- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
331-332

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maanselkä, den finska benämningen på landrygg - Maaria. Se Marie, Sankt. - Maarianhamina, fi. Se Mariehamn. - Maarib (Arbith) - Maartens, Marten, pseudonym för den holländske författaren J. M. W. van der Poorten-Schwartz (se d. o.) - Maartind. Se Malangen. - Maartman, Elsa, tecknarinna. Se Beskow 4. - Maas, flod. Se Meuse. - Maasbefästningarna. Se Meusebefästningarna. - Maaseyck, stad. Se Maeseyck. - Maasin - Maaslandsluis. Se Maassluis. - Maaslinjen. Se Meuselinjen. - Maass, Alexander Edvard August Fredrik, skogsman - Maassen, Karl Georg, preussisk statsman - Maassen, Friedrichm, tysk rättslärd - Maassluis l. Maaslandsluis - Maastricht, eg. Maastrecht - Maaswerk, ty., bygnk. Se Spröjsverk. - Maasö - Maa-t. Se Maa. - Maatjes l. Maatjes-sill. Se Sillsläktet. - Maatschappij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

J. E. Rosberg i "Finlands geografi i
landskapsskildringar" (1911) och i "Lappi" (s. å.),
O. I. J. E. R.

Maaria [mā-]. Se Marie, Sankt.

Maarianhamina [mārian-], fi. Se Mariehamn.

Maarib (Arbith), hebreiskt namn för den israelitiska
aftonbönen.

Maartens [ma-], Mårten, pseudonym för den holländske
författaren J. M. W. van d e r P o o r-ten-Schwartz
(se d. o.).

Maartind [mår-]. Se M a lan gen.

Maartman [mårrt-], Elsa, tecknarinna. Se Beskow 4.

Maas [mas], flod. Se Me u se.

Maasbefästningarna [mas-]. Se Me u se befästningarna.

Maaseyck [mäsejk], stad. Se Maeseyck.

Maasin, stad på sydvästra kusten af ön Leyte bland
Filippinerna. 21,638 inv. (1903). Export af hampa
och copra.
J. F. N.

Maaslandsluis [maslandslöjs]. Se M a a s s l u i s.

Maaslinjen_[mäs-]. Se Meuselinjen.

Maass [mas], Alexander Edvard August Fredrik,
skogsman, f. 3 april 1864, student 1883, utexaminerad
från Skogsinstitutet 1887, blef extra jägmästare
i Stockholms revir s. å. Efter att ha varit
skogrättare vid Manna skogsskola och tjänstgjort i
Öster-Dalarnas revir studerade han 1897 skogsmatematik
vid Eberswalde forstakademi (Preussen) och utnämndes
1898 till lektor i skogshushållning och matematik
vid Skogsinstitutet. 1902-C8 var M. föreståndare vid
Statens skogsförsöksanstalt och utnämndes sistnämnda
år till jägmästare i Stockholms revir. M. har
publicerat uppsatser rörande skogsuppskattning och
trädens tillväxt i "Tidskr. för skogshushållning",
Meddelanden från Statens skogsförsöksanst >lt i
"Skogsvårdsföreningens tidskr." och Tabell för
träduppskattning (1908; 2:a uppl. 1911). G. Sch.

Maassen [mas-], Karl Georg, preussisk statsman,
f. 1769 i Kleve, d. 1834 i Berlin, utsågs 1816 till
direktor för den nyinrättade generalförvaltningen för
handel och näringar, inkallades 1817 i statsrådet,
blef 1818 generalskattedirektor samt 1830
geheime stats- och finansminister. Han hade jämte
J. A. F. Eichhorn mycken förtjänst om tillkomsten af
den preussisk-tyska tullföreningen.

Maassen [mas-], Friedrich, tysk rättslärd, f. 1823
i Wismar, d. 1900 i Innsbruck, blef 1849 advokat
i Rostock, öfvergick 1851 till katolska läran samt
blef 1855 e. o. professor i romersk rätt i Prag. 1856
öfverflyttade han till Innsbrucks och 1860 till Graz’
universitet samt blef 1871 professor i romersk och
kanonisk rätt i Wien och 1882 led. af högsta domstolen
därstädes. Hans förnämsta arbete är Geschichte der
quellen und der litteratur des kanonischen rechts
(bd I, 1870).

