- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
417-418

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madkroken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

417

Madre-Madrid

418

förnämligast pi koustkritikt is område: Catålogo ]
descriptii;o del Museo del Prado de Madrid (1872),
El Museo de Madrid y las joyas de la pintura espanola
m. fl. M. målade historietaflor och por- | trätt. Han
var direktör för konstakademien och j nationalmuseet
; Madrid samt led. af Spanska j akad. (1874). -
4. Luis de M., den före- ! gåendes broder, målare,
f. 1825, d. 1897, målade ; historiska ämnen - hans
mest kända tafla är Den heliga Cecilias bisättning i
katakomberna. - j ö. Raimundo de M., son till M. 2,
må- i lare, f. 1841, d. 1898, målade med raffinerad
j färgkänsla och spirituell pensel eleganta dampor-
j trätt och genrestycken: Pierret^e (i en färgskala
j från hvitt till rosa) och den figurrika Efter ma-
| skeradbalen (tidig morgon utanför operan i Paris
i med ett vimmel af maskeradfigurer, liksom den j
föregående på världsutställningen 1878). Före ba- \
len finns i Glyptotsket i Köpenhamn. - Hans bro- ;
der, Ricardo de M., är akvarellmålare. j

1_2, 4-5. G-g N- 3. Ad. Il-n.

Ma’dre, berg i Mexico. Se Sierra Ma dre.

Ma’dre, Laguna de la [-göna-], grund lagun vid kusten
af Texas, n. om Rio grande, 180 km. lång och skild
från Mexikanska viken genom öarna Mustang och Isla
del Padre. I n. hänger den samman med Corpus Christi
bay, San Antonio bay och Matagorda bay, r^ att hela
lagunraden har en längd af 389 km. J- V-
N-’ Ma’d,*e austral, Laguna de la [-göna... uiistral],
grund lagun på östra kusten af Mexico, s. om Rio
grande, 170 km. lång, genom en rad j öar skild från
Mexikanska viken. J- P. N. l

Ma’dre de Dios [-diå’s], på aymaraspråket i
Amaru-mayu 1. Mayu-tata, flod i Syd-Amerika, biflod
till Beni, en af de källfloder, som bilda Ma- |
deira, upprinner under namnet T o n o på östra
sluttningen af Cuzcos Änder, upptager fr. h. den
ännu större Inambari 1. Huari-Huari, strömmar med
nordöstlig riktning genom Montanas skogar och förenar
sig med Beni något ofvanför den punkt, där Madeira
börjar. Längd omkr. 1,400 km. M. anses vanligen som
biflod till Beni, ehuru den för en större vattenmassa
än denna. (J. F. N.)

Ma’dre de Dios-arkipelagen [-diå’s-], ögrupp utanför
Patagoniens kust mellan Trinidadkanalen i n. (50°
s. br.) och Goncepciönsundet i s. J- V- N-

Madrepöra, zool., korailsläkte med oftast mång-greniga
arter, som i stor mängd deltaga i bildningen af
nutidens korallref och af hvilket äfven fossila arter
förekomma i tertiärsystemet. l*. L-n.*

Madrepörmönster. Se Glasfabrikation, sp. 1283.

Madreporskifva, zool., benämnes hos tagg-hudingarna
den af många hål genomborrade kalk-skifva, förmedelst
hvilken vattenkärlsystemet står i förbindelse med det
omgilvande hafsvatriet. Se T a g g h u d i n g a r.
Tj-e-

