- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
291-292

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lösdrifvare - Lös egendom. Se Egendom och Lösören. - Lösen. 1. Jur., - Lösen. 2. Krigsv. - Lösen, socken i Blekinge län, Östra härad. - Lösenbref. Se Lösenförsändelse. - Lösenförsändelse, postv. - Lösenmärken. Se Frimärke, sp. 1450. - Löse- och bindenyckel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I Finland gäller kejs. förordn. 2 apr. 1883,
väsentligt överensstämmande med svensk
lagstiftning. För lösdrifveri stadgade påföljder äro
häktning (anhållande), varning och allmänt arbete,
det sistnämnda i arbetsfängelse. Domsrätten utöfvas
af länets guvernör, mot hvars beslut besvär kunna
anföras hos senatens justitiedepartement. Till allmänt
arbete kan dömas för första resan på 3 månader–1 år,
för andra och följande resor på 6 månader–3 år. Den,
sorn i egen kommun idkar lösdrifveri, skall först ha
varnats, i stad af fattigvårdsstyrelse och på landet
af kommunalnämnd.

I Danmark var af gammalt förbättringsarbete stadgadt
som straff för lösgængeri och bettleri. Genom lag
3 mars 1860 infördes i stället tvångsarbete som
straff därför; men det öfverläts åt kommunerna att
upprätta tvångsarbetsanstalter och besörja straffens
verkställande. Tvångsarbete ådömes ock enligt lagen
10 april 1874 ang. motverkande af venerisk smitta
äfvensom enligt lag 11 maj 1897 för misshandelsbrott i
vissa fall. Genom fattiglagen 9 april 1891 bestämmes,
att för hvar amtsrådskrets och tillhörande köpstäder
skall finnas en tvångsarbetsanstalt, som skall
godkännas af justitieministeriet. Man sträfvar att
i dessa få nattceller inrättade, hvilket dock inom
vissa amtsråd mött motstånd. Fattigvårdsstyrelsen kan
ådöma tvångsarbete intill 6 månader. Eljest ligger
domsrätten i judiciell hand; och domstolen eger i
stället ålägga fängelse vid vatten och bröd. – I Norge
gäller en ny lag af 31 maj 1900 om lösgjængeri,
bettleri och dryckenskap, och tvångsarbete kan
enligt denna ådömas ända till 6 år. Enligt Lov om
fængselsvæsenet og om tvangsarbeide 12 dec. 1903
skall staten upprätta minst två tvangsarbeidshem.
V. At.

Lös egendom. Se Egendom och Lösören.

Lösen. 1. Jur., dels detsamma som lösningsrätt (se
d. o.), dels själfva utöfvandet af samma lösningsrätt
(lösandet), dels slutligen den penningsumma,
som därvid skall erläggas (löseskillingen). I
sistnämnda mening begagnas ordet bl. a. såväl i
sammansättningen expeditionslösen (se d. o.) som
äfven förkortningsvis liktydigt med detta ord. Ny
förordn. ang. expeditionslösen utgafs 7 dec. 1883. –
2. Krigsv. a) Se Fältrop. b) Förr använd benämning på
svar vid anrop till båtar från fartyg under mörker
eller tjocka. Detta svar är olika, beroende på,
om båten skall lägga till eller ej, om den tillhör
fartyget, hvarifrån anropet sker, om den för officer
o. s. v. Utom denna s. k. allmänna lösen, som ges på
anropet "hvem där?", innan båten lagt till, använde
man hemligt fältrop och lösen ungefär på samma sätt
som landttrupp. – c) Dels som igenkänningstecken,
dels som hedersbetygelse för annat eller andra
örlogsfartyg, vare sig egen eller annan nations,
brukade örlogsfartyg förr ge "lösen" med kanonskott,
hvarvid hvarje nation hade sitt bestämda antal
skott. Så utgjordes svensk lösen af 2 skott. Första
gången uttrycket svensk lösen förekommer i svenska
flottans arkivhandlingar är 1635. Dubbel svensk lösen
(4 skott) användes endast vid högtidliga tillfällen
och omtalas mera sällan. Man antager, att antalet
hurrarop, som än i dag användes af trupp
(2 för befäl och 4 för kunglig person) härrör från
antalet skott i svensk lösen. Från 1858 brukas vid
saluter i Sverige (likasom tidigare utomlands) udda
antal skott. Jfr Salut. Se "Historisk tidskr.", XXI
(1900, s. 100–101).
1. A. W. 2. H. W-l.

