- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
539-540

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mahoba ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

areal af 85,570 kvkm., hvaraf 8,145 kvkm. upptagas af
vatten. Med undantag af det låga, ofruktbara, delvis
sumpiga kustlandet är M. lågbergigt. Appalacherna
sträcka sig i nordöstlig riktning genom M. i spridda
bergmassor, med utseende af koniska toppar, hvilka äro
tätt skogbevuxna på sidorna. Högst är Mount Catahdin
(1,641 m.). Antalet sjöar och andra vattendrag är
mycket stort (omkr. 1,620). Af strömmarna, hvilka i
allmänhet göra stort fall, äro Kennebec och Penobscot
de största. S:t Croix skiljer M. från New Brunswick
i ö. Största delen af den 4,000 km. långa kusten är
brant och erbjuder en mängd goda hamnar, som skyddas
af framför liggande öar. Viktigast äro Cascoviken,
vid hvilken Portland ligger, samt
Penobscotviken. Klimatet är kallare, än man af landets läge
(omkr. 45° n. br.) kunde vänta, och många af hamnarna
äro stängda af is hela vintern. Somrarna äro korta,
men värmen uppgår stundom till 36° C.; i medeltal
är den i Portland under juli 20,3°, i jan. -5,5°,
men kan sjunka till -26°. Nederbördsmängden är 1,070
mm. På grund af landets svala och uppfriskande
somrar, dess pittoreska kuster och dess många
öar, som lämpa sig för sommarkolonier, är staten
mycket besökt af sommargäster, som slagit sig ned
i synnerhet på Mount Desert island, Long island,
Orr’s o. a. öar i Casco bay och vid de många
insjöarna. De stora skogarna äro öfvervägande
barrskogar, med nordiska löfträd; de äro föremål
för liflig afverkning. Faunan utgör en blandning af
nordiska och sydliga former, såsom björnar, vargar,
vildkattor, räfvar, bäfrar, älgar och hjortar. Vid
kusten finnas sälar, hvarjämte hafvet och insjöarna
äro rika på fisk. Befolkningen, som 1860 utgjorde
628,279 inv., steg 1900 till 694,466 och 1910 till
742,371 (9 inv. på 1 kvkm.). Af 1900 års folkmängd
voro 93,330 födda i utlandet, hvaraf 1,935 i Sverige
(1910: 2,564). En koloni af svenskar ditfördes
genom sedermera amerikanske ministerresidenten
i Sverige W. Thomas 1870 i Norra M., i New
Sweden. I de norra delarna af M. finnes en talrik
fransktalande befolkning (minst 50,000). Indianerna,
som 1900 voro 798, bo mest i fasta bostäder
vid Penobscot eller vid Passamaquoddyviken och
äro katoliker. Katolikerna utgöra det största
religionssamfundet; närmast därefter komma baptister,
kongregationalister, metodister och episkopaler. En
katolsk och en protestantisk biskop residera i
Portland. Undervisningsväsendet står mycket högt, och
folkbildningen är bättre än i någon annan stat. Dock
voro 1900 5,1 proc. af befolkningen öfver tio år
hel- eller halfanalfabeter. Skolväsendet öfvervakas af
en statssuperintendent, hvarjämte i hvarje town
(township) finnes ett skolråd af tre pers. och
en superintendent. Undervisningen är kostnadsfri
och obligatorisk för barn af 7–15 år, skolårets
minimilängd är bestämd till 20 veckor. Staten
underhåller 5 normalskolor. Universitet eller
likställda läroanstalter äro University of M. i högt,
Bowdoin college i Brunswick, Bates college i Lewiston
och Colby coll. i Waterville.

Jordbruk är statens hufvudnäring; dock voro 1900
endast 33 proc. af ytan upptagna till farmer, och
af farmlandet voro endast 38 proc. odlad jord eller
gräsbärande mark. I allmänhet är jorden
icke fruktbar. Hafre, majs samt bohvete, potatis
och hö lämna hufvudskördarna. Endast med afseende på
mjölkhushållningen kan staten sägas vara framstående;
fårafveln har gått mycket tillbaka. Andra viktiga
näringsgrenar äro skogsbruk, som 1905 afkastade 18
mill. doll. (79 proc. af staten ansågos 1900 vara
skogbärande), fiske, bergsbruk (granit, kalksten,
skiffer, fältspat, lera samt något koppar och guld),
med ett produktionsvärde af 7 mill. doll. (1908),
samt en betydande fabriksindustri (hufvudsakligen
trämassefabriker, textilindustri, fiskkonservering,
kvarnrörelse och tillverkning af maskiner, fartyg
och läder), som 1905 producerade för öfver 144
mill. dollars. Handeln befordras genom de goda
hamnarna, af hvilka Portland är den viktigaste,
och är mycket liflig särdeles med New York, Boston,
Canada och England. Statens järnvägar hade 1908 en
längd af 3,557 km.

M. har haft blott en författning, som ratificerades
i dec. 1819 och trädde i kraft 1820, men har
fått ej mindre än 30 amendments (antagna med
2/3 majoritet af lagstiftande församlingens båda
hus). 1908 antogs ett lagförslag om referendum
och initiativ. Den verkställande makten utöfvas
af en för två år vald guvernör, jämte ett af
representationen likaledes för två år valdt statsråd
af 7 ledamöter. Representationen samlas hvartannat
år på två kamrar, hvilka väljas samtidigt för två
år i en senat af 31 och ett representanthus af 151
medlemmar. Valrätt tillkommer hvarje man, som nått
myndig ålder (21 år), bott 3 månader i staten,
kan läsa engelska och skrifva sitt namn. De, som
åtnjuta fattigunderstöd, stå under förmynderskap, och
indianer, som ej erlägga skatt, sakna rösträtt. Till
kongressens representanthus sänder M. 4 ombud. Högsta
domstolens samt de två grefskapsöfverdomstolarnas
ledamöter utses af guvernören med statsrådets
samtycke för 7 år. Statsskulden uppgick 1909
till 698,000 doll. Fastighetsvärdet (beräknadt af
tre Board of state assessors) uppgick 1908 till
omkr. 406 mill. doll. M. är deladt i 16 grefskap
(counties). Dess hufvudstad är Augusta; den största
staden är Portland. – Bland för M. egendomliga
lagar må nämnas Maine liquor law, den s. k.
Maine-lagen, af 1846 och 1851, som 1884 intogs
i författningen och som förbjuder tillverkning
inom staten af alla rusgifvande drycker utom
cider. Försäljning af sådana (äfven vin, öl, porter
samt cider till utskänkning) straffas första gången
med 30 doll. böter eller 30 dagars fängelse och
rättegångskostnadernas gäldande, och vid brottets
förnyande blir straffet skärpt. Försäljning af cider
i kvantitet af 5 gallons (19 l.) och däröfver är
dock tillåten. Hvar och en, som öfverbevisas om att
ha idkat utskänkningsrörelse, bötar första gången
100 doll. eller straffas med 3 månaders fängelse
och sedan med ytterligare 6 månader för hvarje nytt
brott. Skada till person eller egendom, som föröfvas
af en berusad, ersättes af den, som sålt rusdrycken,
och egaren af huset, där den såldes, bär samma ansvar,
om han var medveten om försäljningen. Hvar och en,
som anträffas berusad på gatan eller i någons hus
eller stör det allmänna lugnet eller ofredar sin eller
annans familj, straffas med 10 doll. böter eller 30
dagars fängelse första gången samt 20 doll. böter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free