Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönereglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lönereglering
270
skilliga biskopar, i hvilka fall de nya
löneregleringarna alltså inneburit en lönereduktion. I
allmänhet föranledas de dock af inträdande dyrare
lefnadskostaader och penningvärdets fall och åsyfta
följaktligen löneförbättring. Af dessa senare
skäl ha under loppet af senaste hundra år allmänna
löneregleringar, efter verkställda kommittéutredningar
och föregången provisorisk lönereglering eller
tillfällig löneförbättring (dyrtidstillägg, se d
o.), flera gånger viiltadts för flertalet grupper
statstjänstemän, hvarvid början gjorts vid riksdagarna
1859-60, 1876 och 1907, hvilken sistnämnda dock ej
ännu (1912) utsträckts att omfatta alla kårer.
Lönerna för statens tjänstemän ha i forna tider -
förutom i jordagods, vanligen afsedda att tillika
användas som boställe (se d. o.), den äldsta
aflö-ningsforrnen (jfr L ans väs e n)-ofta och
särskildt för tjänstinnehafvare i landsorten varit
bestämda i "persedlar" (jfr J o r d e b o k s pe r
sedlar). Bland dessa löner voro de s. k. indelta
lönerna, bestående af den från vissa hemman och
lägenheter utgående ränta (skatt) och kronotionde,
hvilken löntagaren egde att af den skattskyldige
jordega-ren själf uppbära. Till andra löner har
varit anvisad s. k. oindelt spannmål. I persedlar
bestämd lön har, alltefter skilda bestämmelser för
olika fall och olika tider, utbetalats antingen
in natura eller i penningar genom persedlarnas
inlösande efter markegångspris, i vissa fall
med tillagd forsellön (se d. o.). Numera äro
lönerna beräknade i penningar. Mera undantagsvis
ha boställen bibehållits, hvarvid boställsförmånen
uppskattats till visst värde, hvarmed den beräknade
lönen minskas. I enstaka fall förekomma fortfarande
säregna af-löningsformer, såsom ved in natura och den
i vissa teol. professors- och lektorslöner ingående,
till bestämda penningbelopp uppskattade afkomsten
af prebenden (se d. o.). Inkomsterna af tjänsten äro
enligt senaste årens löneregleringar i regel bestämda
i lön och tjänstgöringspenningar samt i vissa fall i
orlstillägg. Lönen och tjänstgörings-penningarna äro i
allmänhet lika för tjänster af enahanda vikt, om ock
åtskilliga variationer förekomma. Ortstillägget är
förenadt med tjänster i orter, där lefnadskostnaderna
äro högre. Därtill komma vanligen ett eller
flera ålderstillägg, som räknas till lönen och
utgå efter viss tids med godt vitsord fullgjord
tjänstgöring. Såsom normaltyp betraktas den
1907 fastställda staten för Statskontoret -
det första nu nyreglerade verket -, hvilken
stat innehåller bl. a. följande lönesatser
(ålderstillägg oberäknade): generaldirektör
11,000 kr., statskommissarie (3:e lönegr.) 8,100
kr., sekreterare m. fl. (2:a lönegr.) 5,800 kr.,
revisorer m. fl. (l:a lönegr.) 4,000 kr. Anmärkas bör,
att från lönebeloppen afgå ej oväsentliga belopp
som bidrag till egen pensionering. (Specificerade
uppgifter rörande tjänstemännens löner återfinnas
i "Svensk rikskalender".) Lön och ortstillägg få
i allmänhet uppbäras äfven vid tjänstledighet;
tjänstgöringspenningarna åter skola afstås till
vikarien vid annan ledighet än semester, där
sådan förekommer, då vikarien i stället åtnjuter
särskildt anvisad vikariatsersättning. Förutom
de ord. löneförmånerna åtnjuta vissa tjänstemän
e. o. löneinkomster af flera slag, sportler (se d,
o.), numera
väsentligt reducerade mot förr. Särskildt äro
hä-radshöfdingarnas inkomster till ej ringa del
baserade på sportler. Lönerna utgå i regel af
statsverkets allmänna medel; vid statens affärsverk,
såsom post- och telegrafverken, järnvägarna m. fl.,
pläga de anvisas att utgå direkt af dessa verks egna
medel. F. ö. kan som en egendomlighet anmärkas
förhållandet vid universiteten i Uppsala och
Lund, där lönerna bestridas genom räntekammaren
medelst de universitetet anvisade medlen,
bestående af dels statsanslag till visst belopp,
dels afkomst af universitetets egna tillgångar,
såsom arrenden, skogsförsäljningsmedel o. d., dels
stu-dentinskrifningspenningar m. m.
