Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lövland, Jörgen Gunnarson, norsk statsman - Löwstädt, Karl Teodor, tecknare - Löwstädt, Emma Hilma Amalia, målarinna. Se Chadwick. - Löwy, M. Se Loewy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Löwstädt-Löwy
324
tinget för perioden 1898-1900, men inträdde redan
17 febr. 1898 i Steens 2:a ministär som chef för
arbetsdepartementet, en post, som han beklädde äfven
i Blehrs ministär, 21 apr. 1902-22 okt. 1903. Efter
sin afgång förblef han bosatt i Kristiania som
medlem af direktionen för Norsk hovedjernbane,
hvarjämte han återupptog .sin aldrig fullständigt
afbrutna journalistiska verksamhet och bevarade också
därigenom ett intimt samband med de ledande politiska
vänsterkretsarna. Då Chr. Michelsen 11 mars 1905
bildade sin regering med unionsfrågans lösning som
program, blef L. statsminister i Stockholm och chef
för statsrådsafdel-ningen där; han kom alltså att
förmedla de sista förhandlingarna mellan svenska och
norska regeringen. Då Oskar II 27 maj 1905 vägrade
sanktionera den af stortinget ånyo antagna lagen
om eget norskt konsulatväsen, blef unionskrisen
akut. L. med sina kolleger i statsrådsafdelningen
vägrade kontrasignera konungens beslut, inlämnade
omedelbart därpå sin afskedsansökan och afreste 29
maj från Stockholm. När stortinget 7 juni förklarade
unionen upplöst och norskt utrikesdepartement
s. d. upprättades, fick L. den nya portföljen
och kom sålunda att få afgörande betydelse för
organisationen af Norges utrikesstyrelse. Hösten 1905
var L. en af Norges delegerade vid underhandlingarna
i Karlstad. Som utrikesminister började han genast
arbeta på att afsluta freds- och skiljedomstraktater
mellan Norge och en rad andra stater samt att
förbereda den s. k. integritetstraktaten, som afslöts
2 nov. 1907 (se N o r g e). Få dagar dessförinnan
hade Michelsen dragit sig tillbaka, och L. trädde
då i spetsen för regeringen med bibehållande af
utrikesministerportföljen. Samtidigt rekonstruerade
han ministären i vänsterriktning. Icke desto mindre
stötte han på många svårigheter i och utanför
stortinget från sitt gamla parti, emedan man ansåg
hans politik för ett fullföljande af Michelsens
"samlingspolitik", om hvilken en stark fraktion
menade, att den vid denna tid uppfyllt sin historiska
och politiska mission. Förgäfves förklarade L. vid
trontalsdebatten 15 febr. 1908, att ministären till
sammansättning och öfvertygelse
blifvit en vänsterregering; den radikala gruppen, den
s. k. "konsoliderade vänstern", väckte dock förslag
om omröstning, rörande otvetydigt misstroendevotum mot
ministären. Fastän förslaget föll med 70 röster mot de
konsoliderades 53, ansåg sig ministären böra ge vika,
då den af stortingets 123 röster fick blott 60 för
sin ståndpunkt (de 10 socialdemokraterna hade nämligen
röstat för eget förslag om misstroendevotum), så att
regeringen ansåg sig ha s. k. "negativ majoritet"
af 63 röster mot sig. 18 mars 1908 atiöstes L:s
ministär af G. Knudsens (se denne). L. utnämndes
till "told-skriver" (tulldirektör) i Kristiania,
hvilket 1912 omorganiserade ämbete han ännu innehar,
men med titeln "toldkasserer". Hösten 1909 deltog
han i valstriden på vänsterns sida utan att dock
själf lyckas bli vald. Sedan 1910 är L. ordf. i en
af regeringen tillsatt kommission till utredning af
frågan om en revision af matrikellagstiftningen
och om. särskild skatt på värdestegring af
tomter (fast egendom); denna kommission har ännu
(apr. 1912) ej af slutat sitt arbete. Han är led. af
stortingets Nobelkommitté (sedan 1897) och ordf. i
Nobelinstitutet (sedan 1904). Han har de senare åren
energiskt agiterat för "maalsaken" (se Landsmål 1),
hvars politiske ledare han är. L. är en framstående
föredragshållare och folktalare samt fullföljer som
politiker ihärdigt sina syften. K. V. II.
Löwstädt. 1. Karl Teodor L., tecknare, f. 1789
i Stralsund, d. 1829 i Stockholm, var någon tid
omkr. 1813 elev af konstakademien, egnade sig
bl. a. åt miniatyrmåleri, var äfven ritlärare och
utgaf ett litograferadt häfte Principritningar för
barn från sex till tio års ålder. L. var ock en bland
de förste, som begynte ett svenskt porträttgalleri i
litografi, Porte-feuille för historiska teckningar
(2 dlr, 1823-27), men det litografiska trycket var
tämligen klent. Större verksamhet utvecklade han som
karikatyrtecknare öfver dagens händelser och personer,
hvilka han ibland kvickt, men ej sällan elakt och
af personlig förföljelselusta framdrog till allmänt
åtlöje. Dessa blad, färglagda och ibland åtföljda af
text, äro alla anonyma. Nämnas må Scri-bleroscriblerus
(mot Hammarsköld), Dr af-slottet, Lindwurms resa
till Dr a]-slottet, Sol-gubben, med tillnamnet den
röda (1825), Procentaridealet (s. å.), de båda sista
små broschyrer till bilder, åtskilliga porträtt af
Stockholms procentare m. fl. L. är representerad
i Nationalmuseum.
2. Emma Hilma Amalia L., målarinna. Se Chadwick.
1. -m."
Löwy, M. Se L o e w y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
