda tillsatta domstolen bär namnet
länegränsesynerätt. Jfr k. cirk. 15 juli 1766.
E. K.

Länfall. Se Länsväsen, sp. 198.


Länga (holl. leng), sjöv., en lösända, antingen öppen
eller hopsplitsad till en ring eller ock en
särskildt inrättad kort kätting (se fig.). Längan
användes att slå om eller fästa på tunnor och andra
föremål, som skola hissas eller firas. Jfr
Båtlänga, Fatlänga och Haklänga.
L. ll.*

Längbro, socken i Örebro län, Örebro härad. 3,016
har. 2,019 inv. (1910). Annex till Ånsta, Strängnäs
stift, Örebro kontrakt.

Längd. 1. Astron. (Längd, Longitud, förk. lgd) A. En
orts geografiska längd är den vinkel, som ortens
meridian bildar med en annan, bestämd meridian
("initialmeridianen" l. "nollmeridianen"). Då en
karta upprättas öfver endast ett land, räknas längden
ofta från dess hufvudstad. Men på en världskarta
eller på kartor öfver de särskilda länderna i ett
sammanhängande arbete har man förr räknat längden
från ön Ferros meridian (eller rättare från den
meridian, som ligger 20° v. om Paris’ observatorium),
emedan man ansåg denna meridian lämpligast dela
jorden i de båda hälfter, som benämnts Gamla och
Nya världen. Numera räknar man dock vanligast från
Greenwichs observatorium, ett bruk, som uppkommit
därigenom, att den mest brukade nautiska almanacken
("The nautical almanac") utges i Greenwich. (Jfr
H. H. von Schwerin, "Initialmeridianens historia",
i "Ymer", 1886–87.) Man bestämmer den geografiska
längden genom att jämföra tiden på det ställe, där
man vistas, med tiden för en ort på nollmeridianen
(Greenwich), den förra känd genom astronomisk
observation på stället, den senare lättast genom på
resan medförd kronometer. Två ställens längdskillnad
är alldeles liktydig med tidsskillnaden, endast
olika uttryckt, nämligen i förra fallet i grader,
bågminuter och bågsekunder, i senare fallet i timmar,
tidsminuter och tidssekunder. B. Astronomisk längd
l. longitud, den vinkel, som
en stjärnas latitudcirkel (den genom stjärnan
och ekliptikans poler lagda storcirkeln)
bildar med den latitudcirkel, som går genom
vårdagjämningspunkten. Den kan ock definieras
som den båge af ekliptikan, som ligger mellan
vårdagjämningspunkten och skärningspunkten mellan
ekliptikan och stjärnans latitudcirkel. Längden bildar
tillsammans med bredden, eller latituden (se Bredd 3),
ett koordinatsystem för bestämningen af stjärnans
läge på himmelssfären. Se Astronomiska
koordinater, sp. 300. – I den teoretiska astronomien
användes ofta, vid angifvande af en planets eller en
komets heliocentriska ort, en längd, som icke räknas
utefter ekliptikan, utan utefter den storcirkel,
som planetens banplan utskär på himmelssfären. Denna
längd kallas därför längd i banan. Den räknas från
en punkt i banan, hvars vinkelafstånd från noden är
lika med nodens heliocentriska längd. – 2. Fonet. Se
Kvantitet 3. – 3. Skpsb. Om mätning af ett fartygs
längd se Hufvuddimensioner.
1. E. J. (B-d.)

Längd-bredd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230.

Längdgördel, bygnk. Se Gördelbåge.

Längdhinder, sportt. Se Hinder.

Längdhopp, idrottst., den gren af hoppöfningar, där
uppgiften är att medelst ett hopp förflytta kroppen
det största afstånd, som möjligt är, genom luften från
afsatsgränsen räknadt. Längdhopp sker dels med, dels
utan anlopp. I båda fallen markeras afsatsgränsen från
en i marken nedfälld planka, som icke får öfverskridas
vid satsen. Nedhoppet sker i en till brädden med
lös sand fylld grop. Hopplängden mätes vinkelrätt
från ansatsplankans yttre kant till bakersta
kanten af det bakersta märke med hand eller fot,
som hopparen gör i sanden vid nedslaget. Längdhopp
förekom som idrottsöfning äfven under antiken, hvarvid
användes tyngder (halterer, se d. o.) i händerna till
hjälp vid ansatsen. I själfva hoppet släpptes dessa
tyngder. Hopp med hjälp af dylika hantlar kan man få
se äfven i våra dagar vid cirkusuppvisningar o. d.,
men vid idrottstäflingar äro numera dylika hjälpmedel
förbjudna.
E. B-ll.

Längd-höjd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230.

Längdmått, sådana mått, som tjäna till bestämmande
af afståndet mellan en linjes ändpunkter. För detta
ändamål nyttjas vanligen måttstock eller måttband,
försedda med delstreck, i landtmäteriet mätkedjor. I
förstone erbjödo sig som naturligaste längdmått de
från människokroppen hämtade: fingerled, tvärhand
(handsbredd), tum, aln, famn (urspr. = längden mellan
långfingerspetsarna, då armarna hållas utbredda),
manslängd o. s. v. På grund af dessas naturliga
genomsnittsskillnad hos olika folkstammar uppkom
en mångfald af längdmått, som i handel och annan
samfärdsel förorsakade stort besvär och mycken
tidsförlust vid omräkning till det egna landets
mått. Först genom det allt allmännare antagna
metersystemet har denna olägenhet undanröjts, om än
vid sidan af detsamma de äldre inhemska måttenheterna
mångenstädes lefvat kvar länge. Jfr Aln, Famn, Fot,
Kvarter, Linje, Mil, Ref, Stång, Tum samt t. ex. Arsjin och Yard äfvensom Metersystemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>