Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mafiosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela den vidlyftiga apparaten borde
indragas. Slutligen nekade ständerna direktionen
ett begärdt kreditiv, och K. M:t beslöt 17 mars 1824
dess upplösning. Utredningen kräfde så lång tid, att
siutlikviden mellan statsverket och "f. d. allmänna
magasinsfonden" kunde ega rum först vid slutet
af 1829. Statskontoret återfick genom k. beslut
16 maj 1826 de s. k. magasinsärendena, till hvilka
sedermera hörde endast förvaltningen af kronomagasin,
kronobagerier och undsättningsfonden (se d. o.). –
Som förut är nämndt, kan magasinsväsendets ordnande
räknas från 1748, då K. M:t resolverade att, som
i hvarje län funnes kronomagasin, där kronans
behållna spannmål kunde inlevereras, tilläts
icke allmogen längre att lösa skattespannmålen
med penningar, utan skulle räntan, kronotionden,
kronoarrendet, hästvakansafgiften o. s. v.,
bestående mest i råg och korn, forslas till
"närmaste kronomagasin". Leveranserna skedde
häradsvis på af länsstyrelsen bestämda dagar. En
för hela häradet gemensam forlista uppgjordes af
kronofogden och öfverlämnades till länsmannen,
som på den bestämda dagen åtföljde den långa foran
för att upprätthålla ordningen bland allmogen. Vid
framkomsten till magasinet skedde mätning, hvarvid
länsmannen höll "kontroll-annotation". Emellertid
inträffade på 1800-talet förändringar, genom hvilka
spannmålsleveranserna alltmer minskades; och då
slutligen räntan och tionden omsattes i penningar samt
penningarrenden infördes i st. f. spannmålsarrenden,
blef hela magasinsinrättningen öfverflödig. Genom
k. br. 14 juni 1871 förordnades, att kronomagasins-
och kronobagerirörelsen i landsorterna skulle med
1871 års slut upphöra. En del magasin hade redan förut
indragits. De återstående, som då äfven upphörde, voro
de i Norrköping, Linköping, Vadstena, Visby, Torsebro,
Malmö, Landskrona, Göteborg och Karlsten jämte 24
reservmagasin samt kronobagerierna i Göteborg och
Kristianstad. Därefter återstod endast
slottsmagasinet (se d. o.).
Kbg.
Magasinssystem, ett vid inrättningen af bibliotek
och arkiv nyttjadt system, hvarom se närmare
Biblioteksbyggnad, sp. 292.
Magatoni (se Atoni), med. Se Magsjukdomar, sp. 516.
Magazin för nöje och bildning, historisk och
biografisk veckoskrift, som 1840-41 utgafs
af bokhandlaren P. G. Berg i Stockholm. Dess
prenumerationspris var 16 rdr årgången.
Magblödning, med. Se Magsjukdomar, sp. 519.
Magda, gods i Näshulta socken, Södermanlands län,
omfattar 2 7/8 mtl, med en areal af 1,261 har,
tax. till 250,000 kr. (1910). Gården är mycket
gammal. Den skänktes 1244 af Nils Ulfsson till Saba
l. Julita kloster, var efter klosterindragningen
kronogods till 1624, då det genom byte kom till
Hedensö, men har sedan början af 1700-talet varit
själfständig egendom. Egare är sedan 1874 A. Lundh.
Wbg.
Magdahl-Nielsen [-nil-], Johannes, dansk arkitekt,
f. 1862 i västra Jylland, elev af akademien
i Köpenhamn och af arkitekterna Hans Holm och
Storck. M. har byggt kyrkor, bl. a. den i Van-löse
(Köpenhamn), skolor, bibliotek och arkiv i Reykjavik
(1908) och blef 1909 prisbelönad för
Tryckt den 3/512
j sin anläggning af Nicolaigade i Svendborg, osökt,
! och pietetsfullt hållen i dansk småstadsstil.
