Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maclura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftervärlden. Formen är däremot ofta mindre
lyckad. Gellius, Servius’ kommentar till Vergilius
samt Seneca och Plutarchos m. fl. ha till M:s arbete
lämnat mycket stoff. - En skrift om likheter och
olikheter emellan det grekiska och det latinska
verbet föreligger endast i utdrag från medeltiden.
R. Tdh.*
Macrocephalites Sut., paleont., ett i Europas,
Ostiadiens och Syd-Amerikas callovien, gränsbildningar
emellan dogger och malm (se Jurasystemet),
förekommande ammonitsläkte. A. Hng.
Macrocephalitesskikt, geol., den zon af callovien,
som karakteriseras af Macrocephalites (se d. o.).
A. Hng.
Macrochloa tenacissima, bot. Se Esparto.
Macrocystis pyrifera Ag., bot., är en hafsalg, hörande
till fam. Laminariacece af Phceophycece. Denna alg,
som träffas växande massvis i de kallare delarna
af södra halfklotets haf, såsom vid Eldslandet
och Kap Hoorn o. s. v., är den längsta af alla
alger; den torde uppnå en längd af bortåt 100
m. De bladlika flikarna äro långa och smala. Vid
basen af hvarje flik sitter en stor luftfylld
simblåsa; genom dessa blåsor kan algen uppbära
största delen af sin långa stjälk flytande i
vattnet. Stjälken bär vid basen kortare grenar
med fertila bladlika flikar, som sakna simblåsa.
O. T. S. (G. L-m.)
Macrodanuria, zool. Se Mantidae.
Macrodipteryx, zool. Se Nattskärrorna.
Macrodytes, zool. Se Dykarfamiljen.
Macroglossa, zool. Se Dagsvärmarsläktet.
Macroglossinae, zool. Se Flyghundar, sp. 670.
Macrolepidoptera, zool. Se Fjärilar, sp. 515.
Macropodinae, zool. Se Kängurudjuren.
Macropodus viridiauratus, zool., en till gruppen
Acanthopterygii hörande fiskform, som för sin
praktfulla färgdräkts och sina egendomliga fenors
skull - särskildt stjärtfenan är mycket stor -
ofta hålles i fångenskap. Den anses vara en genom
domestikation uppkommen varietet af en kinesisk fisk
(Polyacanthus). Äggen ligga i ett af hannen förfärdigadt
bo och bevakas däri af denne. L-c.
Macropus, zool. Se Kängurusläktet och Prioninae.
Macrorhinus leoninus, zool. Se Säldjur.
Macroscelididae. zool. Se Snabelmöss.
Macrosporium Dauci, en svampart. Se Krussjuka,
sp. 103.
Macrostachya, paleobot. Se Calamites,
sp. 974.
Macrothyrsus, bot. Se AEsculus.
Macrura (af grek. makros, lång, och ura, svans),
zool., grupp af tiofotade kräftdjur (Decapoda). Se
Tiofotingar.
Macruridae (om härledn. se Maerura), zool.,
en med torskfiskarna besläktad fiskfamilj, ha
lång, hoptryckt och afsmalnande stjärt, täckt af
taggiga, kölade eller strimmiga fjäll. Den främre
ryggfenan är kort; den bakre är däremot mycket lång
och fort-sättes ända ut i stjärtspetsen. Särskild
stjärtfena saknas. Hithörande arter äro djuphafsfiskar,
förekommande på ett djup af 200 till 4,400 m., och ha,
såsom vanligen är förhållandet med djuphafsformerna,
en ganska vidsträckt utbredning. Omkr. 120
arter äro numera kända, de flesta funna under de
senare åren. Familjen delas f. n. i 5 släkten,
af hvilka i Skandinavien finnas representanter
för 3, nämligen Macrurus, af hvilket två arter,
M. Fabricii och M. caelorhynchus, förekomma vid
Norges kuster. Båda äro tämligen sällsynta, i
synnerhet den sistnämnda, som anträffats endast en
gång, utanför Bergen. Genom mera kägellikt förlängd
nos och undertill sittande munöppning skiljes detta
släkte från följande, eller Coryphaenoides, som har
trubbigare och snedt afhuggen nos. Af hithörande
arter
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
