- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
427-428

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madrid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

Madsens kulsprutegevär-Madvig

428

handlingarnas lagbundna kausalsammanhang. - Litt.:
C. Nserup, "Norsk litteraturhistorie" (1905).
K- V- n’

Ma’dsens kulsprutegevär, krigsv. Se Kulspruta,
sp. 221, och M a d s e n, V. H. 0.

Madura [mädo’rä]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien,
södra delen af presidentskapet Madras. 22,536
kvkm. 2,831,280 inv. (1901). Landet är till större
delen en slätt omkring floden Vaigai, sakta sluttande
mot s. ö. Nordvästra delen fylles af de omkr. 2,300
m. höga Palni hills, där ^ett sanatorium anlagts och
kaffeodling med framgång införts. Genom distriktet
går södra Indiens järnväg från Tinnevelli och
Tuticorin till Trichino-poly. - 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, vid södra stranden af floden Vaigai. 105,984
inv. (1901), hvaraf 3,750 kristna. M. är medelpunkten
för den amerikanska missionen i södra Indien. M. var
fordom hufvudstad i ett mäktigt konungarike. Ännu
finnas storartade ruiner af bl. a. det gamla
konungapalatset, hvilka med stor kostnad

Tempel och gata i Madnra.

restaurerats af regeringen, af ett 9ivatempel (se
fig.) samt af en tschultri (sal för pilgrimers
mottagande), hvars tak uppbäres af 124 i fyra
rader ställda monolitpelare, öfverlastade
med de underligaste ornament. Å pl. II till
art. Byggnadskonsten tinnes afbildad en helig damm
i M. - 3. Nederländskt residentskap. Se M a d o e r a.

l o. 2. (J- F. N.)

Madurafot (eng. madurafoot of India), med., en
sjukdom i foten, uppträdande hos infödingarna i
Indian, företrädesvis i Madura, samt bestående i
en inflammation och karies (röta) i fotens småben,
med stark svullnad, varbildning, fistlar m. m. (se
fig.). I vetenskaplig litteratur är namnet madurafot
numera ersatt med mycetoma, hvarunder man förstår
en till sina kliniska symtom enhetlig grupp af
svampsjukdomar. Utom i Asien och Afrika äro enstaka
fall påträffade i Amerika och Syd-Europa. Sjukdomen
kan, ehuru mera sällan, angripa äfven andra organ,
t. ex. handen. Den kan öfverympas på vissa djur. I
framskridet stadium anses sjukdo-

men ännu vara obotlig, om icke kirurgiskt ingrepp
sker. Den synes icke innebära direkt fara för
lifvet. Sjukdomen beror på, att i foten intränga
mögel-liknande svampar, som af Berkeley fått namnet

Chionyphe Carteri. Smittämnet, som utgöres af flera
hvarandra närstående svamparter, betecknas numera
oftast med namnet mycetomasvamp. Dessa svampar,
som växa på flera af de vanliga bakteriologiska
näringssubstraten, kunna med mikroskopet ses i de
olikfärgade små korn, som anträffas i fistlarnas
sekret. G-
Wr£n-Madurasundet. Se M a d o e r a. Madurésiska
språket. Se Madoeresiska språket.

Maduro [-do’rå], "mogen", Obscuro 1. O s-c u r o,
"mörk", sp., namn på cigarrer med mörkt täckblad,
jfr C i g a r r, sp. 310; beteckning på de starka
portvinerna från Duerotrakten.

MadQsa (antagligen förvrängning af Medusa, se G o r
g o n e r), i sv. folkspråk beteckning för en tjock,
stor och groflemmad kvinaa. Ordet förekommer redan
hos Stiernhielm (i "Hercules"). Jfr M a d a s k a.

Madvig, Johan Nikolaj, dansk filolog och
statsman, f. 7 aug. 1804 i Svaneke på Bornholm,
d. 12 dec. 1886, blef student 1820 samt tog
1825 filologisk ämbetsexamen med utmärkelse
och 1826 magistergraden. S. å. förordnades
han till docent och 1828 till lektor vid
universitetet, tog s. å. doktorsgraden och blef
1829 professor i klassisk filologi. 1832-48 var
han därjämte universitetsbibliotekarie och 1848-74
undervisningsinspektör för de lärda skolorna. Vid
sin professur kvarstod han, om man bortser från de
tre år (1848- 51), då han var minister, ända till
synförmågans aftagande tvang honom att draga sig
tillbaka, 1879. Han blef 1835 led. af Videnskabernes
sel-skab och var sedan 1867 dess president, sedan 1876
dessutom ordf. i Carlsbergfondens styrelse. Redan
i sina första afhandlingar, för magister- och
doktorsgraderna: Emendationes in Ciceronis libros
De legibiis et Academica (1826) samt De Q. Asco-nii
Pediani ... in Ciceronis Orationes commenta-riis
disputatio (1828), visade han sig som skarp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free