Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnússon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta under svårt lidande för den sjuke inom ett
eller par år. I sällsynta fall kan det lyckas att
tidigt diagnosticera lidandet och medelst operation
fullständigt aflägsna det onda.
Bland de i vanligt språkbruk använda
magsjukdomsbenämningar, hvilka dock ej beteckna någon
bestämd sjukdom, märkes magsyra. Den är ett symtom,
som kan förekomma vid flera magsjukdomar, träffas
ofta nog vid den kroniska magkatarren och beror då
icke, som namnet låter förmoda, på en förökning
af magsaftens fysiologiska syra, saltsyran,
utan på uppkomsten af organiska syror, bland
hvilka de viktigaste äro mjölk- och smörsyran. De
bildas under därtill lämpliga förhållanden (vid
minskning af den normala saltsyremängden) genom
jäsning af vissa födoämnen (kolhydrat). Halsbränna
(pyrosis), den känsla af sveda, som från maggropen i
matstrupens riktning sträcker sig upp mot halsen,
är ett vanligt symtom vid flera magsjukdomar,
men saknar specifik diagnostisk betydelse. –
Magblödning (hæmotemesis) förekommer, såsom
ofvan nämnts, oftast vid det enkla magsåret eller
vid kräfta, då denna sönderfallit och bildat ett
öppet sår. Blödningar vid magsår äro vanligen störst
och kunna vara lifsfarliga genom förblödning. Hos
hysteriska individer har man någon gång iakttagit
magblödningar utan magsår. Magblödningar kunna
ock förekomma vid s. k. lefvercirrhos (se Lefversjukdomar).
I dessa fall beror blödningen på bristningen af
åderbråck af blodådror (vener) kring magmunnen och i
nedre delen af matstrupen och är således venös, till
skillnad från magsårsblödningarna, som äro af arteriell
art. Äfven dessa venösa blödningar kunna medföra död.
I. H.
Magskärfven, anat. Se Bröstben.
Magsköljning, med. Se Magpump.
Magsond, med. Se Magpump.
Magspottkörtel, detsamma som bukspottkörtel (se d. o.).
Magsyra, med. Se Magnesia 2 och Magsjukdomar, sp. 519.
Magsår, med., är den vanligaste orsaken
till blodkräkning. Se Magsjukdomar, sp. 517.
Magsäck, anat. Se Mage, sp. 456.
Magsäcksinflammation, med. Se Magsjukdomar, sp. 517.
Magsäckskräfta (Magkräfta), med. Se Kräfta, sp. 143, och Magsjukdomar, sp. 518.
Magsäckssänkning (gastroptos), med. Se Magsjukdomar, sp. 518.
Magsäcksutvidgning (gastroektasi), med. Se Magsjukdomar, sp. 518.
Maguey [mage’j], bot. Se Agave.
Maguntiacum, latinsk namnform för Mainz.
Magura [-gora], namn på flera berggrupper
i Karpaterna. 1. Árvai-M. [arvai-], en
nordöstlig fortsättning af Fátrabergen, kringfluten
af floden Árva. Dess största höjd är 1,220 m. –
2. Liptói-M. [li’ptåi-], ty. Liptauer-M., ö. om Árvas
sammanflöde med Waag, utgör västligaste delen af
Höga Tátra och kulminerar i Velki Choč, 1,613 m. –
3. Szepesi-M. [sä’päʃi-], ty. Zipser-M.,
nordöstligaste delen af Höga Tátra, mellan floderna
Dunajec och Poprád. Dess högsta topp är Repiská,
1,267 m.
1–3. J. F. N.
Magus, lat. Se Mager.
Magyar [ma’djar], László, ungersk
upptäcktsresande, f. 1818, d. 1864 i Benguela,
studerade i Fiume sjömansyrket, var därefter
en tid sjöofficer i argentinsk tjänst och begaf
sig 1847 till Afrikas västkust. I Bihé gifte han
sig 1849 med en dotter till en negerhöfding och
företog därifrån färder genom Muata Jamvos rike,
till Kunenefloden och Sambesis källområde. M:s
reseskildringar utgåfvos 1859 på ungerska och tyska.
(Wbg.)
Magyarerna [madjarerna]. Se Ungrarna.
Magyariska litteraturen [madjar-]. Se Ungerska litteraturen.
Magyariska språket [madjar-] Se Ungerska språket.
Magyarország [ma’djarårsag], "magyarernas land". Se Ungern.
Magyar-Óvár [ma’djar-å’var],
ungerska benämningen på staden Ungarisch-Altenburg.
Magyarpasset [madjar-]. Se Karpaterna, sp. 1147, och Körösmezö.
Maha, ind. och pers., stor.
Mahabaleshwar [məha’bəleiʃwa], sanatorium i Indien,
presidentskapet Bombay, distriktet Satara, ligger i
Västra Ghats på 1,370 m. höjd. 5,300 inv. (1901). På
grund af den stora regnmängden (6 m.) är platsen
nästan obeboelig under regnperioden. Om våren
och stundom om hösten draga sig guvernören och
de högste ämbetsmännen i Bombay undan till M.
(J. F. N.)
Mahabalipura [məhabəlipo’ra], Mahavellipur,
by i indiska distriktet Chengalpat, presidentskapet
Madras (12° 37’ n. br., 80° 14’ ö. lgd), berömd genom
klipp- och grott-tempel, monoliter o. s. v. samt därå
anbragta skulpturer och reliefer från senbuddistisk
tid. En stor del af dessa konstverk är förstörd i
synnerhet genom hafvets inkräktande. Jfr Fergusson och
Burgess, "The cave temples of India" (1880).
K. F. J.
Mahabharata ("den stora Bharata-dikten", dikten om
Bharatastriden eller om Bharataättlingarna), ett
stort på sanskrit affattadt epos, en af de största
dikterna i hela världslitteraturen, innehållande
omkr. 100,000 dubbelverser (-rader, hvarje rad på
16 stafvelser). Till hvad som i bd XII, sp. 537–538
och 549–550, i allmänhet yttrats må här ytterligare
tilläggas följande. Hufvudhändelserna, som egentligen
utgöra blott ram för allt det stoff af legendariskt,
episkt, filosofiskt, rättshistoriskt innehåll,
som under tidernas lopp inrymts i denna litterära
förrådskammare, börja (1:a boken – förutom med
genealogier) med fiendskapen mellan Dhṛtaraṣṭras
söner, kuruiderna, och Paṇḍu’s söner, panduiderna,
hvilka framställas som kusiner (alltså Dhṛtaraṣṭra
och Paṇḍu bröder). De båda klanerna äro från början
samstyrande, men de senare förföljas af kuruiderna och
måste fly till skogarna, bli alla fem förmälda med
en och samma hustru, Draupadi, samt erhålla för sin
del halfva riket med Indraprastha (nuv. Delhi) till
hufvudstad. Bland dessa intager Yudhiṣṭhira förnämsta
platsen; bland de öfriga framhålles Arjuna (eg. en
stamgud) som en framstående kämpe. På kuruidernas sida
var Duryodhana äldst och konung i Hastinapura. Denne
anordnar (2:a boken) ett tärningsspel med panduiderna,
hvarvid Yudhiṣṭhira förlorar sitt land, sina bröder,
sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
