- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
513-514

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnússon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnit äfven i den omständigheten, att gog
redan i Amarnabrefven förekommer som beteckning
på ett i n. beläget, aflägset barbariskt land,
ungefär med samma klang som skyterna hade för
grekerna. I nyaste tid ha emellertid H. Gressmann
och J. Hermann sökt påvisa, att profeten Hesekiel
i kap. 38 f. arbetar med ett gammalt mytologiskt
traditionsmaterial och att det följaktligen här mindre
kommer an på historisk-geografiska bestämningar än
på eskatologiska hufvudtankar; den sistnämnde vill
samtidigt göra gällande, att den af Hesekiel åsyftade
historiska makten skulle vara ingen annan än Babel,
som profeten på grund af sin och sina medfångnas läge
ej kunde beteckna på annat sätt än genom användning
af de mytiska namnen gog och magog. I Uppb. 20:
8 ha gog och magog tjänat endast som ett bekant
eskatologiskt staffage och i öfverensstämmelse därmed
fritt behandlats som två folk. Den hufvudtanke,
som upptar Hesekiels profetia om ett i ändens tid
företaget angrepp på Juda och Jerusalem, som för
vederbörande aflöper med ett afgörande nederlag,
återkommer sedan ofta ej blott i efterföljande
kanoniska skriftstycken (t. ex. Sak. 12 o. 14), utan
ock, och framför allt, i de senare apokalypserna.
E. S-e.

Magonia, bot. Se Barbasco.

Mago’ten, zool. Selnuus ecaudatus.

Magpump, med., ett oegentligt uttryck för den apparat,
som användes dels till magsäckens ren-sköljande
eller applikation (anbringande) direkt i densamma
af medikamentösa ämnen, dels till upphämtande af
maginnehållet i diagnostiskt syfte. Den viktigaste
beståndsdelen af detta instrumenta-rium är den
mjuka magsonden, som 1869 infördes i medicinen af
A. K u s s m a u l (se denne) och som af honom
först användes vid den utspända och förslappade
magsäckens rensköljning irån gammalt innehåll. L e u
b e och andra ha sedermera utvidgat dess användning
till undersökningar af ventrikelns funktion. Numera
användes vanligen den s. k. Jaquéska patentgummisonden
af 70-§0 cm. längd och omkr. 12 mm. diameter samt
ofvan den blindt slutande, afrundade ena ändan
försedd med två ovala öppningar, den ena något ofvan
den andra, på ömse sidor af slangen. En dylik sond
föres genom munnen, svalget och matstrupen ned i
ventrikeln till minst 40, vanligen 60 cm. längd
nedanför tandraden. Maginnehållet kan därefter
antingen aktivt utdrifvas (genom kräkningsrörelse)
af den sonderade själf eller utan

Jaquéska magsonden förenad med glastratt.

-den sonderades egen ansträngning uttagas medelst en
sugpump. Det senare tillvägagångssättet, som gett
anledning till benämningarna magpump och pumpning,
användes numera sällan på grund af

Tryckt den 10/5 12

den därmed förenade risken (sårande af magslem-tiinnan
genom insugande af densamma i någon af sondens
öppningar). Är det fråga om ett renspolande af
magsäcken, t. ex. vid förgiftningar, oförmåga hos
densamma att på normalt sätt tömma sitt innehåll
i tarmen (se ofvan Kussmauls första användning
af magsonden) o. d., plägar man medelst ett kort
glasrör förena sonden med en glastratt, hvars pip
försetts med en slang af samma vidd som magsonden
(se fig.). Genom att fylla glastratten med lämplig
spolningsvätska (vatten eller medi-kamentslösningar
o. d.) och genom att därefter omväxlande höja och
sänka densamma öfver och under ventrikelns nedre nivå
åstadkommes en häf-ert, medelst hvilken det utspädda
maginnehållet kan upphämtas. Detta förfaringssätt
har numera nästan h. o. h. utträngt de i äldre
tider rikligt använda emetiska medlen (se E m e t i
c a). Den geniala upptäckten af magsonden och dess
användning på magsjukdomarnas område betecknar ett
stort framsteg på den interna medicinens område och
har möjliggjort senare tiders förbättrade diagnostik
af magsäckens sjukdomar. I- H.

Magra, socken i Älfsborgs län, Bjärke härad. 4,541
har. 1,023 inv. (1911). Annex till Stora Mellby,
Skara stift, Väne kontrakt.

Magre [mägrj, JanePauleRachel. Se Dieulafoy 2.

Magre [mägr], Maurice, fransk författare, f. 2
mars 1877 i Toulouse, där han redan vid 17 års
ålder började en litterär tidskrift, skref 1898
diktsamlingen La chanson des hommes, 1902 versdramat
L’or och 1903 sagosamlingen Histoire mer-veilleuse
de Claire d’Amour. Diktsamlingen Les lévres et les
secrets (1906), versdramat Velléda

(1908) och den lyriska tragedien La fille du soleil

(1909) m. fl. arbeten visa hans poetiska begåfning
i utveckling.

Magsaft, fysiol., en vätska, som afsöndras
af körtlar, belägna i magens slemhinna. Den
innehåller saltsyra, omkr. 0,5 proc., samt två
ferment, pepsin och lipas. Pepsinet i förening
med saltsyran förvandlar koagulerade och nativa
ägghvitekroppar till lättlösliga peptoner. Lipasen
klyfver emulge-radt fett (t. ex. mjölkfettet) i
fettsyra och glycerin. Man har dessutom antagit ett
särskildt ferment, löpe, som skulle koagulera ostämnet
(kaseinet) i mjölken. Undersökningar på senare tiden
synas emellertid utvisa, att löpet i själfva verket
ej är något annat än pepsin. I fastande tillstånd
är magsäckens insida öfverdragen med ett alkaliskt
slem, som afsöndras af epitelet å slemhinnans fria
yta. Afsöndring af magsaft inträder i sammanhang
med intagandet af föda. Förloppet härvid utreddes af
den ryske fysiologen P a vi o v (1889). Vid födans
tuggande och nedsväljning utlöses en retning, som på
reflexväg genom nervus vagus öf-verföres till cellerna
i magslemhinnans körtlar. Pavlov kallade denna reflex
aptitreflexen, emedan dess utlösning i väsentlig mån
är beroende på individens aptit. Inträffar något,
som stör aptiten, hämmas magsaftafsöndringen
för någon tid. Födans smakliga anrättning och
servering äro af stor betydelse, särskildt i fråga
om personer med nedsatt matlust. - Pavlov uppvisade
den s. k. aptit-reflexen genom följande experiment
på hund. Två fistlar anlades, den ena å matstrupen,
den andra

17 b. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free