Maassluis [mas-slöjs] l. Maaslandsluis, stad i
nederländska prov. Syd-Holland, vid den nya kanalen
emellan Rotterdam och hafvet. 8,011 inv. (1903). Fiske
och sjöfart.
(J. F. N.)

Maastricht [mās-], eg. Maastrecht, hufvudstad i
nederländska prov. Limburg, ligger vid den trecht
(lat. trajectum) l. korsväg vid Maas (Meuse),
där romarna hade en militärpost vid vägen emellan
Bagacum (Bavay) och Colonia Agrippina (Köln). 37,653
inv. (1910). Staden
delas af floden i två delar, en större, det egentliga
M., på vänstra, och en mindre del, kallad Wijk,
på högra stranden, hvilka förenas genom en 1280–98
byggd, 1683 ombyggd stenbro. Den var fordom en af de
starkast befästa städerna i Europa. Fästningsverken
slopades först 1871–78 äfvensom det s. om staden på
Pietersbergs norra sluttning belägna citadellet. M. är
tämligen regelbundet byggdt och har åtskilliga
märkliga gamla byggnader, såsom rådhuset (fullb. 1683)
midt på torget, med en fornsakssamling, den gotiska
domkyrkan (M. var förr biskopssäte), S:t Servaas
(enligt en berättelse ombyggd på Karl den stores
tid), med en af W. Geefs arbetad staty af Karl den
store, Vårfrukyrkan (Lieve-Vrouwe-kerk), möjligen
grundlagd under 500-talet, med ett vackert kor från
1000-talet, samt den forna minoritkyrkan (1200-talet,
restaurerad 1889), nu inrymmande stadsbiblioteket
och stadsarkivet. Limburgs riksarkiv har en särskild
byggnad. Viktigaste industrigrenarna äro tillverkning
af lergods och glas, af gevär, tapeter m. m.; dessutom
drifver M. stark handel med jordbruksprodukter och
har liflig sjöfart på Maas. Ofvannämnda Pietersberg är
synnerligen märkvärdigt genom sina från urminnes tid
ända till slutet af 1800-talet bearbetade ofantliga
sandstensbrott med en labyrint af underjordiska
gångar. – M. (romarnas Trajectum superius, i
medeltiden Trajectum ad Mosam) hörde under frankiska
väldet till Austrasien och styrdes sedan gemensamt af
hertigarna af Brabant och biskoparna af Liège. Under
nederländska befrielsekriget intogs M. 1579 efter
4 månaders belägring af spanjorerna, hvarvid hela
staden sköflades. Af senare belägringar äro följande
de märkligaste, hvilka alla slutade med stadens
eröfring: 1632 af prins Fredrik Henrik af Oranien
samt 1673, 1676, 1701, 1748 och 1794 af fransmännen. 9
mars–10 april 1814 cernerades staden af de allierade
(nordtyska arméns 3:e division under Sandels) och
besattes 23 april som följd af konventionen. Under
revolutionen 1830 var M. nästan den enda stad i södra
delen af Nederländerna, i hvilken den nederländska
besättningen höll stånd mot belgerna.
(J. F. N. L. W:son M.)

Maaswerk [mās-], ty., bygnk. Se Spröjsverk.

Maasö [måsö], Norges nordligaste härad och socken
i Finnmarken, n. ö. om Hammerfest. Omkr. 1,565
kvkm. 2,067 inv. (1910; år 1900 1,781), Af häradets
areal äro omkr. 396 kvkm. öar; Rolfsö (den största),
Hjelmsö, Ingö, Maasö samt västra delen af Magerö
(se d. o.). Åker och skog finnas ej, blott få
kvkm. ytterst mager äng. Främsta näringsgrenen är
fiske. Norges nordligaste punkt, Knivskjærodden
(på 71° 11’ 8"), ligger inom häradets sfär. Här
finns äfven landets och världens nordligaste
fyr, Fruholmen, utanför Ingö; på denna ö ligger
stationen för den 24 nov. 1911 öppnade trådlösa
telegrafförbindelsen Spetsbergen–Norge. Socknens
hufvudkyrka ligger på ön M.
K. V. H.

Maa-t. Se Maa.

Maatjes [mātjes] l. Maatjes-sill. Se
Sillsläktet.

Maatschappij [matʃape’j], holl. (af maat, kamrat,
och schappij, suffixet "-skap"), sällskap, samfund,
förening, bolag, i synnerhet handelsbolag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:50 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free