- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
191-192

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länsa. 2. Träv. - Länsagronom - Länsa för topp och tackel. Se Länsa. - Länsanordningar, skpsb. - Länsbaron (da. lensbaron) l. Friherre - Länsbokhållare, förv. - Länsbrunn, skpsb. - Länscellfängelse. Se Fängelse, sp. 246--249. - Länsed. Se Länsväsen, sp. 198. - Länsenspännare, detsamma som enspännare (se d.o.). - Länsfängelse. Se Fångvård, sp. 193, och Fängelse, sp. 246. - Länsförhållande. Se Länsväsen. - Länsgrefve (da. lensgreve)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

Länsagronom-Länsgrefve

192

som vid flottning genom järn eller vidjor
sammankopplats med ändarna vid hvarandra. Länsan kan
antingen omsluta ett timmerparti, som magasinerats
i ett vattendrag, eller ligga som skydd utmed en
strand. I båda fallen skall den hindra flottgodsen
från att tränga ur den för dem afsedda platsen in
på annan. 1. L. U.*
2. W. E-n.

Länsagronom, hos hushållningssällskapen anställda
kringresande undervisare i landtbrukets samtliga
grenar, började tillsättas på 1860-talet, men ha
alltmer allmänt ersatts af särskilda undervisare
för olika delar af landthushållningen, hvilka i
allmänhet fått titeln konsulent (mejeri-, jordbruks-
och husdjurskonsulent). I Finland äro länsagronomerna
statstjänstemän. 11. J- Dft.

Länsa för topp och tackel. Se Länsa.

Länsanordningar, skpsb., de organ, som afse att
befria ett fartyg från inkommet vatten (länsa). För
länsningen användas kolfpumpar, drifna med ånga eller
handkraft, centrifugalpumpar, drifna med ånga eller
elektricitet, ejektorer och pulsometrar (se P u m
p). Den enklaste installationen utgöres af en eller
flera pumpar placerade i hvarje vattentät afdelning,
som bör kunna länsas. Häraf uppkomma emellertid
vissa ölägenheter; dels kan af praktiska skäl med en
sådan anordning endast ett fåtal olika rum länsas,
dels kan starkare vatten-inströmning snart nog stoppa
pumpen i det läckande rummet, hvilket därefter saknar
länsinetiel. Genom våghål i de vattentäta skotten
kan man visserligen leda inkommet vatten till andra,
med läns-pumpar försedda rum, men härigenom kunna vid
fartygets rörelser i sjögång betydliga vattenmassor
spridas i fartyget i stället för att genom våghålen
rinna till pumparna. Dessa olägenheter undvikas genom
installation af ett länsrörsystem, sträckande sig
genom de vattentäta afdelningar, hvilka böra kunna
länsas, och i hvarje sådan afdelning försedt med ett
grenrör till därvarande länsbrunn. Genom att förbinda
länsrörsystemet med flera, i olika rum befintliga
pumpar vinner man äfven säkerhet att alltid disponera
pumpkraft för läns-niniren, oafsedt hvilket till
systemet hörande rum blifvit utsatt för läcka. - På
handelsfartyg och smärre örlogsfartyg saknas vanligen
egentligt läns-rörsystera, utan hvartdera af maskin-
och pannrummen länsas med i detsamma uppställda
pumpar. Om kondensorns cirkulationspump förses med
ett extra sugrör till lämplig länsbrunn, hvarifrån
cirkulationsvattnet vid behof kan tagas i stället för
direkt från sjön, erhålles en kraftig förstärkning
af länsmedlen, en anordning, som med stor fördel
användes å nyare, såväl större som mindre fartyg. -
På moderna mindre örlogsfartyg, såsom jagare och
torpedbåtar, användas för länsning, utom vanliga
pumpar, i stor utsträckning ejektorer. Med dessa
kan man utan svårighet åstadkomma länsning af snart
sagdt hvilken del af fartyget som helst. - På större
örlogsfartyg finnes vanligen ett hufvud-länssystem,
sträckande sig ofvanför innerbottnen, långskepps,
i främsta hand i maskin- och pannrummen, och afsedt
för länsning i händelse af läcka, samt ett eller flera
bisystem, afsedda för länsning af ammunitionsdurkar,
om dessa satts under vatten, äfvensom af vissa rum,
hvari smärre vattenmängder kunna antagas inkomma,
t. ex. axeltunnlar. I det förra systemet äro
inkopplade

