- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
385-386

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maclura ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedskjuten af denne. Han hade 1840 upphöjts till
baronet. M. bar nog genom sin impulsiva optimism en
dryg del af skulden för det afganska äfventyret och
därmed följande olyckor. Jfr sir H. M. Durand, "The
first afghan war’: (1879). V. S-g.

Macomb [möko’m],
stad i nordamerikanska staten Illinois. 5,774
inv. (1910). Carnegiebibliotek, statens normalskola
(1902). Lerkärls- och tegeltillverkning.
J. F. N.

Mâcon [makå’], hufvudstad i franska
dep. Saône-et-Loire, pä högra stranden af Saône, på
hvars andra sida ligger förstaden S:t Laurent, och
vid järnvägarna till Paris och Marseille, Mont Genis
och Geneve samt Digoin. 16,151 inv. (1906). Lycée
Lamartine (efter skalden L., som var född i M. och
där har en staty framför stadshuset), lärar- och
lärarinneseminarium, bibliotek och museum. Liflig
handel med vin, trävaror och spannmål samt
åtskilliga fabriker (koppararbeten, tågvirke,
mattor och vinfat). - M., det redan på Caesars
tid bekanta Matisco i aeduernas land, blef tidigt
biskopssäte, men detta upphäfdes under den första
franska revolutionen. Fordom bildade M. jämte sitt
område, landskapet Mâconnais, ett eget
grefskap. Detta köptes 1228 af franske konungen
och tillhörde sedan med några afbrott kronan. (J-
F. N.)

Macon [mei’kon]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Georgia, vid floden Ocmulgee. 33,000
inv. (1910). Bland läroanstalter i staden må
nämnas statens blindinstitut, det baptistiska
Mercer university, det wesleyanska Female college,
de katolska S:t Stanislaus college och Mt de Sales
academy samt Lewis high school för färgade. Liflig
handel med bomull och trädgårdsprodukter. Bomulls-
o. a. fabriker. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Missouri. 4,068 inv. (1900). Vagnfabriker
och stenkolsgrufvor. _ 1-2. (J. F. N.)

Mâconnais [-kånnä]. Se Mâcon.

Mac Pherson [mökfö’sön], skotsk
släkt. Se Fersen, adlig ätt.

Macpherson [mökfö’sön], James, skotsk skald, f. 27
okt. 1736 på Ruthven i Kingussie, Inverness,
d. 1796, studerade i Aberdeen och Edinburgh,
där han bl. a. torde ha kommit under Hugh Blairs
(se denne) inflytande. 1756 återvände han utan
examen till Ruthven och blef skollärare där. Under
denna tid hade han författat en del rätt obetydlig
poesi i nära anslutning till rådande moderiktningar
(t. ex. en grafdikt i den Young-Grayska stilen). En
del publicerades i tidskrifter ; den episka dikten
The Highlander utgafs 1758. M. hade från ungdomen
en, visserligen bristfällig, kunskap i det gaeliska
språket och var sålunda i stånd att någorlunda
förstå den urgamla keltiska folkliga tradition,
som ännu fanns kvar i hans hemtrakt; han synes äfven
tidigt för sitt nöjes skull ha samlat en del af denna
diktning. På sommaren 1758
sammanträffade han med den skotske författaren
John Home. För dennes räkning gjorde M. en
"öfversättning" af en gaelisk dikt, d. v. s. det
blef en bearbetning, där M:s egen litterära
smak satte en bestämd stämpel på originalet. Home
förde denna dikt med sig till Edinburgh, i hvars
litterära centrum (under Blairs, Humes m. fl:s
ledning) den väckte stor uppmärksamhet. På dessa
mäns uppmaning publicerade M. nu 1760 sin första
samling Fragments of Ancient poetry, collected in
the Highlands of Scotland and translated from the
Gaelic or Erse language
. Den innehåller 16 "fragment",
i själfva verket lika många prosadikter i elegisk,
sentimental ton, behandlande vanliga balladmotiv, som
stå i samband med de gamla keltiska sagokretsarna
(Cuchullin- och Finnsagorna). Samlingen väckte stort
uppseende, och M:s uppgift, att det i Högländerna
fanns stora episka dikter lefvande på folkets
läppar, vann ögonblickligen genklang hos den
efter slaget vid Culloden (1746) starka skotska
nationalkänslan. Han sattes genom en insamling
i stånd att göra resor för att uppteckna dessa
litterära skatter. Stödd på muntlig tradition
och i någon mån kanske äfven gamla uppteckningar,
sammansatte nu M. sitt stora prosaepos Fingal i
sex böcker, hvilket utkom 1762 jämte en del kortare
dikter. Det följdes 1763 af Temora. Alla dessa dikter
utkommo slutligen samlade under titeln Poems of Ossian
(1765). Denna samling (om hvilken se närmare Ossian),
som utgafs vara en öfversättning af den fornskotske
barden Ossians dikter från 200-talet e. Kr., men i
själfva verket var en ytterst fri omdiktning af gamla
keltiska sagomotiv, fick genast en enorm spridning,
och Blair satte detta skotska nationalepos i en
inledande essay framför Homeros. M. hade lyckats
anslå just de strängar, som tilltalade hans samtid,
och hans sentimentala, elegiska sånger om en dunkel
forntid, fyllda dessutom af en visserligen monoton,
men dock mycket fin naturpoesi, skildrande den
dystra, dimmiga Höglandsnaturen, fingo en mycket
stor betydelse för den frambrytande romantiken,
i synnerhet på kontinenten. I England höjdes dock
mycket snart tviflande röster i fråga om dikternas
äkthet, och M. hade länge att uthärda svåra strider
med motståndare, af hvilka Samuel Johnson var
den hänsynslösaste och grundligaste. M. lämnade
emellertid skönlitteraturen och egnade sig åt
politik och historiskt författarskap. Han var 1764
-66 sekreterare hos guvernören öfver Florida och
användes sedan en tid som den sittande regeringens
uppsyningsman öfver dess press. Han blef 1781 den rike
navabens af Arcot ombud i London och 1790 medlem af
underhuset, där han satt kvar till sin död. Utom en
dålig prosaöfversättning af Iliaden publicerade han
ett par historiska arbeten i jakobitisk anda. Han
blef på egen bekostnad begrafd i Westminster abbey,
i närheten af "skaldernas vrå". - Han var säkerligen
en af Skottlands största skalder och har jämte
Scott gjort mest för den skotska nationalitetens och
naturens framträdande i litteraturen. Tyvärr har han
genom sitt förhållande till sina "original" kommit
i åtnjutande af ett dåligt rykte, som dock delvis är
oförtjänt, då hans samtid alls ej behandlade folklig
diktning med samma respekt som nutiden, utan fritt
omdiktade och omskref. Jfr Saunders, "Life and


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free