- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
267-268

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönberg, Lorens (Lars), målare - Lönberg, Sven Erik, pedagog, skriftställare - Löneboställen, vissa slag af prästerskapet anslagna boställen. - Lönefondsteori. Se Arbetslön, sp. 1355. - Lönegren, Gustaf Valter Leopold, ämbetsman, riksdagsman - Lönegren, Ernst Fritiof, den föregåendes son, biskop - Lönekonvention. Se Lönereglering. - Lönelagen, Lassalles järnhårda. Se Arbetslön, sp. 1355, och Lassalle, sp. 1287. - Lönereglering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige finnas veterligen intet alster af hans
dekorationskonst och blott ytterst få porträtt.

–rn.*

Lönborg, Sven Erik, pedagog, skriftställare, f. 16
mars 1871 i Kristbergs socken, Östergötlands län,
blef student i Stockholm 1839, filos, doktor i
Uppsala 1897, där han s. å. vardt docent i geografi,
uppehöll 1903–05 professuren i geografi vid Göteborgs
högskola och har sedan april 1904 varit rektor
vid Göteborgs högre samskola, där han undervisat i
geografi, religionshistoria och modersmålet. L. har
författat Adam a] Bremen och hans skildringar
af Nordeuropas länder och folk (1897), Israels
historia (1899), Sveriges karta (1903), Swedish maps
(1906 ff.), Olika bildningsideal (s. å.), Je&u etik
(s. å.), Religionsundervisningen i skolan (s. å.),
Kristendomens uppkomst (1907), Jesu från Nazara
(1911), och, jämte M. Ambrosius, läro- och läseböcker
för religions- och geografiundervisningen, hvarjämte
han bidragit med ett mycket stort antal uppsatser
i tidskrifter. För sina geografiska forskningar har
L. företagit åtskilliga resor till olika europeiska
länder. Han utger från 1909 "Skrifter, utg. från
Göteborgs h. samskola".

Löneboställen, vissa slag af prästerskapet
anslagna boställen. Enligt f. n. (1912) gällande
löneregleringar äro åt flertalet kyrkoherdar och
komministrar äfvensom med de senare likställda präster
upplåtna hemman eller lägenheter med eller utan
jordbruk. Dessa boställen kunna i visst hänseende
indelas i två slag: bo s t a d s b o s t älle
n, sådana, som äro afsedda att af prästen bebos
och brukas, och löningsboställen, hvilka anvisats
honom endast som bidrag till aflöningen (annex-,
stom- och mensalhemman m. fi.) och skola vara
utarrenderade enligt särskilda bestämmelser. Genom
de olika författningar rörande prästerskapets
aflöningsförhållanden, som utfärdats 9 dec. 1910 och
genom hvilka i väsentliga hänseenden nya grunder för
aflöningen bestämts, har äfven den förändring införts,
att till prästens eget begagnande skall vid ny
lönereglering upplåtas endast tomt med bostadshus och
trädgårdsområde, enligt ecklesiastik boställsordning
af sagda dag kallad prästgård, hvaremot all annan
ecklesiastik bo-ställsjord, enligt boställsordningen
benämnd löneboställen - hvarunder sålunda inbegripas
icke blott de nuv. s. k. löningsboställena,
utan äfven de delar af nuv. bostadsboställen,
som återstå efter prästgårdarnas afskiljande -
skall vara utarrenderad. Arrendet skall, efter hvad
i lag ang. reglering af prästerskapets aflöning af
ofvannämnda dag närmare stadgas, ingå antingen till
vederbörande pastorat för att användas som bidrag
till prästerskapets aflöning eller till kyrkofonden
(se d. o.) eller ock, undantagsvis, direkt till viss
prästerlig tjänstinnehafvare. Närmare bestämmelser
rörande utarrendering af löneboställena ha meddelats
i förordning af 15 sept. 1911. C. v. O.

Lönefondsteori. Se Arbetslön, sp. 1355.

