Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönskaläge (fsv. löskalæghi, af löska, ledig, ogift), jur. - Lönstrup - Lönsystem. Se Arbetslön, sp. 1356. - Lönsås, socken i Östergötlands län, Bobergs härad. - Lönö skans l. Gränsö skans - Löpa, sjöv. Se Litsa. - Löpa, jaktv. - Löpande gods, sjöv. Se Tackling. - Löpande kreditpapper. Se Kredit, sp. 1235. - Löpande rim, metr., numera mindre brukligt namn på trestafvigt rim. Se Rim. - Löpande räkning. Se Kontokurant och Kreditanstalt, sp. 1241. - Löpande skuldebref. Se Innehafvarpapper och Skuldebref. - Löpande ändar. Se Fotblock, sp. 980. - Löpare. 1. Geol., namn på de vanligen afnötta och rundade stenar - Löpare. 2. Se Kvarn, sp. 362 och 366. - Löpare. 3. Sten, med hvilken färger rifvas på en häll. - Löpare. 4. Sjöv. - Löpare. 5. Namn på fyra af de högre pjäserna i schackspelet - Löpare. 6. Hofbetjänt - Löparen, kronopark i Lycksele socken och Norra Lycksele revir, Västerbottens län - Löparskridsko, idrottst. Se Skridskoåkning. - Löparvals, text. Se Kardning, sp. 923. - Löpe. 1. Den inre delen af spädkalfvens löpmage - Löpe. 2. Beläggning af granbark, öfver hvilken tjäran skall rinna i en tjärdal (se d. o.) - Löpeld. Se Stubin och Skogseld. - Löpenzym, kem. Se Kymosin. - Löpetid, jur. - Löpextrakt. Se Löpe 1. - Löpferment, kem. Se Kymosin. - Löpfot. Se Löpmeter. - Löpgraf. Se Approche, Fästningskrig, sp. 322 och Sapp. - Löpgrafsvakt, krigsv. - Löpkran, mek. Se Kran 2, sp. 1200 och 1208. - Löpkrans. Se Hjulring, sp. 815 - Löpmage, Abomasus, zool. Se Idisslare. - Löpmeter (Löpfot), bygnk. - Löpna - Löpning, idrottst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsättning att det, efter lagsökning af
kvinnan eller hennes målsman, ålägges honom att ge
underhåll till barn, hvarmed kvinnan blifvit rådd
i lägersmålet. Denna straffbestämmelse afser alltså
egentligen icke lönskaläget som sådant, utan mannens
försök att undandraga sig försörjningsplikt. Dess
tillämpning påkallas numera endast sällan.
N. S-g.
Lönstrup, danskt fiskeläge vid Nordsjön, 11
km. v. om Hjörring, norra Jylland, genom en bred
rad klitter skildt från strandbrädden. 312
inv. (1911). Badort. Räddningsstation.
E. Ebg.
Lönsystem. Se Arbetslön, sp. 1356.
Lönsås, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad. 1,932 har. 601 inv. (1911). Annex till Fornåsa,
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Lönö skans l. Gränsö skans, i Östergötlands skärgård,
Jonsbergs socken, vid södra inloppet till Bosöfjärden,
anlades i början af 1600-talet, men låg för fäfot
1659, då landshöfdingen frih. Gustaf Kurck lät
återuppbygga densamma. Vid krigsutbrottet 1675 var
L. åter förfallen, men reparerades samt bestyckades
med 13 st. 4-℔:iga kanoner; äfven 1677 iståndsattes
skansen, af allmogen, och bestyckades ytterligare,
men efter krigets slut lämnades den åt sitt öde,
och allt trävirke bortfördes. 1719 lågo emellertid
26 stora järnkanoner kvar i L., men något åtgjordes
ej vid befästningen, som ej heller kunde hindra ryska
mordbrännarflottans strandhugg.
L. W:son M.
Löpa, sjöv. Se Litsa.
Löpa, jaktv. Honorna af hund, varg, räf och en del
andra rofdjur sägas löpa, då de ha sin brunstperiod.
G. G.
Löpande gods, sjöv. Se Tackling.
Löpande kreditpapper. Se Kredit, sp. 1235.
Löpande rim, metr., numera mindre brukligt namn på
trestafvigt rim. Se Rim.
Löpande räkning. Se Kontokurant och Kreditanstalt,
sp. 1241.
Löpande skuldebref. Se Innehafvarpapper och
Skuldebref.
Löpande ändar. Se Fotblock, sp. 980.
