- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
343-344

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mac Carthy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

343

Macclesfield-Mac Clure

344

New York som Tammany halls kandidat i häftig strid mot
fusionskandidaten Seth Low och omvaldes för perioden
1905-09. V. S-g. Macclesfield
[mä’klsfild], stad i engelska grefsk. Chester, 27
km. s. s. ö. om Manchester. 34,624 inv. (1901). M. har
flera prydliga byggnader, museum, latinskola (från
1502), teknisk och konstskola samt tillverkning
af siden (sedan 1756) och andra väfnader. I
omgifningen stenkolsgrufvor och stenbrott.
J- F. N-Mac Clintock, vanligen M’ 1. Mc C l i n t
o c k [m9Kii’ntåkJ, sir Francis Leopold, engelsk
Viceamiral, polarfarare, f. 1819 i Dundalk (Irland),
d. 1907 i London, sedan 1843 löjtnant i engelska
marinen, deltog 1848-49 i Ross’ och 1850-51 i Au-stins
expedition till Franklins uppsökande, vid senare
tillfället som förste löjtnant å "Assistance" under
Ommanney, samt i Belchers expedition (1852-54),
då M. hade befälet öfver dit-hörande ångaren
"In-trepid" och åtföljde enligt sin instruktion
Kellet, när denne med "Resolute" styrde kosan till
Melville-ön. Från vinterkvarteret vid denna ös
sydkust begaf han sig med de Bray tvärs öfver ön
till Hecla- och Griperviken och därifrån åt n. v.,
hvarest Emeraldön upptäcktes. Färden riktades därefter
till Prins Patricks ö, hvarvid äfven Eglintonön
besöktes och Polinje-gruppen upptäcktes. Efter att ha
påträffat och räddat Mac Clure och dem, som med honom
deltagit i försöket att från Berings sund verkställa
"nordvästpassagen", måste Kellet och M. själfva lämna
sina fartyg i isen. Vandrande åt ö., fram-kommo
de till Beecheyön och sammanträffade där med de
öfrige under Belchers öfverbefäl utgångna fartygens
besättningar, hvarefter samtliga hemvände dels med
E. A. Inglefields expeditioner 1853 och 1854, dels
med Belchers enda återstående skepp. Efter hemkomsten
befordrades M. till kapten. 1857 utsändes han af
Franklins änka och vänner med ångjakten "Fox" för att
närmare utforska Franklinexpeditionens olycksöde. Han
nödgades tillbringa första vintern vid Melvilleviken
på Grönlands västkust, for 1858 genom Lancaster sund
och Barrow sund fram åt Peel sund, vände därefter
och tog vägen genom Prince regent inlet till Bellot
sund. Medan M. där låg infrusen den följande vintern,
anställde han slädfärder öfver Boo-thia Felix till
King Williams ö, hvarvid man påträffade ett dokument
med upplysningar om den förolyckade expeditionens
färd och öden till 25 april 1848 (se Franklin,
sp. 1101). Med rik behållning i vetenskapligt
hänseende (han hade kartlagt 1,300 km. kustlinjer i en
dittills fullkomligt okänd del af polararkipelagen och
anställt en följd magnetiska, meteorol.-astronomiska
och andra vetenskapliga iakttagelser) anträdde M. 9
aug. 1859 hemfärden. Expeditionen skildrade han i

The voyage of the "Fox" in the Arctic seas
(1859). Bland hedersbetygelser, som därefter kommo
honom till del, må nämnas hans utnämning till
knight (1860). Våren 1860 fick M. i uppdrag att
leda djupmätningania i oceanen med anledning af
en föreslagen nordatlantisk kabelförbindelse med
Amerika. 1865-68 var han kommendant vid stationen
vid Jamaica, utnämndes 1871 till konteramiral, hade
1872-77 kommandot i Portsmouth, blef sistnämnda år
Viceamiral och var 1879-82 högstkommende-rande vid den
nordamerikanska flottstationen. Under sina polarfärder
gjorde han djärfva och vidsträckta slädfärder,
ett sätt för polarforskningens bedrifvande, som
genom honom väsentligen nått sin utbildning. Jfr
Markham, "Life of admiral sir Leopold M." (1909).
(Wbg.)

Mac CIinto’ckia Heer, paleobot., ett efter
polar-fararen Mac Clintock uppkalladt fossilt
växtsläkte, hvilket först uppdagades i de berömda
tertiära ler järnstenarna vid Atanekerdluk på
Grönland. Bladen - de enda organ, hvilka man hittills
känner - voro läderartade, stundom mot spetsen
tandade, med 3-7 parallella primärnerver, mellan
hvilka ett mycket tydligt nät af finare nerv-maskor
kan iakttagas. Man antager, att växten möjligen hörde
till urticacéerna, hvilket emellertid är långtifrån
afgjordt. Utom på Grönland har man funnit blad af
växten äfven i tertiära lager på Spetsbergen och
Irland m. fl. ställen. A. G. N.

Mac Clure [məklō’ə], vanligen M’Clure, sir Robert
John Le Mesurier
, engelsk sjöofficer, polarfarare,
f. 1807 på Irland, d. 1873 i Portsmouth, deltog
1836–37 i G. Backs cch 1848–49 i Ross’ arktiska
expedition. 1850 erhöll han befälet å "Investigator",
som jämte det af R. Collinson förda "Enterprise"
skulle under den sistnämndes ledning tränga genom
Berings sund upp i Norra ishafvet för att från
östra sidan söka nordvästpassagen och efterspana
Franklins expedition. Sedan M. passerat Berings
sund, styrde han djärft mot ö., undersökte Banks
land och upptäckte Prins Alberts land, men frös med
sitt skepp inne i det mellanliggande sundet, hvilket
han kallade Prinsens af Wales sund (det kallas äfven
Mac Clures sund). Han utforskade emellertid på släde
denna passage ända till dess nordliga ända och såg
26 okt. 1850 det af Parry upptäckta Melvillesundet
samt hade sålunda på visst sätt funnit den eftersökta
nordvästliga genomfartsvägen. Han kunde dock icke
med fartyget komma genom sundet eller segla omkring
Banks land, och efter två öfvervintringar i Mercy bay
på Banks lands nordkust stod han i begrepp att lämna
fartyget, då Kellets och Mac Clintocks afdelning af
Belchers expedition 1853 påträffade hans spår och
tog besättningen med sig på sin egen äfventyrliga
hemfärd. För denna upptäckt af nordvästpassagen
(färden beskrefs sedermera af Sh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free