Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesiaglimmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Magnetiseringskonstant-Magnetisk storm
488
nedsattas. De mjuka järnstyckena kunna ock ersättas
af stålstänger, i hvilket fall alla fyra stängerna
samtidigt bli magnetiserade. Äfven stålstycken i
hästskoform kunna göras magnetiska genom strykning
med magnetstänger, antingen från den ena ändan till
den andra utefter hela hästskon gång på gång, men
alltid i samma led, eller med en sydpol från kröken
mot ena skänkelns ända och samtidigt med en nordpol
från kröken mot den andra skänkelns ända eller ock,
omvändt, hvarje skänkel med sin pol från den fria
ändan mot kröken. I st. f. två magneter kan man äfven
använda en hästskomagnet af ungefär samma dimensioner
som den, hvilken skall magnetiseras, och stryka med
den från kröken mot skänklarnas fria ändar eller
tvärtom. Om det hästskoformiga stålstycket förses med
ett ankare (se d. o. 2) af mjukt järn, eller om två
hästskoformiga stålstycken läggas med skänklarna vända
mot hvarandra, låter äfven cirkelstrykning använda
sig. Af hvad slag strykningen än må vara, bör den
alltid verkställas på stångens eller hästskomagnetens
båda bredsidor, ty därigenom blir denna starkare
magnetisk. - En stålstång kan magnetiseras äfven
därigenom, att en elektrisk ström ledes i en spiral
rundt omkring densamma (se Elektromagnetism). Ett
järnstycke kan magnetiseras äfven genom influens
(induktion, fördelning), d. v. s. den företeelse,
att ett järnstycke blir magnetiskt genom inverkan
på afstånd af en magnet i dess grannskap. Äfven
jordmagnetismen (se d. o.) verkar inducerande på
järn. - I olika kroppar är det förenadt med olika stor
svårighet att åstadkomma magnetiseringen. Den kraft,
som härvid tankes göra motstånd, kallas koercitiv
kraft. Hos kolfat-tigt järn är denna kraft svag;
starkare verkar den hos stål. - Hos en magnetiserad
staf inverkar polernas magnetism afmagnetiserande. Hos
en dylik mycket långsträckt magnet kan man ofta
bortse från denna ajmagnetisering. Hos en magnet,
som har formen af en rotationsellipsoid, kan den
afmagnetiserande kraften beräknas. Genom användning
af bl. a. ringformiga magneter kan man göra sig fri
från densamma.
2. Se Animal magnetism och H y p-notism.
1. D. S-t.
Magnetiseringskonstant, fys. Se P e r m e a-bilitet.
Magnetiseringskurva, fys. Se Permeabili-tet.
Magnetisk, som hör till eller innebär magnetism (se
d. o.), verkande genom eller beroende på magnetism;
tilldragande, starkt fängslande.
Magnetiska ekvatorn, fys. Se Jordmagne-t i s m,
sp. 149.
Magnetiska järnmalmer, bergsv. Se Järnmalmer.
Magnetiska kraftlinjer, fys. Se K r a f 11 i n-j e
r och Magnetism.
Magnetiska kurer. Se Animal magnetism.
Magnetiska legeringar, fys. Högg fann 1892, att en
legering af 10,so proc. järn, 54,86 proc. mangan
och 25,32 proc. aluminium samt dessutom kol,
kisel, fosfor, svafvel och koppar visade kraftiga
ferromag-netiska egenskaper (se Magnet). 1900 fann
Heusler (upptäckten offentliggjordes först 1903),
att den omagnetiska legeringen 30 proc. mangan
och 70 proc. koppar från Isabellenhiitte i Dillen-burg
nära Wiesbaden blir magnetisk, om man till densamma
sätter någon af metallerna aluminium, tenn, antimon
eller vismut. D. S-t.
Magnetiska meridianplanet, fys. Se J o r d m a g-n
e t i s m och Magnetiska paralleller.
Magnetiska observatorier, fys. För mätning af
de magnetiska elementen (se Jordmagne-t i s m)
konstruerade Gauss goda apparater, och tills,
med Weber och A. v. Humboldt lyckades det honom
bilda en Magnetisk förening, som arbetade efter en
gemensam plan. Humboldt hade efter sin resa till
Ural och Altai förmått vet. akad. i Petersburg att
anlägga magnetiska och meteorologiska observatorier
på en mängd platser inom ryska riket. Numera finnas
85 magnetiska observatorier spridda öfver hela
jordklotet. De mest kända torde vara Richmond i
England, Potsdam och Scddin vid Berlin, Pavlovsk
vid Petersburg, Val-Joyeux i Frankrike, Tokyo i
Japan, Lu-Kia-pang i prov. Kiang-su i Kina och
Cheltenham i Nord-Amerika. Litt.: E. Merlin och
0. Som ville, "Liste des obser-vatoires magnétiques
et les observatoires séismolo-giques" (1910).
D. S-t.
Magnetiska paralleller, fys., kallade Duperrey ett
system af kurvor, dragna vinkelrätt mot de af honom
införda magnetiska meridianer (se J o r d-magnetism),
med hvilka han på sin karta öfver jordmagnetismen
representerade kompassnålens olika ställningar på
olika delar af jorden. De magnetiska meridianerna
och parallellerna ge en tydligare föreställning om
jordmagnetismens natur än isogonerna (se J o r d m a g
n e t i s m, sp. 149-150). De magnetiska meridianerna
äro konstruerade så, att de för hvarje ort
tangera riktningen för jordmagnetismens horisontala
komposant. De äro den horisontala magnetiska kraftens
kraft-linjer, och de magnetiska parallellerna äro
samma krafts ekvipotentiallinjer eller linjer för lika
potential. Fig. å sp. 489-490 åskådliggör läget hos
de magnetiska parallellerna och meridianerna för år
1885. De streckade linjerna ange nollisogonernas läge.
D. S-t.
Magnetiska poler, fys. Se Jordmagne-t i s m,
sp. 150 ff.
Magnetisk armatur, fys. Se Armering 2.
Magnetisk asimut. Se Asimut-kompass.
Magnetisk axel. Se Axel, fys., och Jord-må g n e t
i sm, sp. 144.
Magnetisk energi, fys. Se Energi.
Magnetisk hammare, fys. Se Neefs hammare.
Magnetisk hyste’resis, fys. o. elektrot. Se
Hysteresis.
Magnetisk induktion, fys. Se Magnetism och
Magnetisering.
Magnetisk kurs. Se Kurs l, sp. 322.
Magnetisk potential, fys., i en punkt i ett magnetiskt
fält är lika med det arbete, som de magnetiska
krafterna uträtta på en magnetisk enhetspol,
då denna flyttas från nyssnämnda punkt till en
oändligt aflägsen punkt (jfr Elektrisk potential
och Magnetism). D. S-t.
Magnetisk separering, bergsv. Se Anrikning.
Magnetisk storm, meteor., en förr mycket använd
benämning på starka och vidt utbredda sto-ringar
(pcrturbntioner) i jordmagnetismen (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
