Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mahabhasya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
525
Maharatter-Mahedia
526
behandlande samma ämne som sanskriteposet Karna y ana,
utg. och öfversatt af S. Goldschmidt ("Rä-vanavaha
öder Setubandha. Prakrt und deutsch", 1880-84),
Väkpati’s Gaudavahd, från slutet af 600- eller början
af 700-talet, utg. af Shankar Pändurang Pandit ("The
Gaudavaho. A historical poem in präkrt by Väkpati",
i "Bombay sanskrit series", 1887). Vidare är en del
af jainasektens icke kanoniska skrifter affattad
på en i någon mån modifierad mähärästri. Dettas
mest framträdande egendomlighet i förhållande
till andra prakritdia-lekter är reduktionen
af enkla konsonanter i inljud mellan vokaler,
hvarigenom ett stort antal homonymer uppkommit,
t. ex. maa- = sanskrit mata-’menad’, mada-
’rus3, mrga- ’vildt djur3, mrta-5död3 o. d. I
öfrigt är mähärästri som alla prakrit-dialekter
direkt framgånget ur sanskrit. Jfr Jacobi,
"Ausgewählte erzählungen in Mähärästri" (1886),
Pischel, "Grammatik der prakrtsprachen" (i Biih-lers
"Grundriss der indoarischen philologie", 1900) samt
en afh. af Garrez (i "Journal asiatique", VI, 20).
K. F. J.
Mahara’tter. Se M a r a 11 e r.
Maharbäl, Kannibals kavallerigeneral i andra puniska
kriget, som efter slaget vid Cannse (216 f. Kr.) rådde
honom att oförtöfvadt angripa Rom. M. skulle, då
Kannibal tvekade, ha tillropat honom de bekanta orden:
"Du förstår att segra, Kannibal, men att begagna
segern förstår du ej".
Mahatma, indisk term, "stor ande". Teosoferna beteckna
därmed vissa människor, som genom andlig fullkomning
ernått herravälde öfver naturens krafter o. s. v.
N. S.
Mahävariisa ("den stora krönikan"), en på päli-vers
skrifven historia om ön Ceylon från 400-talet
f. Kr. till omkr. midten af 400-talet e. Kr., af
en viss Mahänäma. Krönikan grundar sig på äldre, nu
förlorade verk, skrifna på singalesiska, särskildt ett
sådant med samma titel skrifvet på singalesisk prosa
med inströdda päliverser. Mahävariisa innehåller
legender om Buddha; Indiens historia till Acoka
med redogörelser för buddismen till samma tid;
missionärers utrustande, särskildt historien
om Mahinda, Ceylons apostel; kort ceylonesisk
historia före konung Tissa, under hvars regering
Mahinda införde buddismen på Ceylon, som utförligt
be-skrifves; slutligen en poetisk framställning af
Ceylons historia till författarens tid. Mahävamsa var
det första arbete på päli, som blef bekant i Europa
(genom Turnours uppl., 1837). Den modernaste editionen
är Geigers (1908). Jfr Oldenberg i inledningen
till editionen af Dipavamsa (1879), Franke i
"Wiener zeitschrift fiir die kunde des Morgenlandes"
(1907), Geiger, "Dipavariisa und Mahävamsa" (1905;
öfv. på eng. af Ethel M. Coomaraswamy, 1908).
