- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
459-460

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magdalenahemmet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

Magelang-Mager

400

den andra pylorusafdelningen. I allmänhet
är magens form afpassad efter kroppsformen;
sålunda ega rockoraa en mera på tvären utbredd
mage än flertalet andra fiskar. Detsamma gäller om
am-fibier och kräldjur: grodorna och sköldpaddorna
ha en mera utvidgad och tvärställd mage än öfriga
amfibier och kräldjur. Hos ormarna ligger magen i
kroppens längdaxel, är spolformig och eger förmåga
att utvidgas ofantligt (detta står i sammanhang med
den ofta i mycket stor mängd samtidigt intagna,
otuggade födan). Krokodilernas magsäck företer
en högre utbildning än de öfriga kräldjurens:
den är starkt muskulös, och på såväl öfre som
undre sidan finnes ett senigt parti, från hvilket
muskeltrådarna utstråla. Till denna magform
ansluter sig fåglarnas. Hos dessa har i så måtto
en arbetsfördelning inträdt, som magens främre
afdelning, på grund af sin körtelrikedom benämnd
körtelmagen, deltar i matsmältningens kemism,
medan den bakre afdelningen, muskelmagen, utöfvar
en uteslutande mekanisk inverkan på födoämnena; den
senares väggar äro starkt muskulösa, försedda med
två senskif-vor, och dess insida är beklädd med ett
mer eller mindre tjockt hornartadt öfverdrag. Hos
fröätande fåglar är muskelmagen starkast utbildad,
svagare hos insektätande, medan dess väggar äro
tunnast hos de köttätande. I öfverensstämmelse med
det mycket växlande näringssättet företer magen hos
däggdjuren många modifikationer. Hos kloakdjuren
saknar magen körtlar, och dess insida är beklädd
med ett flerlagradt epitel. Liknande förhållanden
anträffas å större eller mindre partier af magen
hos en del andra däggdjur. Hos växt-ätarna är
magsäcken i allmänhet större och mera komplicerad
än hos kött- och insektätarna samt består ofta af
flera afdelningar. Hos hvaldjuren har magsäcken
en mycket sammansatt byggnad - den består af 4-5
afdelningar - på grund däraf, att födan ej tuggas,
utan sväljes hel. Hos idisslarna komma till magen
i egentlig mening (löpmagen) vissa magafdelningar,
som icke ega magens, men väl matstrupens kännemärken
och därför också äro närmast att uppfatta som
säckformiga utvidgningar af matstrupens intill
magen stötande ända och lämpligast torde betecknas
som "förmagar", nämligen vommen (rumen), nätmagen
(reticulum, ollula) och b l a d m a-gen (psalterium
1. omasus). Se därom vidare I d i s s l a r e.
1. E. Ugn. 2. L-e.

Magelang, stad. Se Kedoe.

Magelhaens [mageljalj]. Se Magalhäes.

Magelixir. Se Elixir.

Magellan, fransk [ma J lä’], engelsk [madje’lan] och
tysk [mägellan eller magellän] namnform for Magalhäes
(se d. o.).

Magellone [madjelåne], fr. Maguelonne, den sköna,
"dotter till konungen af Neapel", är hjältinnan i en
medeltida riddarroman, som handlar om kärleken emellan
henne och Peter af Provence samt deras oblida öden och
lyckliga återförening. Sagan finns redan på 1100-talet
i Frankrike, en tysk version trycktes 1527, och som
folkbok har sagan åtnjutit mycken ynnest i flertalet
europeiska länder. Tieck verkställde en bearbetning
af den i "Yolksmärchen von Peter Lebrecht" 1797.
R-n 13.

Magelssen, Ida. Se B a s i l i e r.

Magelungen, sjö. Se D ref vi ken.

Magendie [majädi], Frän 9013, fransk fysiolog,
f. 1783, d. 1S55, var prosektor vid medicinska
fakulteten i Paris och därefter läkare vid
Hötel-Dieu samt blef 1831 professor vid College
de France. Genom sina många experimentella
arbeten inlade M. synnerligen stora förtjänster
om medicinens utveckling. Sålunda var det han, ej
Charles Bell, som först upptäckte lagen om de främre
och bakre ryggmärgsrötternas olika uppgift. Den
experimentella toxikologien har honom att tacka
för många arbeten af utmärkt värde. På hithörande
undersökningar hvilar M:s Formulaire pour 1’emploi et
la préparation de plusieurs nou-veaux médicaments
(1821, 9:e uppl. 1836; öfv. till flera språk,
till svenska 1827). Bland M:s öfriga skrifter
märkas Lejons sur les phénoménes phy-siques de
la vie (4 bd, 1836-38), Lejons sur les fonctions
et les maladies du systéme nerveux (1839) och
Recherches physiologiques et cliniques sur le liquide
céphalorhachidien (1842). 1821-31 utgaf M. "Journal
de physiologie expérimentale et pato-logique".
R. T-dt.

Magenta [madje’nta], "kem., ett annat namn på
anilinfärgämnet fuchsin (se Anilinfärger, sp. 1032).

Magenta [madje’nta], stad i italienska prov. Milano,
vid landsvägen och järnbanan Milano- Novara, 6
km. ö. om floden Ticino, 5,988 inv. (1901; 7,974 i
hela kommunen). Minnesvårdar öfver Napoleon III (1862)
och Mac Mahon (1895). Vid M. drabbade fransmän och
österrikare samman 4 juni 1859. Napoleon III hade
3 juni på aftonen låtit gardesgrenadjärdivisionen
besätta den icke förstörda bron öfver Ticino,
samtidigt med att general Mac Mahon med tre divisioner
(en af dessa kom dock senare) gick öfver floden
vid Turbigo, 10 km. längre upp. De utefter stora
vägen till M. framryckande gardesgrenadjärerna
stormade kl. 9,30 f. m. broarna öfver den stora
kanalen Naviglio grande, 3 km. v. om M. Mac Mahon,
som satt sig i marsch kl. 10 f. m., ryckte långsamt
framåt och träffade kl. l e. m. på fienden, 32,000
man stark, under fältmarskalklöjtnanten Clam-Gallas,
hvarefter kring orten Buffalora, n. om stora vägen,
en häftig strid uppblossade, i hvilken äfven
gardesgrenadjärerna deltogo. Friska österrikiska
trupper inträffade småningom på slagfältet och kastade
kl. 3 e. m. gardesgrena d i ärerna efter ett ytterst
tappert försvar tillbaka j-å andra sidan kanalen,
hvarefter andra österrikiska trupper från s. ryckte
fram emellan kanalen och Ticino, men där möttes af den
anländande franska kåren Canrobert. Striden fortgick
med häftighet intill aftonen, då Mac Mahon genom
att storma staden M. af gjorde densamma. Därefter
drogo sig österrikarna tillbaka dels åt Milano, dels
söderut. De hade haft omkr. 70,000 man i striden,
fransmännen omkr. 56,000. österrikarna förlorade
nära 10,000 man, af hvilka 4,000 fångar, fransmännen
5,000. - General Mac Mahon utnämndes på själfva
slagfältet till hertig af Magenta. C. O. N.

Måg. eq., förkortning för lat. magister equitum
(se under Magister).

Mager (grek. mafgoi, lat. ma’gi, plur. af grek. magos,
lat. magusy Apg. 13: 8) kallades en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free