Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfsta (af innehafvarna skrifves namnet med förkärlek Leufsta), ett af Sveriges förnämsta jordagods och järnbruk - Löfstad, herresäte i Kimstads socken, Östergötlands län - Löfstedt, Nor Einar Ansgarius, universitetslärare - Löfsund, herrgård i Runtuna socken, Södermanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charles återuppbyggde emellertid icke endast hela
bruket, utan äfven herrgården och kyrkan, så att
L., sådant det nu är, i allt hufvudsakligt kan
sägas vara hans skapelse. Genom testamente af 6 maj
1730 förordnade han, att L. jämte Åkerby nu rifna
bruk (anlagdt 1638 af H. Lemmens) och Karlholms
bruk jämte underlydande skulle som fideikommiss
tillfalla hans brorson, sedermera frih. Charles
De Geer (se De Geer 3) och efter honom hans
manliga afkomma. Under Charles’ tid förenades
Hillebola, Strömsbergs, Västlands och Ullfors bruk med
stamgodset, men fingo ej fideikommissnatur. Komplexen
sammanhölls emellertid under hans son, kammarherre
Charles De Geer (se De Geer 4), men då dennes son,
excellensen grefve Karl De Geer (se De Geer 7),
ej efterlämnade någon son, ärfdes de nyssnämnda
bruken samt flera andra gods af hans enda dotter,
gift med excellensen grefve B. J. E. von Platen,
medan fideikommisset öfvergick till excellensens
kusins son Karl Emanuel De Geer (d. ogift 1877), som
efterträddes af sin broder, hofmarskalken frih. Louis
De Geer (d. 1887), hvars son, frih. Karl De Geer,
är den nuv. innehafvaren. Wbg.
Löfstad, herresäte
i Kimstads socken, Östergötlands län, beläget på en
höjd ej långt från Kim-
Fig. 1. Löfstads slott i slutet af 1600-talet,
efter Suecise-verket.
stadssjön och allmänna landsvägen mellan Norrköping
och Linköping, bebyggdt med en större hufvudbyggnad
i tre våningar och två långa flyglar i två våningar,
med torn i de yttre ändarna, upp-
Fig. 2. Löfstads slott i nutiden.
förda af fältmarskalken grefve Ax. Lillie på
1650-talet. Efter en eldsvåda 1750 undergick slottet
en modernisering, men den nuv. inredningen är yngre;
det inrymmer ett bibliotek af omkr. 8;000
bd och en värdefull tafvelsamling, företrädesvis
porträtt af L:s egare och deras fränder, samt omges
af trädgård och park, med en minnesvård i marmor
öfver riksmarskalken Ax. v. Fersen. Egendomen var
förr betydligt större än nu, då den omfattar 8 1/2 mtl
i Kirnstad, tax. till 348,600 kr. (1910), och 7 mtl i
Kullerstad och Borg, tax. till 314,300 kr. Egovidden
är 2,085 har. Äldste kände egaren till L. är Jöns
Ethersson Lillie af Greger Matssons ätt (se Lilja 2),
hvarefter det egdes af dennes släkt son efter fader
till 1696, då det öfvergick till öfverstelöjtnanten
grefve Ax. Joh. Lillies änka Agneta Wrede. Sedan egdes
det af hennes måg riksrådet och öfverstemarskalken
grefve M. J. De la Gardie, hans måg riksrådet och
fältmarskalken, grefve Fr. A. v. Fersen, hans dotter
grefvinnan Eva Piper, hennes son öfverhofjägmästaren
grefve K. F. Piper och dennes son kammarherren grefve
Ch. E. Piper (d. 1902), hvars dotter fröken Emilie
Piper nu eger L. Egaren af L. kallar kyrkoherde
i Kimstad. Wbg.
Löfstedt, Nor Einar Ansgarius, universitetslärare,
f. 24 mars 1831 i Härnösand, d. 21 maj 1889 i
Uppsala, blef 1851 student där, aflade 1858 filos,
kandidatexamen och promoverades 1860 till filos,
doktor. Efter att 1861 ha disputerat för docentur
utnämndes han s. å. till docent i grekiska samt
befordrades 1870 till adjunkt och 1874 till
professor i grekiska språket och litteraturen
vid Uppsala universitet. 1809-70 studerade han
vid tyska universitet samt gjorde 1876 och 1877
med resestipendium en arkeologisk studieresa i
Italien, Grekland och Mindre Asien. Han var sedan
1871 föreståndare för den teoretiska profårskursen
vid Uppsala allm. läroverk (med skyldighet att
föreläsa pedagogik) och sedan 1875 censor vid
maturitetsexamina. L. var en ovanligt begåfvad man,
äfven i musikaliskt hänseende, och utöfvade ett ej
ringa inflytande på de klassiska studiernas utveckling
i Uppsala. Bland hans utgifna arbeten må nämnas
In illa Demosthenis et Aeschinis de Philocratea
pace contentione uter utrum melioribus rationibus
impugnaverit (l, 2; 1860-61), Grekisk grammatik
(1868; 4:e uppl., omarbetad af J. af Sillen, 1904),
Ordförteckning till de tre första sångerna af
Homeri Odyssée och Iliad (1868; 2:a uppl. 1886), Om
grekernas likbegängelse och grafoffer (i "Pedagog,
tidskr.", 1869), Grundlinier till föreläsningar
öfver philologisk kritik med särskildt afseende på
det grekiska universitetsstudiet (1871), Om Sveriges
skolor före är 1571 (1876), ej i bokh., och Om 1571
års skolordning (1878). (J. C.)
Löfsund. herrgård i Runtuna socken, Södermanlands län,
vid sjön Eunnviken, utgör jämte andra gårdar inom
socknen en egendom på 6 1/2mtl, tax. till 115,000
kr. (1910). På en ö (numera halfti) i Runnviken,
skild från fastlandet genom Læfsundet, som gifvit
namn åt två närbelägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