Lönegren. 1. Gustaf Valter Leopold L., ämbetsman,
riksdagsman, f. 25 nov. 1828 i Landskrona, d. 21 febr. 1907
i Stockholm, blef student i Lund 1846 och ingick efter året
därpå aflaed kameralexamen i tullverket, där hans arbetsamhet
och duglighet gjorde honom snart bemärkt och 1863 föranledde
hans befordran till tullförvaltare i Norrköping. Han representerade
staden i Andra kammaren 1879-90 och var 1882-87
(januaririksdagen) medlem af bevillningsutskottet
samt invaldes i utskottet äfven 1888, men måste afgå
inom kort i följd af statsrådsutnämningen. Till
sin politiska ståndpunkt var han konservativ och
protektionist och uppträdde hufvudsakligen endast
i tullfrågor, hvarvid hans lugna och sakliga sätt
att debattera gjorde, att hans anföranden alltid
aktningsfullt åhördes. Vid det nya systemets
genomförande utnämndes han 6 febr. 1888 till
konsultativt statsråd i Bildtska ministären, men
afgick hösten s. å. för att efterträda Bennich som
generaltulldirektör. Från denna befattning tog
han afsked 1898. L. var medlem af tullkommittén
(1879-82), kommittén ang. differentialtullar (1886)
och den s. k. öfverskottsplaceringskommittén af
1888. – 2. Ernst Fritiof L., den föregåendes son,
biskop, f. 15 juli 1862 i Stockholm, blef student
i Lund 1881, prästvigd 1887, fängelse-predikant
i Linköping s. å., komminister i S:t Lars samt
därefter kyrkoherde i öved, Lunds stift, 18J3,
föreståndare för diakonissanstalten i Stockholm 1898
och e. o. k. hofpredikant 19G6 samt uppfördes 1907
på tredje förslagsrummet till biskop i Linköping
och 1908 på första förslagsrummet till biskop i
Härnösand, hvartill han utnämndes 1909. L. har af
trycket utgifvit, utom predikningar samt betraktelser
och andra uppsatser i det af honom 1899-1909 utgifna
"Olivebladet" m. fl. tidskrifter, Förstår du hvad
du läser? Liten bibelnyckel för gammal och ung
(1897), Minnesskrift till svenska diakonissanstaltens
femtioårsjubileum (1901), Luthers kyrka och kärlekens
gärningar (1902) och Hur man blir diakonissa (1908).

1. T–s.
2. J. T. B.

Lönekonventiön. Se Lönereglering.

Lönelagen, Lassalies järnhårda. Se Arbetslön,
sp. 1355, och Lassalle, sp. 1237.

Lönereglering innefattar de åtgärder och beslut,
som afse bestämmandet för en tjänstemannakår eller
enskild tjänsteman af löneförmåner och de villkor,
hvarunder dessa få åtnjutas. Genom löneregleringen
åsyftas att bereda tjänstinnehafvaren ersättning
motsvarande göromålens olika omfattning och vikt,
de större eller mindre anspråk, som ställas på hans
kunskaper och duglighet, samt graden af det ansvar,
som hvilar på honom.

För statens tjänstemän beslutes lönereglering
af K. M:t och riksdagen; den återfinnes i den för
hvarje verk eller myndighet utfärdade lönestat
(förteckning öfver lönebeloppen) jämte tillhörande
kungörelse ang. villkoren för åtnjutande af de
anvisade löneförmånerna. I samband med lönereglering
förekomma vanligen jämväl frågor om förenkling i
statsförvaltningen och om indragning af öfverflödiga
tjänster o. d. Lönereglering gäller i regel tills
vidare och intill dess den på grund af förändrade
förhållanden ersattes af ny, hvarvid förutvarande
tjänstinnehafvare i allmänhet väl har rätt, men icke
utan därom gjordt förbehåll skyldighet att öfvergå på
den nya lönestaten. Anledningen till ny lönereglering
har väl stundom varit minskad ekonomisk styrka hos
staten, hvarpå exempel förekomma från löneregleringar
på 1700-talet, eller ock vissa tjänstinnehafvares
öfverflödigt höga löneinkomster, såsom förhållandet var med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free