Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Makkabéer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Makrillfiske med dörj i Nordsjön. Efter teckning
af L. Haaland i Bergens fiskerimuseum. |
drifgarn varit det mest lönande; 1909 fiskade 125
fartyg från Förenta staterna med garn, blott 50 med
vadar (med den obetydliga fångsten af omkr. 3,000
barrels). – I östra delen af Atlanten är makrillen
föremål för stort fiske från Storbritannien och
Irland, Frankrike, Norge och Sverige. Den förekommer
utanför hela Norge, fast det egentliga makrillfisket
där knappast sträcker sig n. om Stat. Mot s. fiskas
makrillen ända nere vid Marokko och utgör föremål
för ganska betydligt fiske i vissa delar af
Medelhafvet, såsom vid Frankrike och i Adriatiska
hafvet. 1908 beräknades Englands makrillfiske till
17,420 mill. kg., Skottlands till 1,329 mill. kg. och
Irlands till 18,086 mill. kg. med ett värde i första
hand (på grund af olika pris) af resp. 8,253 mill.,
119,600 och 1,605 mill. kr., sammanlagdt nära
5 mill. kr. mot 3,240 mill. kr. 1884. Största
delen af dessa makrillfisken sker vid Englands
och Irlands sydliga kuster, i febr.–juni, och med
drifgarn. – Det franska makrillfisket gaf 1908 9,566
mill. kg. med ett värde af 4,762 mill. kr. Häraf
kommo 2,078 mill. kg. på storsjöfisket med
drifgarn hufvudsakligast i Irländska sjön under
febr.–juni. Det största franska makrillfisket drifves
från Boulogne-sur-Mer, såväl hvad beträffar storsjö-
som kustfisket. Medelhafsfisket är emellertid också
ganska betydligt; det afkastade 1908 i brutto 565,296
kr. för 1,049,038 kg., hvaraf vid Algeriet fiskades
454,180 kg. I slutet af 1870- och början af 1880-talet
gaf hela franska makrillfisket en behållning af
omkr. 7 mill. kg. till ett värde af 2,9
mill. kr. årligen i medeltal. Den på storsjöfisket
fångade, ombord saltade franska makrillen har sedan
gammalt varit berömd. – Hollands hela makrillfångst
utgjorde 1908 252,585 och Tysklands 112,319 kg.
Den stora exporten af saltad makrill till Förenta staterna
från Norge och Sverige har förorsakat en stor höjning
i värdet af dessa länders makrillfiske. Redan
omkr. 1860, då isad makrill började utföras till
England, gaf det norska makrillfisket en god
afkastning. Makrillen fiskas i Norge från svenska
gränsen till trakten af Bergen dels under senare
delen af maj och till in i juli, med drifgarn från
däcksbåtar af 10-15 tons dräktighet, dels ock vissa
år genom stängning med notar. 1910 t. ex. fångades på
det senare sättet fr. o. m. Stavangers t. o. m. Södra
Trondhjems amt 24,940 tnr makrill och saltades för
den amerikanska marknaden. Under eftersommaren eller
hösten dörjas (se fig.), sedan midten af 1880-talet,
makrill ute i Nordsjön från större fartyg. Härvid
utriggas 2 till 4 stänger, beroende af fartygets
storlek, på hvardera sidan, hvarje stång, om vädret
är godt, med 2 snören och hvarje snöre med 2 krokar,
hvarjämte 2 snören uthängas från fartygets akter
(se Dörj). Norrmännen bruka ej samtidigt fiska
från utsatta småbåtar, hvilket ofta sker vid det
motsvarande svenska makrillfisket. 1880 utfördes
från Norge 1,870 mill. kg. makrill till ett värde af
447,800 kr., och den årliga medelafkastningen af hela
norska makrillfisket 1866–81 har beräknats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0314.html