K. F. J.
Mahävastu ("det stora ämnet", "innehållet"),
en kanonisk skrift tillhörande en sekt bland de
nordlige buddisterna (af de s. k. mahäsamghika,
"anhängare af den stora menigheten"), som benämnes
på sanskrit lokottaravädin och som synes haft sitt
stamhåll särskildt i Nepal, hvarifrån också de flesta
nordbuddistiska texter på indiskt språk, bland dem
mahåvastu, härstamma. Mahävastu själf utger sig för
att vara en vinayatexi (se Vinaya), alltså motsvarande
en af de stora hufvudafdelningarna af pälikanon,
men innehåller förnämligast däraf
endast Buddhas legendariska biografi (intill
"upplysningen"), särskildt som Bodhisattva (blifvande
Buddha), hvadan hufvudinnehållet faktiskt motsvarar
den del af sydliga buddisternas kanon, som kallas
jätaka (se d. o.). Mahävastu, som uppenbarligen är
mycket yngre än pälikanon, är h. o. h. affattad på
gäthäspråk (se bd XII, sp. 545 f.). Den är utg. af
Senart, "Le Mahävastu" (3 bd, 1882 -97). Jfr också
Windisch, "Zur komposition des M." (1909), Charpentier
i uppsatser i "Wiener zeitschrift fiir die kunde
des Morgenlandes" (1909) och "Le monde oriental"
(1907-08), och Kern, "Manual of buddhism" (1896).
K. F. J.
Mahavellipur. Se Mahabalipura.
Mahävira. Se J a i n a, sp. 1176.
Mahäviracarita ("den store hjältens bedrifter"),
ett drama af Bhavabhuti (se d. o. och bd XII,
sp. 540), som behandlar Ramas (Rämäyanas hjältes)
historia i sju akter i ett upphöjdt språk och med
fantasifulla scener, som ge tillfälle till högstämda
skildringar af naturens skönhet och framställning
af själslifvets djupare rörelser. Dramat är
utg. af bland andra F. H. Trithen (1848),
A. Borooah (med sanskr.-eng. glossar, 1877)
och öfv. till eng. af Pickford (1871).
K-F. J.
Mahayana. Se Buddismen, sp. 510.
Mahdera-Mariam (MahdaraMarjam), stad i Abessinien,
ö. om Tanasjön. Omkr. 4,000 inv.
Mahdi (uttal. med hörbart h; arab., part. pass. af
háda, "vägleda", således "vägledd", näml. af Gud)
var först namnet på den tredje abbasidiske kalifen,
Muhammed el-máhdi (775–785), sedan på den siste,
af schiiterna som tolfte imam erkände ättlingen af
profetens måg, den fjärde kalifen Ali. Från denne
Muhammed el-máhdi (d. 879) eller, enligt andra, redan
från Alis son Muhammed, som af den falske profeten
Muchtar uppsattes till motkalif mot Abd el-málik
(se Kalifat, sp. 617), utgår legenden om den
förväntade "mahdin" som världens befriare (se härom
Imam. 4.). Litt.: Darmesteter, "Le mahdi depuis les
origines de l’Islam jusqu’à nos jours" (1885), Carra de
Vaux, "La doctrine de l’Islam" (1909), och Goldziher,
"Vorlesungen über den Islam" (1910). K. V. Z.
Mahdia, stad. Se Mahedia.
MahdPster, anhängare till en måhdi (se d. o.).
Mahé. 1. Fransk besittning (sedan 1722) på
Malabarkusten på Västra indiska halfön under 11° 427
n. br., s. om Mahéflodens mynning. 59,i kvkm. 10,636
inv. (1911), hvaribland ett par hundra européer. Det
består af den lilla staden M. med dålig redd och några
byar samt är en enklav i det brittiska presidentskapet
Madras. - 2. Den största ön bland Seychellerna
(sed. o.). e l
o. 2. J-F. N.
Mahébourg [-borr], hamnstad på sydöstra kusten af
ön Mauritius, vid den genom ett korallref skyddade
bukten Grand Port. Omkr. 20,000 inv. J- F. N.
Mahedia (Mahdia, Mahadia), hamnstad på östra kusten
af Tunisien, ö. om Kairouan, på en smal halfö,
på hvars högsta punkt ligger ett citadell (från
1500-talet). Ett annat fäste längre västerut midt i
den nuv. infödingsstaden användes som fängelse. Det
europeiska kvarteret och den nya hamnen ligga
på sydvästra sidan af halfön. På sydöstra
sidan, utsprängd i klippan, ligger den gamla
hamnen. Omkr. 8,000 inv. Sardinfiske och press-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
