Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
495
Magnetkristallkraft-Magnin
än den telluriska magnetkisen (4,5-4,7), som den för
öfrigt fullkomligt liknar. Hj. Sj. (A. Ung.)
Magnetkristallkraft, fys. Se Kristallmagnetism.
Magnetnål, fys. Se Magnetism.
Magneto-elektriska apparater, fys. Se Induktionselektriska apparater.
Magneto-elektrisk induktion, fys. Se Induktion 2 c.
Magneto-elektrisk rotationsmaskin, fys. Se Clarkes
maskin.
Magnetograf (af magnet och grek. gra’féïn, skrifva),
fys., själfregistrerande variationsinstrument. De
magnetografer, som användas på de flesta magnetiska
observatorierna, äro konstruerade
BILD
Magnetograf.
af Otto Toepfer & Sohn i Potsdam, efter
anvisningar, lämnade af Eschenhagen. Fig. visar
en sådan magnetograf. JI är själfva
registrerings-apparaten, JII och JIII äro
horisontalintensitets-och deklinationsvariometern
och JIV är vertikal-intensitetsvariometern. Äfven
Mascart och Adie m. fl. ha konstruerat
magnetografer. (Jfr J o r d-magnetism.)
D. S-t.
Magnetometer (af magnet och grek. me’tron, mått). Se
Jordmagnetism, sp. 145.
Magneto-optiska fenomen. Se Elektrooptik.
Magnetostriktiön, fys., det fenomen, att en kropps
volym ändras vid magnetisering och omvändt,
att man genom att utsätta en kropp för sträckning
eller tryckökning ändrar dess magnetisering.
D. S-t.
Magnetpoler, fys. Se Magnetism.
Mag-neurös, med. Se Magsjukdomar, sp. 515.
Ma’gni (genit. af Magnus, "Magnusson"). 1. Birgerus
M. Se Birgerus Magni. - 2. Johannes M. Se Johannes
Magnus. - 3. Jonas M. Se Jonas Magni. -
4. Nico1aus M. Se Nils Månsson. -
5. Olaus
M. Se Olaus Magnus. - 6. Petrus M, Se Peder Månsson.
Magni [ma’nji], Pietro, italiensk skulptör. f. 1817 i
Milano, d. 1877, är framför allt känd genom monumentet
öfver Lionardo da Vinci på Piazza della Scala i Milano,
hvilket monument framställer renässansens stormästare
omgifven af sina fyra lärjungar: Boltraffio,
Salaino, Marco d’0ggiono och Cesare da Sesto.
(G-g N.)
Magni’ficat (lat.; "han lofprisar"), mus., en af
de tre evangeliska lofsångerna (cantica majora).
näml. Canticum beatæ Mariæ virginis, 1. Marias lofsång
i Sakarias hus, då hon besvarar Elisabets hälsning
med orden Magnificat anima mea dominum ("min själ
prisar storliga Herran"). M. sjunges
BILD
Magnetogräf.
i katolska kyrkan vid vespern och har melodier
i alla åtta kyrkotonerna ("Magnificat octo
tonorum"). Kyrkokompositörer ha ofta komponerat
magnificat flerstämmigt (bl. a. är J. S. Bachs
5-stämmiga magnificat ett af hans främsta verk).
A. L.*
Magnifice’ns. Se Magnificus.
Magni’ficus, lat., "magnifik", storartad, präktig,
ståtlig, brukas i Sverige och Tyskland i det latinska
uttrycket rector magnificus, som är en titel på
universitetens rektorer, hvilka äfven bära titeln magnifice’ns.
Magnifik [manjifik]. Se Magnificus.
Magnin [manjä’], Charles, fransk litteraturhistoriker,
f. 1793, d. 1862, gjorde sig känd som kritiker i
"Globe", "National", "Revue des deux mondes" och
"Journal des savants". Hans egentliga fält var
dramats och teaterns historia. Han utgaf bl. a. Les
origines du théâtre moderne (1838) och Histoire des
marionnettes en Europe (1852; 2:a uppl. 1862).
Magnin [manjä’], Pierre Joseph, fransk-politiker och
finansiär, f. l jan. 1824 i Dijon, d. i nov. 1910,
valdes 1863 till deputerad, slöt sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
