Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malakkasundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
619
Malda-Maldonado
620
i förening med fattigdom och sjukdom alldeles
bröt hans krafter. M:s enda poetiska verk, den
romantiska berättelsen Marya (1825; många uppl.;
den bästa 1876 med illustrationer af Andriolli;
smärre utdrag på svenska i A. Jensens "Polska
skalder", I, 1899), vann först efter hans död
förtjänt erkännande. Påverkad af Byron, åt hvilken
han själf gaf uppslaget till "Mazeppa", besjöng M. i
"Marya" det polska Ukrajna vid 1700-talets slut. Den
historiska förebilden till den olyckliga Marya var
Gertruda Komorovska, som blef gift med grefve Szczesny
(Felix) Potocki och af sin svärfar bragtes om lifvet.
A~d J-
Malda [må’ldā], distrikt i kejsardömet Indien,
divisionen Raishahi i Östra Bengalen och Assam,
på ömse sidor om Ganges’ biflod Mahananda. 4,918
kvkm. 884,030 inv. (1901). Hufvudstad är
English Bázár l. Angrazábád, med 13,667
inv. (1901). Inom distriktet ligga ruinerna af de
forna muhammedanska hufvudstäderna Gaur (se
Gauda 2) och Pandua.
(J. F. N.)
Maldegem [-chem], kommun i belgiska
prov. Öst-Flandern, vid Eede och järnvägen
Gent–Bruges. 10,419 inv. (1904). Tillverkning af strumpor,
spetsar och olja.
J. F. N.
Mal de los pintos [-lås pi’ntås], Mal pintádo,
Pinta (sp.; "fläcksjuka"), med., en i Mexico,
Central-Amerika, Venezuela, Peru och Chile
förekommande hudsjukdom, som visar sig i större
eller mindre, spridda eller sammanflytande, röda,
hvita, svarta eller blå fläckar med affjällande
epidermis, luktande mögel samt förorsakande klåda
och hårens hvitnande och affallande. Hudåkomman,
som har någon likhet med pityriasis versicolor,
är dock därifrån skild, förekommer endast inom
tropikerna samt är i hög grad smittsam, så att den
en gång angripit ett helt regemente och inom ett
område af Mexico nära en tiondel af befolkningen. Den
gynnas genom orenlighet och hämmas genom bad och
yttersta renlighet. Den har antagits bero på en af
Gastambide 1881 beskrifven svamp, som intränger i
huden och framkallar de nämnda färgvarieteterna genom
afsättning af trådar och sporer inom olika hudlager.
F. B. (G. Wrgn.)
Malden [må’ldn]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid floden M., 8 km. n. om
Boston. 44,404 inv. (1910). Stor industri,
som får kraft från vattenfall i floden, spec. i
gummigaloscher och skodon. – 2. Brittisk ö i
Polynesien, n. om Manihiki-öarna, under 4° s. br. och
155° v. lgd, en 10 m. hög atoll med guanolager. 89
kvkm. 168 inv. (1901).
Maldiverna l. Malediverna (af osäker
härledning), en af korallöar och korallref bestående
arkipelag i Indiska hafvet s. v. om Deccan emellan
7° 6’ n. br. och 0° 42’ s. br. samt emellan
72° 27’ och 73° 50’ ö. lgd. (Den under 8° 16,5’
n. br. belägna ön Minicoi räknas till Lakkadiverna,
se d. o.) Arkipelagen består af 17 ringformiga
korallref (atoller), som i administrativt hänseende
sammanslagits till 13 grupper. Öarnas verkliga antal
är okändt; vanligen anges det till 12,000 i enlighet
med titeln på sultanen: "de 12,000 öarnas och 13
provinsernas sultan". De namngifna öarnas antal är
602 och de beboddas 178. Samlingen af torrt land är
ytterst liten i jämförelse
med atollernas areal, som är omkr. 300 kvkm. Högsta
delen af öarna ligger i allmänhet omkr. 2 m. öfver
vattenytan. Öfverst har man funnit ett omkr. 1
m. djupt, med växtämnen blandadt sandlager, lätt
matjord, och under detta hvarftals sand, mjuk
sandsten (0,6 m. tjock) och åter sand, hvarifrån
erhålles sött vatten åtminstone på alla bebodda
öar. Alla öar af någon utsträckning äro tätt klädda
med djungler, i hvilka växa stora träd, banianträd,
brödfruktträd, tamarind, pandanus m. fl. Öarna alstra,
bland andra tropiska och subtropiska indiska frukter,
i synnerhet kokospalmer, med mycket små, men fina
frukter. Dessa och deras fibrer (coir) äro jämte
porslinssnäckor (kauri), sköldpaddskal och torkade
boniter öarnas viktigaste exportartiklar. Ris,
som utgör förnämsta födan, införes. Bland de få
vilda djuren må nämnas råttor, flyghundar och
sköldpaddor. Endast några få getter och nötkreatur
underhållas, på Male-atollen. Klimatet är mycket
ohälsosamt för främlingar, asiater såväl som
européer. Invånarna, omkr. 30,000, äro muhammedaner
och likna både singaleserna och malabarfolket; några
bära spår af afrikanskt blod. De äro kopparfärgade,
småväxta, med klen kroppsbyggnad, och fredliga. De
äro civiliserade och ypperliga sjömän. Språket
är en dialekt af singalesiskan, men med en stor
del lånord från sanskrit. Arkipelagen har, så
långt tillbaka man känner, bildat ett litet rike,
behärskadt af en sultan, som i hvar och en af de 13
provinserna har en fogde (atolu-veri), hvilken uppbär
skatterna. Sultanens residens och rikets hufvudstad
ligger på ön Male, på östra sidan, nära midten af
arkipelagen. – Öarna omtalas redan af Ammianus (Divi)
och Ptolemaios (Maniolæ). Portugiserna inrättade
omkr. 1518 ett faktori på M., men fördrefvos
snart af de muhammedanske köpmännen från Cambay
(Indien). För att skydda sig mot moplapiraternas
(på Malabarkusten) och andras plundringar ställde
öborna sig sedermera i förbindelse med härskaren
på Ceylon, och sedan 1645 affärdar sultanen på
M. årligen en beskickning med skänker till Ceylon
som ett bevis på hyllning och anspråk på skydd. Med
denna ö kommo M. under Englands öfverhöghet.
(J. F. N.)
Maldiviska l. Malediviska språket på de
maldiviska öarna i Indiska oceanen, är en från
singalesiskan utgående dialekt, men med en stor
del lånord från sanskrit. Språkets form visar, att
maldiviskan jämförelsevis tidigt afskilts från sin
moderdialekt. Jfr Geiger, "Mäldivische studien" I (i
"Sitzungsberichte der königl. bayerischen akademie
der wissenschaften", 1900) och II (i "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft", LV, 1901).
K. F. J.
Maldiviska nötter (Malediviska nötter), bot. Se
Lodoïcea Sechellarum.
Maldon [må’ldn], stad i engelska grefsk. Essex,
vid Blackwater-æstuariet, 70 km. ö. n. ö. om
London. 5,565 inv. (1901). Latinskola (från
1547). Ostronfiske och saltberedning samt
tillverkning af landtbruksmaskiner. Af i trakten
funna fornlämningar från olika åldrar framgår, att
det är en mycket gammal boningsort, men sannolikt ej
identisk med romarnas Camulodunum.
Maldonado [-dåna’(d)å], departement i Uruguay, vid
Atlantiska hafvet. 4,111 kvkm. 30,705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
