Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnússon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Magsjukdomar
518
trerade syror (i synnerhet svafvelsyra),
alkalier, arsenik, sublimat o. d., förorsakade
magsäcksinflam-mationen, gastritis toxica, har
ett liknande, hastigt förlopp. En vanskött eller
ofta upprepad akut magkatarr kan småningom öfvergå
till kronisk form. Den primära kroniska gastritens
vanligaste orsak är eljest under lång tid upprepade
dietfel och speciellt alkoholmissbruk. Vid denna
sjukdom kan den specifika, magsaftafsöndrande
apparaten i ventrikelns slemhinna småningom atrofiera,
och afsöndringen i ventrikeln består då till största
delen af ett för digestionsarbetet värdelöst eller
snarast skadligt slem. En kronisk katarr förekommer
ock som sekundär till andra ventrikellidanden,
speciellt kräfta, eller svårare kroniska rubbningar
i ventrikelns motilitet. Den kroniska katarren
har vanligen ungefär samma symtom som den akuta,
ehuru naturligtvis ej af så häftig art. Feber
saknas sålunda i regel. Ett vanligt symtom af den
kroniska gastriten äro slemkräkningar på fastande
mage på morgonen (s. k. vomitus matutinus),
hvaraf ofta just alkoholister beröras. Till dessa
kräkningar bidrager säkerligen ofta den samtidigt
med magkatarren ofta förefintliga kroniska
svalgkatarren med dess slembildning i den del af
svalget, hvarifrån kräkningsrörelserna lättast
utlösas. Den kroniska katarren är ofta svårbotlig,
beroende på, att förändringen af magslemhinnan hunnit
långt utvecklas, innan en rationell behandling
igångsatts. Behandlingen består hufvudsakligen
i skonsam diet, mineralvattenkurer, eventuellt
magsköljningar (se Ma g p u m p).
Magsåret (ulcus ventriculi) är en af mag-slemhinnans
vanligaste sjukdomar. Dess uppkomstsätt är ännu
oklart. Sannolikt framkallas det genom en lokal
nutritionsrubbning på ett ställe af slemhinnan,
hvilket orsakar ett lokalt sönderfall (jfr Mage,
sp. 458 och fig. 4). Såret fortskrider sedan
genom digestion af magsaften. Utom dylika sår, som
utmärkas genom rundad kant och kraterliknande form,
kunna i magsäcken förekomma dels små slemhinnesår,
s. k. erosioner, i de flesta fall utan större
patologisk betydelse, dels äfven kräftsår i
sönderfallande kräftsvulster. Från alla dylika sår
kunna blödningar uppkomma. Det enkla magsåret har
en viss tendens att fortskrida och obenägenhet att
läkas och kan, om det försummas, leda till ytterst
allvarliga följder samt medföra död genom förblödning
eller därigenom, att såret genomborrar magsäcken. I
sistnämnda fall medför det i bukhålan inkommande
maginnehållet lätt allmän bukinflammation och död,
om operation icke kan företagas. Det vanliga magsåret
är emellertid vanligen icke någon dödlig sjukdom. Det
yttrar sig genom häftig smärta i maggropen, ofta
nog utstrålande åt ryggen, mellan nedre delen
af skulderbladen, ömhet i maggropen, ventrikelns
oförmåga att fördraga viss föda samt kräkningar. Äro
dessa blodförande och härvid ofta kaffesumpliknande
(hcematemesis), stöder det i hög grad misstanken
om, att magsår föreligger. Afföringarna äro då ock
svarta, tjär-liknande. Vid det vanliga magsåret
visar magsaften i de flesta fall hög, mer än normal
saltsyrehalt. Magsåret anträffas dubbelt så ofta hos
kvinnor som hos män och endast högst sällan hos barn
under 10 år samt hos gamla. Det har en viss benägen-
het att recidivera och måste underkastas noggrann
behandling, längre tids sängläge, svält och sedan
systematisk diet. För att minska magsaftens syre-grad
ger man gärna alkaliska medel (mineralvatten,
bikarbonat etc.). För undvikande af recidiv äro
drickkurer af mineralvatten (i Karlsbad, Vichy
etc.) af god verkan. Magsåret läker sig medelst ärr
i ventrikelslemhinnan. Sitta dessa, såsom ofta är
fallet, intill magsäckens utförsmynning (pylo-rus),
kan följden lätt bli en ärrig förträngning af
denna. Detta åter hindrar födans passage ut till
tarmen, kan medföra dess stagnation i magsäcken och
orsaka en magsäcksutvidgning (dilation, gastro-ektasi)
och s. k. motorisk insufficiens hos magsäcken. Denna
magsjukdom har en särskild symtombild, hvars mest
karakteristiska drag äro voluminösa kräkningar flera
timmar efter måltid. Tillståndet kan så skadligt
inverka på organismens tillgodogörande af födan,
att en operation måste göras, vid hvilken ventrikel
och tunntarm sys samman och en ny öppning göres dem
emellan (gastroenterosto-mi). Utom magsäcksutvidgning
kunna andra form-och lägeförändringar af
magsäcken åstadkomma sjukliga symtom, t. ex. den
s. k. timglasventrikeln, där magsäcken är liksom
hopdragen på midten, eller magsäckssänkningen
(gastrop to sen), som äfven förekommer tillsammans
med en utvidgning af ventrikeln.
Magkräfta 1. ventrikelkräfta (cancer ventriculi),
som nästan alltid är primär i detta organ, finnes af
flera slag, såsom den hårda (skir-ren), den mjuka
(märgkräftan) och den gela-tinösa. Kräftan har
oftast sitt säte närmare pylorus (pyloruskräfta),
där den ofta ringformigt utbreder sig och medför
förträngning i ventrikelns pylorusdel. Därnäst
ofta förekommer den utefter curvatura minor och vid
magmunnen (cardia). Den har benägenhet att breda ut
sig öfver hela ventrikeln (oftast blir dock fundus
förskonad) och infiltrerar småningom alla lager i
magväggen, som i skirren blir sammandragen, hård och
betydligt för-tjockad. Medullärkräftan (märgkräftan)
faller lätt sönder, öfvergår till kräftsår och
medför blödningar. Den medför ock lätt sekundära
kräftaflagrin-gar (kräftmetastaser) i buken, lefvern,
lungorna m. fl. ställen. Symtomen af magkräfta, som
mera tillhör den mognare åldern (sällan före 30 år),
likna i början dem af magkatarr, sedan dem af magsår
(genom smärta och blödningar). Vid ven-trikelkräftan
uppträder vanligen snart s. k. kakexi, men diagnosen
hör ofta till läkarens svåraste uppgifter, i det att
intet symtom är säkert bevisande. Vid kräfta minskas
ofta magsäckens motoriska sufficiens (se ofvan) och
afföringen blir trög. Saltsyrehalten är ofta ringa
eller saknas. Vid pylo-rusförträngning genom kräfta
förekomma vanligen kräkningar några timmar efter
måltiderna. Vid kräfta i magmunnen inträder svårighet
att få ned maten i ventrikeln, och äfven magsonden
möter då motstånd. Någon specifik orsak till magkräfta
är ännu icke funnen. Den kan stundom uppträda flera
gånger i samma familj och i vissa trakter mera än i
andra. På flera platser i de varmare länderna är den
sällsynt, i Schweiz, Holland och Förenta staterna
särskildt vanlig. Landtbefolkning synes nästan mera
utsatt än städernas invånare. Mag-kräftan är obotlig
och förlöper vanligen dödligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