G-g N.
Magdala. 1. (Hebr. Migdal, torn)
Ort i Palestina, vid västra stranden af sjön
Genesaret, omkr. 7 km. n. om Tiberias,
bekant som Maria Magdalenas födelseort.
Nu byn el-Medjdel. – 2. (Rättare Makdala)
Fordom bergfästning i Abessinien, 190 km.
s. ö. från Gondar, på en basaltplatå af
2,750 m. höjd. Konung Teodor af Abessinien hade
där sitt residens. 13 april 1868 stormades och
förstördes M. fullständigt af en engelsk
expedition under sir Robert Napiers befäl,
afsänd för att befria åtskilliga af Teodor
tillfångatagna engelsmän. Se Abessinien,
sp. 44.
1 o. 2. (J. F. N.)
Ma’gda!aröclt, R o s e
Magdala, Naftalin-rödt 1. Sudanrödt, kem., ett
naftalinfärgämne, som uppstår genom upphettning
af saltsur a-amidoazonaftalin med «-naftylamin.
Det är ett mörkbrunt pulver, lösligt i
alkohol med röd färg och röd fluorescens.
11- &.
Magdalena, astron., en af
småplaneterna.
Magdalena. 1. Rio M., flod i
sydamerikanska republiken Colombia, upprinner 75
km. s. om Popayan ur Laguna del Buey, på samma
parti af Kordillererna som dess viktigaste biflod
Cauca, hvilken flyter parallellt med M. De båda
floddalarna skiljas åt genom den mellersta af
Andernas kedjor, medan M:s dal i ö. begränsas af
den s. k. Cordillera oriental. Strömmen har ett
nästan rakt, mot n. riktadt lopp, bildar i sin öfre
del en mängd forsar, men är segelbar från Neiva
till Honda, hvarest de sista katarakterna bilda
ett oöfverstigligt hinder för fartygen. Nedanför
Honda inträder floden på slättlandet och är segelbar
därifrån till mynningen. Ofvanför Honda har den få
tillflöden, emedan dess dal är mycket smal, men
längre ned mottager den några större bifloder,
såsom Carare, Sagamoso och Cesar fr. ö. samt
Cauca fr. v. Vid utloppet bildar floden ett
mycket förgrenadt delta; viktigast för sjöfarten
är dess mot n. gående arm, som mynnar ut i hafvet
nedanför Barranquilla, flodområdets viktigaste hamn.
Flodens längd är omkr. 1,350 km., dess flodområde
omkr. 300,000 kvkm. Jfr K. A. Gosselman, "Resa
i Columbia etc." (1828). – 2. Stad i mexikanska
staten Sonora, i en fruktbar trakt vid floden
Rio de San Ignacio. 3,471 inv. (1900). I närheten
aztekiska ruiner. – 3. Stad i argentinska
prov. Buenos Aires, nära södra stranden af La
Plata. 4,549 inv. (1895). Stora slakterier.
1–3. (J. F. N.)
Magdalena, den största af Chonos-öarna.
Magdalenahem är en allmän benämning på välgörenhetsanstalter, som
ha till ändamål att upptaga fallna kvinnor och förmå
dem att återgå till ett sedligt lefverne. (Namnet
är taget från den i N. T. omtalade "synderskan"
Maria Magdalena.) I alla tider har den kristna
barmhärtigheten sökt främja detta ädla syfte. Redan
kejsar Justinianus’ gemål, Teodora, själf beryktad för
sin ungdoms sedeslöshet, upprättade ett dylikt hem,
eller rättare kloster, för 500 fallna kvinnor. Under
medeltiden stiftades i flera länder särskilda
ordenssamfund med uppgift att uteslutande egna sig åt
synderskors förbättring, och vid slutet af 1300-talet
funnos räddningshem för botfärdiga kvinnor bl. a. i
Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike. En af de
mest kända af dessa anstalter var det af Hus’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