fartygets kraftigaste länspumpar,
bl. a. kondenso-rernas cirkulationspumpar, i det
senare systemet smärre pumpar. - Å stora örlogsfartyg
finnes dessutom ett ofta ganska inveckladt rörsystem
för länsning och vattenfyllning af fartygets celler.
C. K. S.

Länsbaron (da. lensbaron) 1. Friherre är en titel inom
Danmarks näst högsta adelsklass, liksom länsgrefve
uppkommen, då Kristian V 1671 upprättade den
nya länsadeln för att sprida större glans öfver
kronan och bilda motvikt mot den gamla danska
adeln. Länsbaronerna och länsgref-varna erhöllo
betydande jordaguds som fideikommiss med vidt
utsträckta privilegier, som dock bortfallit enligt
1849 års grundlag. För erhållande af friherreskap
kräfdes ursprungligen, att vederbörande adelsman
skulle ega jordagods till ett omfång af 1,000 tunnor
hartkorn. Bland Danmarks 14 länsbaroner (uppräknade i
"Kongelig dansk hof- og statskalender") märkas Holck
till Holckenhavn, Gyldenkrone till Vilhelmsborg,
Lö-venskiold till Lövenborg, Stampe till Stampenborg,
Reedtz-Thott till Gaunö och Zytphen-Adeler till
Adelersborg. Dessutom tillkomma rang och värdighet
som länsbaron några innehafvare af substitut för
danska baronier, t. ex. Juul Rysensteen, Rosenkrantz
och Gersdorff.

Länsbokhållare, /ör«., den på ett landskontor
närmast landskamreraren ställde ord. tjänsteman,
som, i händelse af förfall för denne, är hans
ställföreträdare. Honom åligger å landskontoret
förekommande bokföring och revision. Tjänsten hade
redan 1820 sin nuv. benämning. Numera äro i några län
äfven extra länsbokhållar-tjänster uppförda på stat.
kbg.

Länsbrunn, skpsb., en i ett fartygs innerbotten
byggd, på öfra sidan med sil försedd plåtlåda,
dit å innerbotten befintligt vatten nedrinner och
samlas. I länsbrunnen utmynna länspumparnas sugrör
(jfr Länsanordningar). C. K. S.

Länscellfängelse. Se Fängelse, sp. 246- 249.

Länsed. Se L ä n s v ä s e n, sp. 198.

Länsenspännare, detsamma som enspännare (se d. o.).

Länsfängelse. Se Fångvård, sp. 193, och Fängelse,
sp. 246.

Länsförhällande. Se Länsväsen.

Länsgrefve (da. lensgreve) äi titeln för den högsta
klassen af dansk adel (se Grefve, sp. 180). Vid
den nya länsadelns upprättande 1671 (jfr Länsbaron)
erhöllo adelsmän med större jordagods (urspr. 2,500
tunnor hartkorn; senare nöjde man sig med långt mindre
omfång) tillåtelse att taga sina gods som grefskap i
län af kronan och därmed trygga deras öfvergång som
odelad besittning till närmaste manliga arfvingar
i regelrätt arfsföljd (som fideikommiss). Då de
flesta grefskapen (21 till antalet) gå i arf äfven
på kvinnolinjen, fastän den manliga linjen åtnjuter
företrädesrätt, är utsikten till att de som återfallna
län skola återgå till kronan mycket ringa.

De viktigaste länsgrefvarna (uppräknade i "Kongelig
dansk hof- og statskalender") äro Frijs till
Frijsenborg, Ahlefeld till Lan^eland, Knuth till
Knuthenborg och Reventlow till Kristianssaede;
dessutom kunna nämnas Holstein till Ledreborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free