- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
529-530

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mahabhasya ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

529

Mahmud-Maho

530

måste från västerländsk synpunkt anses som i hög grad
despotisk och grym, var han icke dess mindre en af
de få verkligt stora regenter Turkiet egt. Mer än
någon af sina företrädare hade han att kämpa mot de
största politiska svårigheter. Vid hans tillträde till
regeringen befann Turkiet sig i krig med England och
Ryssland. Med England afslöt M. fred (jan. 1809). Men
underhandlingarna med Ryssland i Jassy strandade,
fientlighe-terna började ånyo, i april s. å., och
genom freden i Bukarest (1812) förlorade Turkiet
Bessarabien. Våren 1828 förklarade Ryssland åter krig,
och freden i Adrianopel (sept. 1829) medförde nya
förluster. Serberna reste sig först under Kära Georg,
sedermera under dennes rival Milosch Obrenovitj,
hvilken dock slutligen måste underkasta sig. På
samma sätt sökte albaneserna under den ryktbare Ali,
pascha af Janina (se A l i), göra sig oberoende,
och först efter stora ansträngningar lyckades
M. besegra denne farlige motståndare (1822). Redan
året förut hade grekerna börjat sin stora frihetskamp,
och ehuru de turkiska härarna nästan öfverallt
krossade de upproriskes motstånd, slutade dock den
långvariga striden, genom de europeiska makternas
mellankomst, med att största delen af Grekland
gick förlorad för turkarna och att M. måste (1830)
erkänna Greklands själfständighet (se Grekland,
sp. 253-256). Äfven med Persien råkade M. i krig
(1821), men detta slutades genom freden i Erze-rum
(1823) utan vinst eller förlust för de stridande
parterna. Det långvariga vahhabit-upproret i Hedjas
(1811-18) kunde M. blott genom Muhammed Alis hjälp
kufva; men denne alltsedan 1811 så godt som enväldige
turkiske ståthållare i Egypten blef slutligen (1831)
M:s farligaste motståndare, då sultanen afslog hans
öfverdrifna anspråk. Hans adoptivson Ibrahim pascha
framträngde ända till Brussa och hotade därifrån
själfva Konstantinopel. Blott med Rysslands hjälp
kunde M. rädda sitt rike, men freden i Kutaia (1833)
kostade honom hela Syrien och en liten del af Mindre
Asien. Sex år därefter utbröt kriget ånyo, men
samtidigt bortrycktes M. genom en hastig död, l juli
1839. - Oaktadt M. på detta sätt måste åt alla håll
afstå betydande områden åt fientliga grannar eller
forna undersåtar, förmådde dessa motgångar aldrig
bryta hans kraft eller hindra honom i utförandet
af de reformer, som han klarare än någon af sitt
lands statsmän insåg erbjuda den enda möjligheten
till det turkiska väldets upprätthållande. De lika
själfrådige som farlige janitscharernas blodiga
utrotande (se J a-nitscharer), militärväsendets
ombildning efter västerländskt mönster, inrättandet
af krigs-, artilleri-, ingenjörs- och sjökrigsskolor,
upprättandet af en stående armé, inkallandet af en
riksförsamling, tillsättandet af ständiga sändebud
vid stor-

makternas hof, finansväsendets ordnande och liera
andra reformer genomförde han med imponerande
kraft. Många af hans reformer ådrogo honom emellertid
de strängt ortodoxe muhammedanernas misstro och hat,
och än mindre lyckades han för sig vinna sina kristna
undersåtars förtroende. Svagheten af hans militära
resurser nödgade honom därför gång på gång söka stöd
hos utländska makter, hvilkas inblandning sedermera
påskyndade den upplösning af riket, som den kraftfulle
sultanen till en tid lyckats hejda. Se vidare Turkiet
(Historia) och där anförd litteratur. l o. 2. H. A.*

Mahmud [hörbart h], turkiska politiker. 1. M. Nedlm
pascha, f. 1805, d. 1883, var generalguvernör
öfver vilajetet Aidin (Smyrna), då han af
storvesiren Reschid pascha kallades till
marinminister (1856). Efter att kortare tider
ha varit utrikesminister (1858) och storvesir
(1871) förestod han handelsministeriet 1872-74. Sin
egentliga politiska betydelse erhöll han under sitt
andra storvesirat (aug. 1875-maj 1876), då han under
den kritiska tiden före 1877-78 års rysk-turkiska
krig, som ett kraftigt och villigt verktyg i
Igna-tjevs hand, deltog i seraljens och de europeiske
diplomaternas intrigspel. Men sedan det finansiella
tillståndet genom statsbankrutt och vanvettigt slöseri
blifvit outhärdligt, bulgariska upproret utbrutit
(4 maj) och makternas hållning blifvit alltmer
hotande, utbröt det af ungturkiska partiet under
Midhat pascha ledda so/£a-("student"-)upp-loppet
i Konstantinopel (10 maj 1876), som ledde till
M:s störtande och förvisning till Lesbos. 1879
blef han åter inrikesminister och genomdref sin
fiende Midhats förvisning till Arabien (1881). -
2. M. D a ma d pascha, f. 1840, d. 1884, gift med en
syster, Djemile, till sultan Abdu-1-hamid II (däraf
namnet damtid, "svåger"), utöfvade starkt inflytande
öfver denne. Utan hufvud och kunskaper, lastfull och
samvetslös, motarbetade denne typiske representant för
det usla pascha-väldet ständigt alla reformpartiets
bemödanden till Turkiets upprättande. Lika fördärfligt
var hans inflytande under 1877-78 års rysk-turkiska
krig, då han som hemmavarande chef för artilleriet
ville från Konstantinopel leda krigsrörelserna och
genom sina intriger åstadkom en ständig omsättning af
generaler, krigsministrar och storvesiren Slutligen
föll han i onåd, skickades som generalguvernör till
Tripolis (1878), misstänktes sedan för att jämte
Midhat pascha ha deltagit i en sammansvärjning
och landsförvisades till Taif i Arabien, där han
afled. - En namne och svåger till M., äfven kallad
M. Damäd pascha, f. 1853, d. 1903, sedan 1877 gift
med sultan Abdu-1-hamids syster Seniha, var en tid
justitieminister, men kunde ej gentemot sultanens
motstånd genomföra sina ungturkiskt påverkade
reformplaner, flydde 1899 ur landet och afled i
Bruxelles. l
o. 2. H. A.*

Mahmudijekanalen, en 77 km. lång kanal i Egyptens
delta mellan Atfe vid Nilens Rosettearm och
Alexandria, byggdes af Muhammed Ali 1819 -20 med
en kostnad af 7,5 mill. frcs. Som farled har den
förlorat i betydelse genom tillkomsten (1856) af
järnvägen Alexandria-Kairo. (S. L-k.)

Maho, ett slags bomull. Se Bomullsindustri, sp. 1055.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free