Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärarmöten - Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa
214
folkskollärarmöten); dessutom ha hållits möten, som
varit gemensamma för de skandinaviska länderna och
Finland under namn af n o r-diska lärar- i. skolmöten,
samt slutligen flickskolemöten, för lärare och
lärarinnor vid de högre flickskolorna. De tre första
"allmänna svenska lärarmötena" hölios i Stockholm
1849, 1852 och 1854. Efter 1863, då det fjärde mötet
af detta slag hölls (i Göteborg, med 215 deltagare),
ha allmänna svenska lärarmöten återkommit hvari tredje
år, nämligen i Stockholm 1866 med 247 deltagare, i
Uppsala 1869 med 213, i Lund 1872 med 190, i Jönköping
1875 med 201, i Gäfle 1878 med 176, i Örebro 1881
med 172, i Stockholm 1884 med 455, i Göteborg 1887
med 270, i Hälsingborg 1890 med 155, i Linköping 1893
med 18i, i Karlstad 1896 med 151, i Stockholm 1900 med
261, i Malmö 1903 med 179, i Skara 1906 med 153 och i
Falun 1909 med 92 deltagare. - Vid de fyra första af
dessa möten voro äfven folkskollärare närvarande, men
dessa började snart sammankomma till egna möten. Det
första "allmänna svenska folkskollärarmötet" samlades
i Arboga 1860. Sedermera ha sådana möton hållits
i Stockholm 1861, i Göteborg 1862, i Jönköping
1863, i Gäfle 1865, i Örebro 1868, i Lund 1871,
i Linköping 1878, i Uppsala 1883, i Stockholm 1888,
i Göteborg 1893, i Norrköping 1898, i Stockholm 1903
och i Sundsvall 1908. - Till det allmänna svenska
folkskollärarmötet i Örebro 1868 hade inbjudits
äfven grannländernas folkskolevän-aer, hvilka ock
däraf begagnade sig, så att mötet var besökt af 114
norrmän, 44 danskar och 6 finnar. På samma möte
fattades beslut att anordna allmänna "nordiska
lärarmöten" vid sidan af de svenska mötena. Det
första mötet af detta slag hölls i Göteborg 1870,
hvarefter samlingsorten har växlat mellan de
nordiska ländernas hufvudstäder; det senaste, tionde,
"nordiska skolmötet" hölls i Stockholm 1910. Dessa
möten ha i allmänhet varit talrikt besökta såväl
af lärare och lärarinnor vid alla slags skolor i
de nordiska länderna som ock af andra för ungdomens
uppfostran och undervisning intresserade personer -
de senare mötena ha räknat öfver ett halft tiotusental
deltagare. - Flickskolemöten ha hållits i Stockholm
1879, i Göteborg 1882, i Stockholm 1886 och 1889,
i Lund 1893, i Sundsvall 1897, i Stockholm 1901, i
Göteborg 1904, i Uppsala 1907 och i Falun 1911. Det
mest besökta af dessa möten, det i Stockholm 1901,
hade 577 deltagare. I regel äro öfver förhandlingarna
vid dessa möten särskilda berättelser utgifna. Vid
de flesta af dem ha också utställningar
af undervisningsmateriel varit anordnade.
R- N-n.
