Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mairet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Maiz del monte-Majano
560
typographorum aliquot parisiensium (1717) och Annales
typographici (9 bd, 1719-41, upptagande alla till 1557
tryckta böcker; 2 bd suppl. af Denis 1789; ånyo utg. i
en till år 1536 gående bearbetning, 5 bd 1793-97).
Maiz del monte, bot. Se Balanophoraceae.
Maizena, bot. Se Maj se na.
Maizuru. Se M a i d z u r u.
Maj (lat. Majus; se M a i a 2), årets femte månad
(i den romerska kalendern dess tredje), består af
31 dagar. Dess svenska namn är b l o m-stermånad. I
Skandinavien håller våren sitt egentliga intåg
under loppet af denna månad, men flertalet växter
blommar först senare. Frostvindar från n. v. göra,
att månaden är förrädisk i klimatiskt afseende (jfr
Luddenätter). Medeltemperaturen i Sverige under
maj växlar mellan + 2° C. (Karesuando) och +10°
(syd- och västkusten), medelnederbörden mellan 22
(Karesuando) och 66 mm. (Borås). Erfarenhetsregeln
"Maj våt och kall fyller bondens lador all"
hvilar på det sakförhållandet, att en så beskaffad
väderlek hämmar de för grödan skadliga insekternas
utveckling. Som en följd af de romerska månadernas
införande synes redan tidigt under vår medeltid
det gamla nordiska sommarhalfårets begynnelse ha
framflyttats från 14 april eller tiden däromkring
till l maj (l majs motpol är l nov., "vintermånadens"
ingång, som trädt i stället för 14 okt.), om ock
den gamla märkesdagen fortfarande bibehölls i godt
minne hos allmogen. Första maj firades med gästabud,
och seden att "dricka märg i benen" har förblifvit
gängse. Särskildt vid de svenska universiteten
hög-tidlighålles ännu dagen med fester af olika slag,
såsom muntra gillen, besök ("hälsningar") nationerna
emellan, karnevalsupptåg o. s. v., liksom den sedan
långt tillbaka i tiden i regel var byalagens och
handtverksskrånas stora årsdag, l maj anställdes
ock mönstring med städernas vapenföra manskap. Sedan
1890 firas dagen af socialdemokraterna jorden rundt
som årets förnämsta demonstrationsdag, särskildt
för åtta timmars arbetsdag. Ej blott allmogen,
utan äfven städernas borgare plägade fordom vid
majgillena tillställa ett festtåg, anfördt af en
man, som var prydd med den karga årstidens löf
och blomster samt kallades majgrefve (lat. comes
florealis). Vid dennes sida uppträdde i regel en
majgrefvinna 1. m a j b r u d. Ofta hörde det till
upptåget, att maj-grefven kämpade med och öfvervann
en i snöiga djurhudar höljd bjässe, som föreställde
vintern. Man brukade flerstädes, åtminstone i våra
sydligaste landsdelar, "bära (sjunga) Maj i by",
i det man på valborgsmässoaftonen vandrade från gård
till gård med välönskningssånger och strängaspel för
att utdela nyutslagna kvistar eller små stänger prydda
med vårblommor (se Folklekar, sp. 766). Jfr Majstång.
(N. E. H.)
Maja. 1. Astron., en af småplaneterna. -
2. Grek.-rom. myt. Se M a i a l och 2. - 3. (Maj ä)
Ind. myt. Se M a y a. - 4. Zool. Se S j ö s p i n-d
e l n.
Maja, flod i rysk-sibiriska guv. Jakutsk, börjar på
vänstra sluttningen af Ochotska bergen, 100 km. från
Ochotska hafvet, och faller ut i Lenas biflod
Aldan. 1,100 km., hvaraf 470 km. äro segelbara.
J. F. N.
Majaki, hamnstad i ryska guv. Chcrson, vid
Dnjestr. 4,619 inv. (1897). M. har betydelse för
Odessas handel, i det att de varor, som komma på
Dnjestr och äro destinerade till Odessa, lossas vid
M. för att landvägen föras dit. J-
F- N-
Majano [-nå]. 1. Giuliano d a M., italiensk arkitekt
och dekoratör, f. 1432 i Majano, d. 1490 i Neapel,
började som träsnidare, men öfvergick sedan
till arkitekturen. Af konung Alfons af Arago-nien
kallades han till Neapel, där han utförde det luftiga
sommarpalatset Poggio reale, som nu är försvunnet,
men kändt genom afbildning hos Serlio, samt 1484 Porta
Capuana, en båge, omfattad af kolonner emellan 2 torn,
med hög fris och ättika, af Burkhardt uppskattad som
måhända renässansens skönaste portbyggnad. F. ö. var
han liksom sin broder Benedetto en mästare i
dekoration, i synnerhet när det gällde intarsia
(inläggning i trä), såsom å dörren till Sala de
Gigli i Palazzo Vecchio (Florens). - 2. Benedetto da
M., den föregåendes broder och lärjunge, italiensk
bildhuggare och arkitekt i Florens, f. 1442 i Majano,
d. 1497, började liksom brodern som träsnidare
och utförde som sådan präktigt skurna och inlagda
väggpanel i sakristian till kyrkan S. Croce i
Florens. Sedan egnade han sig åt marmorskulpturen
och utförde i samma kyrka på beställning af Pietro
Mellini den härliga predikstolen, ansedd som den
skönaste i Italien, berömd för sina statyetter
och reliefer. Men innan han fullbordade denna,
modellerade han den nämnde beställarens byst (1474,
nu i Museo nazionale i Florens), och genom denna
bysts upp-komstår föres äfven predikstolen till
mästarens yngre dagar. Besläktad med predikstolen
i stil är ett grafmonument åt S. Savinus i domen i
Faénza (1472). Något senare utförde han det för sin
fina ornering vidtberömda ciborium (altarbaldakinen)
i S. Domenico i Siena, och 1480 fullbordade han med
sina bröder Giovanni och Giuliano en madonnabild af
terrakotta, kallad Madonna delV Ulivo, som nu finnes
i domen i Prato. Ett motstycke till denna i målad
terrakotta i Berlins Kaiser-Friedrich-mu-seum hör
äfven till hans yppersta verk. Kallad till Neapel,
utförde han där ett marmoraltare i Chiesa di Monte
Oliveto och antages äfven (efter Antonio Kossellino)
ha fullbordat en grafvård öfver hertiginnan Maria
af Aragonien. Därefter var den flitige och lätt
arbetande mästaren verksam i S. Gimignano, där
han efter 1491 formade en del figurer i domen
och i S. Agostino, samt i Florens, där han i
S. Maria Novella utförde ett grafmonument åt
sin gynnare, Fiiippo Strozzi. Samtidigt byggde
han åt honom det 1489 började Palazzo Strozzi,
den florentinska ungrenässansens palatstyp
i dess härligaste form (se bild å pl. XIV till
art. Byggnadskonsten). Ingenstädes, säger Burckhardt,
har endast genom kontrast i ytbehandlingen, nämligen
med rustika i uppåt aftagande grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