Löpare. 1. Geol., namn på de vanligen afnötta och
rundade stenar, som stundom träffas på bottnen af
s. k. jättegrytor (se d. o.) och som jämte grus och
sand åstadkommit dessa fördjupningars ursvarfvande
under inverkan af hvirflande eller svallande vatten. –
2. Se Kvarn, sp. 362 och 366. – 3. Sten, med
hvilken färger rifvas på en häll. – 4. Sjöv. a) Post
ombord, som bl. a. har till åliggande att uträtta
ärenden åt befälet. Sådan post är ofta jämväl
glasvakt (se Glas, sjöv.). – b) Tross eller kätting,
skuren genom ett eller flera block. Jfr Block
3. – 5. (Ty. läufer, eng. bishop, fr. fou) Namn
på fyra af de högre pjäserna i schackspelet. –
6. Hofbetjänt, vanligen uppassande drottning
eller änkedrottning och skild från andra kungliga
uppassare genom sin dräkt, hvartill hör en liten
kalottlik mössa, prydd med högt uppstående fjädrar.
1. E. E. 4. H. W-l.
Löparen, kronopark i Lycksele socken och Norra
Lycksele revir, Västerbottens län, bildad af
öfverloppsmarker genom K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 16 maj 1882 och 24 febr. 1885.
Benämningen fastställdes af Kammarkollegium
29 dec. 1885. Areal 17,673 har.
M-g.
Löparskridsko, idrottst. Se Skridskoåkning.
LÖparvals, text. Se K a r d n i n g, sp. 923.
Löpe. 1. Den inre delen af spädkalfvens
löpmage (se Idisslare), som användes vid
ostberedning. Magslemhinnan afsöndrar nämligen ett
egendomligt enzym (ferment), kalladt kymosin, som
har egenskapen att fälla ost ur kaseinlösningar,
t. ex. mjölk. Verksamt enzym finnes äfven i magar,
som torkats vid ej alltför hög temperatur. Om
sådana torkade magar, hvilka finnas i handeln,
utlakas med koksalthaltigt vatten och vätskan
filtreras, erhåller man en lösning af enzymet,
kallad i handeln löpextrakt, hvilket vid ostberedning
användes i st. f. löpmagar. Se vidare Kymosin. –
2. Beläggning af granbark, öfver hvilken tjäran skall
rinna i en tjärdal (se d. o.).
1. P. T. C.* 2. H. J. Dft.
Löpeld. Se Stubin och Skogseld.
Löpenzym, kem. Se Kymosin.
Löpetid, jur., den tid, under hvilken
en skuldförbindelse (revers, växel)
är utelöpande, d. v. s. tiden mellan
dess utställande och förfallodag.
C. G. Bj.
Löpextrakt. Se Löpe 1.
Löpferment, kem. Se Kymosin.
Löpfot. Se Löpmeter.
Löpgraf. Se Approche, Fästningskrig, sp. 322, och
Sapp.
Löpgrafsvakt, krigsv., kallas den trupp (fältvakt),
som vid en belägring utgör besättningen i den
närmast mot fästningen framskjutna löpgrafven,
parallellen (se Fästningskrig, sp. 322
och 323), och hvarifrån nattetid en kedja af poster
utsättes framför sapptäterna. Beredskapen lägges i
närmast bakom liggande löpgrafvar och förposternas
hufvudstyrka på lämpligt afstånd därbakom.
O. A. B.*
Löpkran, mek. Se Kran 2, sp. 1200 och 1208.
Löpkrans. Se Hjulring, sp. 815.
Löpmage, Abomasus, zool. Se Idisslare.
Löpmeter (Löpfot), bygnk., det inom byggnadsvärlden
vanligaste uttrycket för längdmeter (längdfot)
till skillnad från kvadratmeter (kvadratfot) och
kubikmeter (kubikfot). I arbetsbeskrifningar
och kostnadsberäkningar – där enhetspriset (=
à-priset) för åtskilliga byggnadsdelar anges per
löpmeter – användes förkortningen lm för löpmeter,
d. v. s. längdmeter.
I. G. C.
Löpna säges om en löst kolloid, när den öfvergår till
halffast form, ett s. k. gelé, t. ex. mjölk genom
tillsats af löpe (se d. o.).
Löpning, idrottst., eg. löpning till fots, men
äfven kapplöpning (se d. o.), skridskolöpning (se
Skridskoåkning), skidlöpning (se d. o.) o. s. v. Man
skiljer vid fctlöpning på hastighets-löpning och
uthållighetslöpning. Som hastighetslöpning (fig. 1)
räknas löpning på distanser ända till 400 å 500 m.;
uthållighetslö p-ning (fig. 2) är löpning på distanser
däröfver. Vid uthållighetslöpning skiljer man mellan
löpning på medellånga distanser och löpning på långa
distanser. Som löpning på medellånga distanser räknas
löpningar från 800 till omkr. 2,000 meter. Löpning
var hos forngrekerna den första af de i Olym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
