Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Maine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Römisch-germanisches centralmuseum), tafvelgalleri och
ett bibliotek af omkr. 220,000 bd samt därmed förenadt
Gutenbergmuseum. Öfriga mera framstående byggnader
äro storhertigens slott, urspr. tillhörigt Tyska orden
(byggdt 1731–39), teatern,
 |
| Fig. 1. Domkyrkan i Mainz. |
arsenalen, regeringspalatset, biskopliga palatset,
flera gamla enskilda byggnader, Stadthalle,
centralbangården, Gutenbergs hus samt flera andra i
boktryckarkonstens historia märkliga byggnader. Vackra
statyer öfver Gutenberg (se Gutenberg och fig. där)
ha rests i M. och en Schillerstaty 1862. Bland
byggnadsminnen från romarnas tid märkas Eichelstein
l. Drusustornet (inom citadellet, hvilket är beläget
på samma plats, som förr upptogs af ett romerskt
castrum), och, s. v. om staden, lämningar af en stor
akvedukt, af hvars 500 pelare ännu kvarstå 62 af
ända till 9 m. höjd. I M. finnas prästseminarium,
2 gymnasier, realgymnasium, högre realskola, handelsrealskola,
landtmannaskola, tekniska skolor, konservatorium,
förening för konst och litteratur, flera musik-
och sångföreningar samt ett fornforskarsällskap,
som har sina vackra samlingar i det ofvannämnda
kurfurstepalatset, samt Gutenbergsällskapet. Det
1477 stiftade universitetet upphäfdes 1798. M. är
den förnämsta nederlagsplatsen för renska viner och
drifver vidsträckt transitohandel med spannmål,
trävaror, mjöl och olja. Bland de viktigaste
alstren af stadens industri må nämnas läder, möbler,
bijouterivaror, vagnar, skovaror, musikinstrument,
m. m. Det har utmärkta järnvägsförbindelser
och storartade hamnanläggningar. M. är säte för
Rheinhessens förvaltande och dömande myndigheter
samt för en romersk-katolsk biskop. Invånarnas
antal uppgick 1910 till 110,634 (inberäknadt
garnisonen, 8,000 man), af hvilka omkr. 2/3 voro
katoliker, nära 1/3 protestanter och något öfver
3,000 judar. Staden omges af vackra promenader. –
M. (lat. Mogontiacum, Maguntiacum) är en af Tysklands
äldsta städer och har uppvuxit kring ett af Drusus,
Augustus’ styfson, år 13 f. Kr. anlagdt befäst
läger. Redan i senare hälften af 400-talet
omtalas en biskop därstädes, och 747 blef
M. ärkebiskopssäte. Detta i förening med de af Karl
den store gifna viktiga privilegierna var grunden
till stadens blomstring. 1254 bildades i "det
gyllene" M. Renska stadsförbundet. 1462 förlorade
M. sina kejserliga privilegier och införlifvades
med ärkestiftet. Många af dess medborgare drefvos i
landsflykt och förde till andra länder kännedomen
om boktryckarkonsten, som uppfunnits i M. af
Gutenberg på 1440-talet. I dec. 1631 intogs staden
(se fig. 2) af Gustaf II Adolf, som förlade sin här
i vinterkvarter där, förstärkte stadens försvarsverk,
anlade fästningen Gustafsburg (se d. o. med fig.) på
Mainspetsen och lät slå en bro öfver Rhen, allt
genom Oluff Hanssons (Örnehufwudh) försorg, samt höll
under vintern ett lysande hof i M. 3 dec. 1635 måste
svenskarna under öfverste Hohendorff efter långvarigt
tappert försvar uppgifva M. till de kejserlige. 1644
och 1688 intogs staden af fransmännen samt 1689
af sachsare och bajrare. Under 1700-talets första
tredjedel omgafs M:s enceinte med en framskjuten kedja
själfständiga verk, som sinsemellan förbundos med
svagare linjer, och M. jämte det på högra Rhenstranden
liggande
|
| Mainz intages af Gustaf II Adolf 1631. Efter ett samtida kopparstick. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0294.html