Madrid [-dri’th]. 1. Provins i Spanien,
nordvästligaste delen af landskapet Nya Kastilien. 7,989
kvkm. 871,308 inv. (1910). – 2. Hufvudstad i
ofvannämnda prov., Spaniens hufvud- och residensstad
(se den till art. hörande färglagda kartan),
ligger under 3° 41’ v. lgd och 40° 24’ 30"
n. br. på en stor slätt nästan midt i riket
(600–650 m. ö. h.), på vänstra stranden
af Manzanares, ett litet tillflöde till Tajos
biflod Jarama. 571,539
inv. (1910). De gamla kvarteren, begränsade i
s. v. af Manzanares, bilda nästan en rektangel,
mätande omkr. 2 km. i ö. och v. samt 2,5 km. i
n. och s. Öfver Manzanares (eller rättare öfver
dess bädd, ty den har merendels högst litet vatten)
leda 13 broar, hvaraf 2 järnvägsbroar. Stadens
medelpunkt är Puerta del Sol (fig. 2; förr östra
stadsporten, nu ett torg), samlingsplatsen för
den sysslolösa världen ooh den lifligaste punkten
i hela M. På dess södra sida ligger Palacio de la
gobernacion (inrikesministeriet). Från Puerta del
Sol utgå, medelbart eller omedelbart, nästan alla de
förnämsta gatorna i M.: mot n. ö. Calle de Alcalá, mot
ö. Carrera de San Jerónimo, båda utmynnande i Prado,
den senare vid Plaza de las Cortes, mot s. Galle de
Carretas, mot v. Calle mayor, vid hvars västra ända
ligga stadshuset (Ayuntamiento) och Capitania general
(generalkaptenens i Nya Kastilien ämbetsbostad),
och Calle del Arenal, som slutar vid Plaza de Isabel
II och operahuset, mot n. v. Calle de Preciados och
mot n. Calle de la Montera, som delar sig i Calle de
Fuencarral och Calle de Hortaleza. Af dessa gator är
den trädplanterade C. de Alcalá den vackraste och
omges af ståtliga byggnader, bl. a. konstakademien,
Teatro de Apolo och krigsministeriets hus,
förr tillhörigt Godoy, men konfiskeradt 1838
och sedan bebodt af Espartero (1841–43) och Prim
(1869–70), på norra sidan samt spanska banken på
den södra. På Plaza de Castelar, där gatan skär
Prado, står Cybelebrunnen, hvarefter den fortsätter
öfver Plaza de la Independencia (med triumfport)
och förbi Esparteros staty till stadens gräns. På
Plaza de las Cortes, vid hvilket deputeradekammarens
palats ligger, står en bronsstaty af Cervantes (rest
1835). Strax s. om Calle mayor ligger Plaza mayor
(fig. 3), en rektangulär öppen plats, där fordom
tornerspel, tjurfäktningar, autodaféer och dylika
skådespel egde rum. Den anlades af Filip III 1619 och
omges af hus med arkader. I midten står Filip III:s
ryttarstaty. Från torgets sydöstra hörn utgår Calle de
Atocha och från dess sydvästra Calle de Toledo, båda
ett par af M:s förnämsta gator. Vid Plaza de Isabel II
(med staty af drottning Isabella II, 1905), vid västra
ändan af Calle del Arenal, ligger det k. operahuset,
med hufvudfasaden vänd åt Plaza de Oriente och
k. palatset. På torget står Filip IV:s ryttarstaty,
omgifven af 44 statyer af västgotiska och spanska
konungar. – I jämförelse med andra hufvudstäder
har M. mycket få byggnader af arkitektoniskt eller
annat intresse. De märkligaste kyrkorna äro Basilica
de Nuestra Señora de Atocha (s. ö. om staden),
hvilken eger en af dessa undergörande Mariabilder, som
tillskrifvas Lukas och af hvilka Spanien öfverflödar
(ny kyrka under byggnad sedan 1890), samt det
forna jesuitkollegiets kyrka San Isidro el Real, vid
Calle de Toledo (från 1651), den nuv. katedralen. En
ny katedral (Catedral de Nuestra Señora de la
Almudena) har sedan 1895 varit under byggnad s. om
slottet i st. f. en äldre kyrka med samma namn
nästan midt emot, vid Calle mayor. En vacker kyrka
är S. Francisco el Grande, som 1869 bestämdes till
nationalpanteon, men då man ej kunde identifiera
nationens stora mäns kvarlefvor, som skulle jordas
där, aflägsnades alla därifrån 1881, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free