- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
327-328

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - M. A., förkortning för lat. magister artium - Ma., amerikansk förkortning för Minnesota. - Ma, gudinna - Maa, fornegyptisk gudinna - Maa, Anders Gooson van der, militärbyggmästare, krigare - Maaka - Maakatéerna. Se Maaka. - Maalselven. 1. Älf i Tromsö amt, Norge - Maalselven. 2. Härad och pastorat i Tromsö amt, Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Märkligt är, att nysvenskan regelbundet förlängt m-ljudet
efter betonad vokal, t. ex. hemma (fsv. hema),
timme (fsv. time), rymma (fsv. ryma) o. s. v.,
sällan dock efter a, å, ä, t. ex. lam, gam,
ram, tam, åm, råma, skråma, gräma sig, samkväm.
Lll. (Ad. N-n.)

På franska mynt betecknar M myntningsorten Toulouse
och 2 hopflätade M Marseille, på spanska mynt
Madrid, på italienska Milano. – Som fornromerskt
taltecken är M = 1,000, MM = 2,000, M = 1,000,000. –
I fornromerska inskrifter och handskrifter är
M. (m.) förkortning för Mars, Mercurius, Manlius,
Marcus, Marins, Mucius, magister, magistratus,
magnusy martyr, mater, memoria, mensis, miles, mille

(tusen), monumentum, mortuus (afliden), municipium
m. m. samt M’ förkortning för Manius, liksom M’ ock
i skotska namn betecknar Mac. – Framför franska
namn är M. = monsieur. – I måttbestämningar är m
(M) allmänt antagen förkortning för längdmåttet
meter och m. officiell svensk förkortning för meter,
hvarjämte m2 och m3 ej sällan efter utländsk förebild
användes i st. f. kvm. och kbm. som förkortningar för
kvadratmeter och kubikmeter. – I grammatiken betecknar
m. maskulinum; som musikaliskt förkortningstecken
kan m. betyda manual, mezzo, meno, moll, muta
("ändra", vid omstämning af horn, trumpeter, pukor
och klarinetter), metronom, mano l. main (hand), på
recept (som förkortning af lat. misce l. misceātur)
blanda! (bör blandas), i tidsuppgifter är m. =
middag (kl. 12 på dagen). Framför penningsummor är
M. = ty. mark, på kurslistor = eng. money (mynt). –
Inom artilleriväsendet betyder m modell (t. ex. m/81
på en kanon = "af 1881 års modell"). – Det grekiska
μ (bokstafven my) är som taltecken = 40 och inom
mikroskopien beteckning för mikromillimeter (1/1000
mm.), hvarjämte μμ är = 1/1000 μ (= 1/1OOOOOO
mm.), enhet för mätning af ljusets våglängd. – Vid
insektnamn är M. förkortning för tyske entomologen
J. W. Meigen (se Meig.).

M. A., förkortning för lat. magister artium (se
Artium liberalium magister och M a-g i s t e r)
samt för eng. master of arts (se Master).

Ma., amerikansk förkortning för Minnesota.

Ma, gudinna, en af de former, under hvilka den
"stora modern", naturens lifgifvande kraft,
dyrkades i Mindre Asien, i synnerhet i Komana i
Kappadocien och den liknämnda staden i Pontos. Äfven
i Mastaura i Lydien finns Mas dyrkan. M. framställes
på mynt med strålkrona på hufvudet och en stor
afiång sköld. Måhända är det M., som afbildas
på de hettitiska relieferna, stående på ett
rofdjur. Gudinnan, hvars präst hade rang närmast
konungen och betjänades ensamt i kappadociska Komana
af 6,000 prästinnor, firades med fester, hvarest
förekommo allsköns orgier; prostitution hörde till
de heliga ceremonierna. Äfven sorgefester firades på
hösten till gudinnans ära. Grekerna sammansmälte
henne med Artemis och romarna med Bellona.
J. C.

