- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
377-378

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mackensen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adlades 1803, var 1804-11 öfverdomare (recorder)
i Bombay och tillhörde som underhusmedlem (fr. 1813
till sin död) whigpartiets mera bemärkta män;
1830 utnämndes han till led. i Board of control
(departementet för indiska ärenden), efter att
1818-24 ha varit professor i lagkunskap vid Ostindiska
kompaniets läroanstalt Haileybury college. M., som
mot 1790-talets slut tillkännagifvit sin öfvergång
till Burkes uppfattning af franska revolutionen,
verkade i parlamentet bl. a. för strafflagens
förmildring, katolikernas emancipation och
parlamentsreformen. Som moralfilosof intager han en
mellanställning mellan den äldre intuitiva etiken
och den moderna altruistiska utilitarismen. Hans
mest bekanta filosofiska arbete är Dissertation
on the progress of the ethical philosophy

(i "Encyclopaedia britannica", 1830, separat
i 4 uppl., senast 1872). Han gjorde omfattande
förstudier för en stor engelsk historia, men hann
utarbeta endast en öfversiktlig sådan i Lardners
"Cabinet cyclopaedia" och en ofullbordad History of
the revolution in England in 1688
(1834), som högt
prisades i en essay af Macaulay. M:s Miscellaneous
works
utgåfvos i 13 bd 1846. Jfr biografi öfver
M. af hans son R. J. M. (2 bd, 1836) och lord
Daliing and Bulwer, "Historical characters" (1867).
V. S-g. S-e.

Mackintosh [mä’kintå&#643;] I. Macintosh, Charles,
skotsk kemist, f. 1766, d. 1843, egde en fabrik i
Crossbasket, i närheten af Glasgow. Han framställde
där sedan 1820 blysocker i stort, förbättrade 1825
fabrikationen af berliner- och pariserblått och
uppfann s. å. metoden att tillverka stål genom
smidestackjärnets glödgning i kolvätegas. 1823
började han bereda vattentätt tyg genom anbringande
af en kautschuklösning mellan två tyglager,
hvilket fabrikat bl. a. vann användning till
ett efter honom uppkalladt slag af regnrockar.
(H. E.)

Macklean [makl&#299;n, eng. utt. m&#477;klêi’n],
Rutger. Se Maclean.

Macklier, Hans. Se Maclean, R.

Mackmyra,
pappersmassefabrik i Valbo socken, Gäfleborgs län,
vid Gafleån och M. station vid Sala-Gysinge-Gäfle
järnväg, tillhör det 1889 bildade M. sulfit
a.-b. (aktiekapital 340,000 kr.) och var 1910
tax. till 44,700 kr. å jordbruksfastighet och
1,492,500 kr. å annan fastighet. - Landtegendomen M.,
tillhörig M. bruksegare, med kvarn, klensmedja och
elektrisk kraftstation var s. å. taxerad till 1,1
mill. kr. (178,000 kr. å annan fastighet). - M. var
sedan 1600-talet järnbruk, till hvilket tackjärnet
erhölls från Valbo masugn, som 1685 förenades under
samma egare som M. 1833 infördes lancashiresmide
(förut tysksmide). På 1860-talet hade bruket 2
lancashiresmälthärdar, l smälthammare, 2 räckhammare,
l manufakturhärd och 3 spikhammare. Sedan M:s
bruksegare blifvit delegare i Forsbacka
bruk, flyttades tillverkningarna dit. Wbg.

Maclaren [m&#477;klä’r&#477;n], Jan, pseudonym for engelske
författaren J. Watson (se d. o.).

Maclaurin [m&#477;klå’rin], Colin, skotsk matematiker,
f. 1698, d. 1746 i York, blef professor i matematik
1717 vid Marischal college i Aberdeen och 1725 vid
universitetet i Edinburgh. Han ledde 1745 arbetet
med Edinburghs befästande för att skydda staden mot
angrepp af Pretendentens armé. Inom analysen har M:s
namn blifvit bevaradt genom en efter honom benämnd
serie, hvilken utgör en specialisering af Taylors
serie. Därjämte citeras stundom under hans namn
en viktig summationsformel, som ungefär samtidigt
upptäcktes af Euler och M. Inom geometrien bidrog
han väsentligen att utbilda transversalteorien,
inom hvilken ett viktigt teorem äfven bär
hans namn. Likaledes undersökte han närmare de
koniska sektionernas projektiviska egenskaper
och angaf en metod att upprita kroklinjer genom
intersektionen emellan de två benen till två rörliga
vinklar. Inom mekaniken behandlade han medelst
ett särdeles elegant geometriskt betraktelsesätt
problemen rörande jordens figur samt om ebb och
flod. Han var tillika den förste, som bevisade,
att ellipsoiden är jämviktsfiguren för ett roterande
fluidum. M. författade ett stort antal afhandlingar i
"Philosophical transactions". Bland hans särskildt
utgifna arbeten märkas Geometria organica (1719),
A treatise on fluxions (1742), hvari han sökte
ge en rent syntetisk framställning af Newtons
fluxionsmetod, samt A treatise on algebra (1748).
(I. F.)

Maclay-kusten [m&#477;klêi’-], kuststräcka i Kejsar
Vilhelms land, Nya Guinea, från Astrolabeviken i
v. till Konung Vilhelms udde i ö. Den är uppkallad
efter den ryske resanden Maklucho-Maclay.
J. F. N.

Maclean [makl&#299;n, eng. utt. m&#477;klêi’n], Rutger, friherre,
politiker, landthushållare, f. 27 juli 1742, d. 14
febr. 1816 på Svaneholm, härstammade från en urgammal
skotsk stormanssläkt, af hvilken en medlem, Hans
Macklier
(såsom han själf skref sig; d. 1666), inkom
till Sverige, blef en betydande köpman i Göteborg
och 1649 adlades med namnet Makeléer. Ätten
blef 1708 friherrlig, men introducerades som sådan
först 1784 genom Rutger M. och hans broder Gustaf,
hvarvid den ursprungliga namnformen Maclean (Macklean)
återupptogs. Rutger M. var då kammarherre. Han hade
i yngre år aflagt juridisk ämbetsexamen och därefter
beträdt den militära banan, men lämnat denna med
majors afsked. Vid riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde
M. "landtpartiet" ("patrioterna"). Också var han en af
de 19 adlige oppositionsmän, genom hvilkas arrestering
(20 febr. 1789) Gustaf III sökte betrygga Förenings-
och säkerhetsaktens antagande af adeln. Vid 1809 års



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free