För indelta arméns befäl med vederlikar voro som
afiöningstillgångar intill 1876 anvisade boställen
(se d. o.), vissa vakansafgifter samt arrenden,
hemmansräntor och kronotionde, dessa senare vid
riksdagen 1850-51 förändrade till oindelt spannmål. Då
lönerna 1833 reglerades, uppgjordes på grund af
aflöningstillgångarnas beräknade penningvärde
s. k. normalstater, å hvilka innehafvare af hvarje
särskild grad uppfördes till en viss i penningar
bestämd lön. Med undantag af afkast-ningen af de af
löntagarna disponerade boställena uppburos samtliga
ett indelt regementes inkomster af regementsskrifvaren
och ingingo till regementets löningsdirektion,
som hade att, sedan naturapersedlarna blifvit
förvandlade till penningar, fördela det uppkommande
beloppet mellan löntagarna. Företrädesvis genom
ökade arrenden af de för regementena utarrenderade
boställena plägade af-löningsmedlen i själfva verket
öfverskjuta lönernas belopp enligt normalstaterna,
hvilket öfverskott, benämndt lönevinst, proportionsvis
fördelades mellan löntagarna. Vid riksdagen 1875
afskaffades det indelta aflöningssättet och förbyttes
till vissa i penningar bestämda löner. Sedan vid
riksdagen 1901, samtidigt med nya härordningens
genomförande, underofficerarnas löner reglerats,
sedan tid efter annan jämkningar vidtagits,
företogs 1902 lönereglering för officerskårerna
med vederlikar, hvarvid tillika förenkling i härens
aflöningssystem genomfördes. - Hvad flottan angår,
företogos löneregleringar vid riksdagarna 1876
och 1902. Af-löningen för arméns och flottans
(marinens) befäl och vederlikar är nu bestämd i lön
och dagaf-löning, hvartill komma inkvarterings- och
servisbidrag. Högsta lönebelopp (oafsedt den beriden
officer tillkommande hästgodtgörelse) äro exempelvis
för general 12,055 kr., för öfverste 9,390 kr.,
för kapten 5,360 kr. och för underlöjtnant 2,215 kr.
Biskoparnas löner ha 1869-82 reglerats på
grundvalen af 1859-60 års riksdags beslut och
K. M:ts i Öfverensstämmelse därmed 15 juni 1861
utfärdade bref. Enligt detta skulle biskoparna,
jämte fri bostad, tilldelas löneinkomster till vissa
i brefvet andfna belopp, näml. i Uppsala 16,000
kr., i Lund 15,000 kr., i Göteborg 14,000 kr., i
Linköping 13,000 kr., i Skara, Strängnäs, Västerås,
Växjö, Karlstad och Härnösand 12,000 kr. samt i
Kalmar och Visby 10,000 kr. Löneinkomsterna bestå
af afkastning’ af löneboställen, kronotiondo
jämte forsellön, behållning af prebenden samt
slutligen i vissa fall lönefyllnad från nedannämnda
s. k. biskopslöneresrleringsfond. Efter utredning |
och förslag af enligt k. förordn. 11 juli 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