Lösen, socken i Blekinge län, Östra härad. 3,975
har. 2,019 inv. (1911). L. bildar med Augerum och
Flymens kapell ett pastorat i Lunds stift, Östra
kontrakt.

Lösenbref. Se Lösenförsändelse.

Lösenförsändelse, postv., bref (lösenbref) eller
annan försändelse, som är belastad med oguldna
postafgifter och fördenskull endast mot lösen kan
utbekommas. För utbekommande af ofrankerad eller
ofullständigt frankerad vanlig brefpostförsändelse
skall i regel erläggas dubbla beloppet af den
felande befordringsafgiften. Till brefposten
hörande lokalförsändelse, som efter framställning
om adressförändring eller eftersändning befordras
till annan inrikes postanstalt, betraktas som om den
urspr. varit adresserad till den nya adressorten
och belägges följaktligen med lösen motsvarande
dubbla beloppet af felande franko. Hvarje som
paket taxerad inrikes postförsändelse, hvilken af
sådan anledning, hvarom nyss är nämndt, eller ock i
ändamål att återställas till afsändaren befordras
från en till annan postanstalt inom riket, drager
för hvarje dylik befordran ny befordringsafgift,
dock, hvad lokalpaket beträffar, ej för befordringen
från inlämningspostantalten till nästa adressort. –
Beträffande lösenbeläggning af försändelser från
utlandet
tillämpas särskilda föreskrifter, om
hvilka upplysningar meddelas å postkontoren. Från
utlandet anländt paket, som varder föremål för
adressförändring eller eftersändning inom riket,
drager för hvarje dylik befordran afgift som
inrikes paket. Sker däremot den nya befordringen till
utlandet, beräknas afgiften enligt de grunder,
som gälla för paket från Sverige till utlandet.
R. L-n.

Lösenmärken. Se Frimärke, sp. 1450.

Löse- och bindenyckel (lat. claves Sancti Petri,
potestas clavium
l. potestas solvendi ligandique)
betecknar i den kristna kyrkans språkbruk kyrkans
maktbefogenhet att lösa eller binda, d. v. s. att ge
eller neka syndernas förlåtelse. Begreppet stöder
sig framför allt på Mat. 16: 19, hvarest Kristus
säger till Petrus: "Jag skall gifva dig himmelrikets
nycklar. Allt det du binder på jorden, det skall
vara bundet i himmelen, och allt det du löser på
jorden, det skall vara löst i himmelen". Enligt
katolsk uppfattning tillkom denna makt Petrus som
Guds ståthållare på jorden och påfvarna som hans
efterträdare, men alla öfriga biskopar och präster
endast i kraft af den fullmakt påfven förlänat
dem. Därför framställer den bildande konsten Petrus
med två nycklar (någon gång med endast en) i handen
(jfr bilden af Petrus å pl. till art. Dürer),
och påfvarna föra nyckel i sitt vapen. I den äldsta
kyrkan gällde lösandet och bindandet endast de
botgörande, men småningom framträdde den åsikten,
att alla kristna borde underkasta sig bikten, hvilket
uttryckligen stadgades 1215 (jfr Bikt). Enligt det
af Tomas från Aquino utbildade lärobegrepp, som
slutligen fastställdes 1551 på tridentinska mötet,
innehar prästen såväl clavis ordinis, d. v. s. makt
att i Guds ställe på ett ofelbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free