Lärarnas vid elementarläroverken nya änke-OCh
pupillkassa. Af ålder hade lärarna vid statens
läroverk prästerlig tjänsteårsberäkning, hvilket var
så mycket naturligare, som ända in på 1800-talet en
öfvervägande del af dem var eller blef präster. Nämnda
lärare, som voro delegare i stiftens försvinnande
små pensions-(emeriti-)kassor, hade f. ö., liksom
prästerna, rätt till tjänsteår (se d. o.) och enligt
prästerskapets privilegier 16 okt. 1723 nådar (se
d. o.). Då det emellertid blef allt sällsyntare,
att lärare vid elementarläroverken (numera allmänna
läroverken) voro präster och intäkten af tjänsteår
och nådar, sedan vikariearfvoden m. m. afdragits, gaf
en ganska obetydlig behållning, blef det nödvändigt
att sätta änkor och oförsörjda barn efter de lågt
aflönade lärarna i bättre ställning. Sedan riksdagen
bifallit en af j K. M:t därom framlagd proposition
och kyrkomötet bifallit upphäfvande af nådårsrätten,
utfärdades 11 okt. 1878 k. reglemente för Lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa byggd
på en viss andel af stiftens emeritikassor, årliga
bidrag af statsmedel samt vissa årliga afgifter
af delegarna. Med sjunkande penningvärde blefvo
emellertid pensionerna (högst 675 kr. för änka, med
30 proc. förhöjning för ett barn och 50 proc. för två
eller flera) alldeles otillräckliga. En k. proposition
om förhöjning afslogs i gemensam votering med knapp
majoritet af 1907 års riksdag. Sedan förslaget
omarbetats i läroverksstyrelsen, antogs det mot
att lärarna afstodo tjänsteårsrätten och sedan
kyrkomötet blifvit hördt af 1911 års riksdag;
reglementet för Lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa utfärdades 8 dec. 1911
och trädde i kraft l jan. 1912. Kassan, hvilken
liksom den af 1878 förvaltas af Direktionen för
Folkskollärarnas pensionsinrättning, har öfvertagit
den gamlas tillgångar och förbindelser samt uppbär
årligt statsbidrag, hvartill komma delegarnas
bidrag. Delaktighetsbeloppet är 4,000 kr. för rektorer
och lektorer vid högre allmänna läroverk, vid Högre
lärarinneseminariet och tekniska elementarskolor,
professorer vid Chalmers’ tekniska läroanstalt,
rektorer vid folkskoleseminarier, öfverlärare vid
Gymnastiska centralinstitutet samt två tjänstemän i
Folkskollärarnas pensionsinrättning; 3,700 kr. för
realskolerektorer (som icke äro lektorer) och
2 tjänstemän i nämnda pensionsinrättning; 3,400
kr. för adjunkter vid allmänna läroverk, Högre
lärarinneseminariet samt folkskoleseminarier ; 2,400
kr. för kvinnliga adjunkter vid folkskoleseminarier
och ord. lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet;
2,200 kr. för den högst aflönade läraren
vid Gymnastiska centralinstitutet samt olika
belopp, växlande mellan 2,750 och 750 kr., för
s. k. öfnings-lärare. Delegarnas afgifter äro för
manliga delegare 3 proc. och för kvinnliga l1^
proc. af delaktighetsbeloppet; för pensionerade
lärare och lärarinnor sänkas afgifterna med
omkr. 1/z. Pensionerna utgå för änka med 100 kr. som
grundpension och 20 proc. af delaktighetsbeloppet
som tilläggspension; för ett pensionsbcrättigadt barn
höjes pensionen med 30 proc., för 2 sådana barn med
50 proc. och för hvarje följande pensionsberättigadt
barn med ytterligare 10 proc. En lektorsänka med
4 barn kan sålunda erhålla 100 + 800 + 450 + 90 +
90 = 1,530 kr. mot l,012,so förut. En änka efter
adjunkt utan pensionsberättigade barn får 780
kr. i st. f. förut 580. Äfven under tiden 1905-11
pensionerade delegare i gamla kassan äfvensom
person, som frånträdt lärarbefattning, men sedan
inbetalar förhöjda afgifter, kunna bli delegare i
den nya kassan, men på i allmänhet tämligen hårda,
ehuruväl efter "försäkringstekniska grunder" beräknade
villkor. - Behållningen i (gamla) kassan vid 1910 års
slut var kr. 5,182,886,99, antalet delegare 1,627,
antalet gällande pensionsbref 376; statsbidraget för
1910 utgjorde 106,526 kr. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