Maa (med femin. artikel M a a -1) är den veder-

tagna läsningen af namnet y) på den fornegyptiska
gudinna, som är den enande, den mätande kraften

i universum, sanningens och rättfärdighetens dömande
gudinna. I "Dödsboken" finnes M. afbil-dad, liksom
de andra dömande gudomligheterna med en strutsfjäder
(sinnebild för rättvisan) på hufvudet. Man talar
om den dubbla rättvisans sal (jfr D ö d s b o k
e n, sp. 1229), och man finner ofta två gudinnor
M. afbildade bredvid hvarandra. Måhända har detta
afseende därpå, att rättvisan kan tänkas antingen
döma till straff eller frikänna. De egyptiske domarna
plägade bära en bild af M. på bröstet. I Ny Carlsberg
glyptotek finnes en statyett, en stående M. (annars
afbildas hon vanligen sittande; jfr hieroglyfen ofvan)
i brons, en af de bästa bilder af gudinnan, som man
känner. J- C.

Maa [ma], Anders Gooson van der, militärbyggmästare,
krigare (födelseåret okändt), d. 1617, inkom från
Holland till Sverige senast 1609 och ledde 1612-14
som öfverste vaktmästare befästningsarbeten i
Jönköping och Kalmar, fick 1614 "commandement"
öfver belägringsarbetena vid Gdov samt hade
sedermera åtskilliga såväl fält-söm belägrings-
och fästningsarbeten om hand under ryska
kriget. Efter dettas slut medföljde han, då
öfverstelöjtnant "öfver ett regemente", armén
till Livland samt var 1617 med om öppnandet af
belägringsarbetena mot Riga och intagandet af
Riga skans, på hvilken han sedan blef kommendant.
L- W:son M.

Maaka, enligt G. T. en folkstam och ett af denna
bebodt land, som sträckte sig från södra delen af
berget Hermon, i v. begränsades af Jordan i dess öfre
lopp och sjön Genesaret och i ö. af Basan. Invånarna,
maakatéerna, voro araméer och blefvo icke jämte
de andra folken före Israel af detta fördrifna,
utan lefde kvar som en själfständig stam (Jos. 13:
13). På Davids tid läto de af ammoniterna förmå
sig till krig mot israeliterna (2 Sam. 10: 6, 8,
l Krön. 19: 6 f.). Dessutom förekommer M. som
personnamn, bl. a. som namn på en af konung
Davids gemåler, en dotter af Talmaj, konung i
Gesur, och moder till Absalom (2 Sam. 3: 3).
E. S-e.

Maakatéerna. Se Maaka.

Maalselven [måls-]. 1. Älf i Tromsö amt, Norge,
detta amts ojämförligt största vattendrag, med ett
nederbördsområde af omkr. 5,990 kvkm., har sina
många källor på ömse sidor om riksgränsen mellan 68
och 69° n. br., längsta loppet utgör 170 m., och
floden utfaller i Maalselv-fjorden. I sitt nedre
lopp har M. betydlig bredd, som vid färjstället
Fredriks-berg uppgår till 160-190 m. Den egentliga
M. bildas genom sammanflytning af två i och för sig
ansenliga vattendrag, Malangselven (ofta kallad M.),
och Bard o- 1. Barduelven. Malangselven bildas åter
af tre mindre älfvar, Tamok-älf (från fjällsjöar vid
riksgränsen), Rosta älf (från Stora Rostavattnet,
hvaraf största delen ligger inom Sverige) och Divielv
(från fjällsjöar vid rikssrän-sen). Strax ofvanför
sammanflödet med Bardoelv bildas den 22 m. höga
Malangsfos, älfvens mest betydande vattenfall.

2. Härad och pastorat i Tromsö amt, Norge. 3,331,62
kvkm. 3,886 inv. (1910). Omkring Maals-elvdalen och
dess bidalar mellan Maalselven och Bardoelv stänges
landskapet söder ut af en rad snötäckta fjäll,
hvaribland de vackra Istindermed bl. a. toppen
Kistefjeld (1,720 m. ö. h.). Inre delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free