Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Magerman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
461
Magerman-Magha
ligt Herodotos en af medernas sex folkklasser. Magerna
utgjorde sannolikt den inhemska präst-kasten,
som sedan efter ariska eröfringen förbands med
Zarathustras mazdeism (se d. o.), änskönt namnet
mager på sin höjd en gång förekommer i Avesta. Efter
Kambyses lyckades en mager, Gau-mäta, tillvälla sig
makten. 522 blef han slagen af Darius. Magerna voro
berömda för vishet och hemliga insikter. I romerska
riket blef namnet gemensam beteckning för österländska
stjärntydare, be-svärjare. och trollkarlar, äfven
kallade kaldéer, som eg. betecknade Babyloniens
vise. I Matt. 2 sättas magerna, de vise män från
österlandet, som senare tradition gjort till
tre, i förbindelse med stjärntydning (astrologi)
och drömtydning. I Apg. [Elvua^ 6 f*äyos\ 13:
8 öfversättes magos med trollkarl (jfr 8: 9).
N-S.
Magerman, sjöv. Se Bolin.
Magersfontein [magersfontēn], Magersfontein kopjes,
höjdparti i Syd-Afrika, Oranjeflodskolonien,
omkr. 25 km. s. om Kimberley, mellan denna stad
och Modder river. 10–11 dec. 1899 stod där ett slag
mellan en till omkr. 7,000 man uppskattad boerstyrka
under general Cronje och en brittisk, omkr. 12,000
man stark härafdelning under generallöjtnanten lord
Methuen. Boerna hade intagit en utbredd ställning
på och vid foten af höjderna, hvilken ställning
förstärkts med fältbefästningar. Mot densamma framgick
natten till den 11 den af generalmajor Wauchope förda
höglandsbrigaden (4 bataljoner) till anfall, men detta
 |
Minnesmärket öfver de stupade skandinaverna
vid Magersfontein. Minnesstenen är omgifven
af 4 hörnstenar, hvilka representera Sverige,
Finland, Danmark och Norge. I drakslingan på stenen
står ristadt "Magersfontein 11. 12 1899" och på hvar
hörnsten en valkyriebild, i hvars sköld äro inhuggna
de fallnes namn, hvarjämte ofvanför läses en vers
(på svenska hörnstenen: "De kunde icke vika, blott
falla kunde de"). |
kom i stockning på grund af boernas öfverraskande
eld. Brigaden råkade i oordning och led betydliga
förluster, hvilka ytterligare ökades, då den genom
ett motanfall af boerna tvangs till återtåg. Under
dagens lopp företagna förnyade anfall, utförda af
gardes- och Yorkshire lätta infanteribrigaderna,
understödda af artilleriet, hade lika liten
framgång. På morgonen den 12 gaf Methuen order om
återtåg mot Modder river. Engelsmännens förluster
uppgingo till omkr. 1,000 man. På boersidan utmärkte
sig särskildt den skandinaviska kåren. Af
densamma, som bestod af omkr. 100 man, mest svenskar,
deltogo i själfva striden 50–60 man. Den hade sin
plats i den breda luckan mellan boerställningens midt
och dess vänstra flygel och blef nästan fullständigt
tillintetgjord (antalet döda – 15 svenskar, 5 danskar,
3 finnar och 3 norrmän, jämte 2 tyskar – och sårade
uppgick till 41 man). På den plats, där kåren kämpat,
aftäcktes af Transvaals premiärminister general
Botha 25 april 1908 ett ståtligt minnesmärke (se
fig.), en öfver 6 m. hög bautasten af svensk granit,
hvartill medel insamlats hufvudsakligen inom svenska
armén, men äfven i Finland, Danmark och Norge. Se
bl. a. "Skandinaverna vid M." (i "Vårt försvar", 1904)
af löjtnant E. Stålberg, en af deltagarna i striden.
H. J-dt.
Magerö, Norges nordligaste ö, n. v. om
Porsangerfjordens mynning i Finnmarken, skild
från fastlandet genom Magerösundet. Areal
420 kvkm. Kusterna äro branta, utan synnerlig
skärgård. Längs dem ligga fiskelägena Honningvaag,
Kjelvik, Helnes, Kamövær, Skarsvaag och Gjæsvær. Ön
är delad i de två häradena Maasö och Kjelvik. Den
fåtaliga befolkningen lefver af fiske. På M. ligger
Nordkap (se d. o.) på 71° 10’ 24"; något längre
i n. (71° 11’ 8"} utskjuter Knivskjærodden, Norges
nordligaste punkt.
K. V. H.
Mageskifte (af da. mage, make, lika, och skifte,
skifte, byte), da., byte af orörligt gods mot värde
af samma slag; kontrakt, öfverenskommelse om byte af
jordegendomar. Historiskt bekant är mageskiftet 1773
mellan kejsar Paul och Kristian VII (se Holstein,
sp. 1025).
Magflen, gammal svensk benämning på magsyra eller
magkatarr.
Maggia [ma’dja], flod i schweiziska kantonen Ticino,
kommer från Lago di Naret (2,240 m.) och mynnar ut
genom ett bredt delta i Lago mag-giore. Längd 43
km. Valle Maggia, som omfattar äfven de i hufvuddalen
utmynnande bidalarna, är en af Ticinos 8 kretsar
och har omkr. 5,200 katolska invånare af italiensk
härkomst. J- F. N.
Maggini [madjini], Giovanni Paolo, italiensk
violintillverkare i Brescia, f. 1580, d. 1640. De högt
skattade Magginiviolinerna utmärka sig för mildt sonor
klang. Biogr, af Huggins (1892) och Berenzi (1907).
E. F-t.
Maggiordomo [ma’djår dåmå], it., påfvens förste
hofmarskalk. Jfr Major d o m u s.
Maggiore [madjåre], it. (fr. majeur), mus.,
eg. "större"’, en benämning på durklangen, emedan
densamma har stor ters, i motsats till mollklangen,
som har liten ters och därför kallas m i n o r e (m
i-n e u r). "Maggiore" begagnas ofta i äldre musik
som öfverskrift på den del af ett mollstycke, hvilken
går i dur (parallelltonarten), liksom "minore" på
den del af ett durstycke, hvilken går i moll. A. L.*
Maggipreparat [ma’dji-], af lulius Maggi
uppfunna och patenterade konserver, kapslar,
"tärningar" af köttextrakt, grönsaker och
kryddväxter. Maggiartiklarna ha världsrykte. Stora
M.-bolag ha anlagt betydande fabriker, såsom i Singen
(i Baden) och Kempttal i Schweiz.
Maggrop, anat. Se Bröstgrop och Buk.
Mägha, en indisk skald från tämligen sen tid, som
diktade ett stort verk, (tfupalaradha ("Cigu-pälas
dödande") eller Mäghakävya (Mäghas kävya,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0251.html
