- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
569-570

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majanthemum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

509

Major e longinquo reverentia-Majs

570

af senare ursprung), vid Tcstri (1. Tertri)
rikshof-mästaren Berthar och vann därmed
major-domus-värdigheten öfver hela riket åt sig
och sin ätt (se K a r o l i n g e r). Om hans
son Karl M a r-t e 11 se d. o. Med dennes son
Pippin den lille upphörde major-domus-ämbetet,
i det han (751) med påfvens hjälp lät afsätta
den siste merovingen Kilderik III och utropa
sig själf till konung (se Frankrike, sp. 1139).
S. U.

Ma’jor e longi’nquo reverentia, lat., vördnaden
(beundran) växer med afståndet (från sitt föremål).

Majorennitet (af lat. ma’jor annos, äldre), myndighet,
myndighetsålder. Motsats: m i n o r e n-nitet,
minderårighet, omyndighet.

Majori [-jåri], stad i italienska prov. Salerno,
vid Salernoviken, 4 km. n. ö. om Amalfi. 3,306
inv. (1901; som kommun 5,308). Citronodling. Vid
stranden ett stycke från M. en svafvelkälla och
Pandonas grotta, liknande Blå grottan på Capri.
Wbg.

Majorianus, romersk kejsare i Västerlandet 457
-461, var son af en uppbördsman i Gallien samt,
enligt Prokopios’ omdöme, en duglig och dygdig
man. Han utmärkte sig under Aetius och sedan
under Ricimer, genom hvars bemödande han upphöjdes
på tronen. M. sökte förbättra rikets tillstånd,
särskildt upphjälpa provinserna från deras svåra
belägenhet, äfvensom skydda Roms minnesvårdar och
gamla byggnader från förstöring. Genom flera visa
lagar ville han återföra ordning i det inre, och i
det yttre riktade han sin sträf-van på att återtaga
Afrika, men misslyckades härutinnan och tvangs
sedan, till följd af missnöje med hans reformer,
genom ett myteri att afsäga sig kronan (461). Han
dog s. å., troligen dödad på Ricimers anstiftan.
II. Tdh.

Majorinus, biskop. Se D o n a t i s m e n, sp. 705.

Majoristiska striden. Se Major, G.

Majoritet (af lat. ma!jor, större) 1. P l u r
a-litet (af lat. plus, mera), flertal, särskildt
flertal röster eller röstande vid ett val eller ett
besluts fattande. Vid val skiljer man mellan absolut
och relativ majoritet. Absolut majoritet säges den
ha uppnått, som erhållit mera än halfva antalet af
alla de afgifna rösterna, relativ den, som, utan att
ha vunnit absolut majoritet, fått flera röster än
någon annan eller eljest kommit, om t. ex. 10 skulle
utses i samma omröstning, bland de 10 främste. Vid
besluts fattande kan någon sådan skillnad icke komma
i fråga, så vida det röstas endast emellan två
lörslag i sänder, med ja och nej, då majoriteten
alltid måste bli absolut. Stundom fordras för ett
förslags antagande en förstärkt, s. k. kvalificerad
1. potentierad, majoritet, vanligen två tredjedelar af
de afgifna rösterna. I motsats till en sådan majoritet
kallas den vanliga enkel. Jfr Minoritet.

Makorna, stadsdel i Göteborg (se d. o. och kartan
därtill).

Majörskursen, en i dagligt tal, synnerligast för
några år tillbaka, vanlig benämning på Taktiska
utbildningskursen för kaptener (ryttmästare). Denna
kurs anordnades, efter österrikisk förebild,
första gången 1902 och har därefter anordnats
årligen. Kursens ändamål, som urspr, afsåg deltagarnas
utbildning med hufvudsaklig hänsyn till deras
(eventuella)

befordran till regementsofficerare - hvaraf
benämningen "majorskursen", ehuru dess genomgående
icke var obligatoriskt för vinnande af majorsgraden -,
är numera (sedan 1906) vidare, så att kursen afser
att utveckla, deltagarnas kunskaper och omdöme i
taktiskt afseende i allmänhet. Till kursen, hvars
chef och ledare är en officer af generalitetet (eller
öfverste), beordras i regel som befäl och biträdande
ledare 4 öfverstar (eller of-verstelöjtnanter)
samt som "kommenderade officerare" 48 kaptener
(ryttmästare) ur infanteriet, kavalleriet,
artilleriet, fortifikationen (fr. o. m. 1912)
och trängen, samtliga beridna. Utbildningen,
som bedrifves hufvudsakligen praktiskt, omfattar
lösandet af taktiska uppgifter i terräng och på karta,
stridsöfningar, krigsspel, uppgörande af planer till
officers- och underofficersöfningar samt fältridning
m. m. Kursen brukar pågå i sex veckor, hvaraf en
användes till fältöfning, vanligen på försommaren. Den
har under de senare åren varit förlagd till Uppsala.
H. J-dt,

Majs, Zea mays L., bot., ett i de varmare trakterna
af Syd-Amerika ursprungligt, ettårigt sädesslag,
som ej är kändt i vildt tillstånd, men sorn troligen
härstammar från Euchlæna (se d. o.), med hvilken det
bildar bastarder. Det infördes till Europa kort efter
Amerikas upptäckt och odlas nu öfverallt i tropikerna
och varmare tempererade länder; i Europa odlas majs
företrädesvis i Ungern och Italien, hos oss odlas
den endast som grönfoder

illustration placeholder

Majs. a småax af hanblommor, b honax (kolf;

omkr. 1/? nat. storl.).



och prydnadsväxt. Majs är (se fig.) ett högväxt,
ettårigt, monoikt gräs. Hanblommorna (a) sitta i
pyramidformiga vippor i toppen af de tjocka, ända
till 6 m. höga, fyllda, ganska bladrika stråna,
och vid dess bas framskjuta ur de nedre bladslidorna
de kolflika honaxen (b), sammansatta af flera rader
enblommiga småax och omgifna af flera hölsterlika
hylleblad. Pistillerna ha blott ett långt, trådlikt,
ur hölsterbladen utskjutande märke. Frukterna,
majskornen, sitta något insänkta i det tjocka
fästet. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free