Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maldonit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Målet-Malexander
äfven detta, och M. återinsattes under allmänt
jubel i sin presidentvärdighet 1774. Han från-trädde
emellertid sin plats redan 1775, då en ny inlaga,
hvarigenom han sökte förmå den unge konungen till
reformer och riksständernas inkallande, blef fruktlös,
men s. å. lät han af Turgot (se d. o.) förmå sig
att inträda i regeringen som minister för konungens
hof, hvarrned följde uppsikten öfver polisväsendet;
och under det han nu troget understödde Turgot i
dennes reformsträf-vanden, sökte han inom sitt
departement genomföra viktiga förbättringar,
särskildt med afseende på de så missbrukade
"lettres de cachet". M. tröttnade emellertid och
begärde (apr. 1776) sitt afsked. Härigenom blef
han oafsiktligt närmaste anledningen till det
stora reformverkets misslyckande, ty genom sin
ifver att få en värdig efterträdare åt M. ådrog sig
Turgot Ludvig XVI:s misshag och blef afskedad (maj
s. å.). M. egnade sig nu åt studier och resor, men
upphörde dock ej att varmt intressera sig för tidens
reformsträf-vanden. Vid revolutionens annalkande sökte
Ludvig XVI besvärja stormen genom att ännu en gång
(1787) kalla M. till minister (ehuru utan portfölj),
och som sådan bidrog M. väsentligt till utfärdandet
af ett edikt, hvarigenom de franske protestanterna
erhöllo en rättsligt betryggad ställning. Emellertid
kände han sig ej heller nu vuxen det politiska lifvets
strider, utan drog sig tillbaka omedelbart före
riksständernas sammanträde (1789). Rättegången mot
Ludvig XVI förmådde honom att åter lämna privatlifvets
lugn för att frivilligt åtaga sig den farliga rollen
af konungens advokat; men alia hans sträfvanden
att rädda den olycklige blefvo fåfänga, och det var
han, som hade den tunga plikten att först underrätta
Ludvig om hans dom (1793). Ett lif så helt egnadt åt
mänsklighetens sak som M:s fann ej nåd inför dem, som
nu ryckte till sig makten för att i mänsklighetens
namn begå de skändligaste ogärningar. I dec. 1793
häktades M. jämte sin familj, fördes till Paris,
ställdes inför revolutionstribunalet och afrätta-des
22 april 1794, efter att förut ha sett sina barn och
barnbarn gå till döden. M. utgaf utom stats-rättsliga
skrifter flera naturvetenskapliga arbeten af värde.
_ S- B.
Målet [mala], Claude Fran9ois de, fransk general,
f. 28 jan. 1754, deltog i revolutionskrigen och blef
1799 brigadgeneral. 1805 utnämndes han till guvernör i
Pavia, men afskedades 1807 på grund af sina utprägladt
republikanska tänkesätt. Misstänkt för samhällsfarliga
stämplingar, blef M. på kejsar Napoleons befallning
fängslad 1808. Jämte generalerna Lahorie och Guidal
m. fl. statsfångar fattade M. 1812 beslutet att söka
störta kejsaren, som vic! denna tid befann sig på sitt
tåg mot Ryssland, och åter upprätta republiken. Natten
emellan 22 och 23 okt. 1812 lyckades M. rymma från
det sjukhus, dit han på grund af föregifven sjukdom
flyttats från fängelset. Plan skyndade till kasernerna
och vann två regementen på sin sida genom falska
underrättelser om Napoleons död och genom förevisande
af ett un-derstucket dekret af senaten, som utnämnde
honom till kommendant i Paris. Därpå befriade M. sina
fångna kamrater Guidal och Lahorie. Dessa häktade
polisministern Savary och polisprefekten Pas-
quier samt intogo deras platser, under det att M. med
en beväpnad hop begaf sig till kommendanten general
Hulin, genom hvars lugn och kallblodig-het revolten
misslyckades. M. och 14 hans med-sammansvurna
arkebuserades 29 okt. 1812. Underrättelsen om
denna sammansvärjning påskyndade Napoleons hemresa
från Ryssland s. å. Litt.: Douville, "Histoire
de la conspiration de M." (1840), och Saulnier,
"Eclaircissernents historiques sur la conspiration
du general M." (1844). A.ii. 13.*
Målet [mä^itj, sir E d w a r d, engelsk diplomat,
f. 10 okt. 1837, d. 29 juni 1908, inträdde 1854 på
den diplomatiska banan och kom, efter tjänstgöring
bl. a. i Argentina, Washington, Konstanti-nopel och
Lissabon, 1867 till Paris som ambassadsekreterare. Där
förestod han tidvis brittiska ambassaden (1870
-71) såväl under Paris’ belägring som sedan under
kommunen och visade i många kritiska situationer
mycken kallblodighet. Bl. a. förde han sept. 1870 på
ambassadören lord Lyons’ uppdrag viktiga depescher
genom de stridande arméernas linjer till Bismarck
ang. tilltänkta fredsunderhandlingar med den efter
franska kejsardömets störtande tillsatta franska
nationalförsvarsregeringen. Efter tjänstgöring
1871-78 i Peking, Aten och Rom var M. sommaren 1878
chargé d;affaires i Konstantinopel (vid tiden för
freden i San Stefano) samt diplomatisk agent och
generalkonsul i Kairo under den kritiska tiden för
Alexan-drias bombardemang och fälttåget 1882. M. var
1883-84 envoyé i Bruxelles och 1884-95 brittisk
ambassadör i Berlin samt tog därvid bl. a. verksam
del i förhandlingarna på Kongokonferensen
(se d. o.) 1884-85 och på Samoakonferensen
1889. M. var 1900-06 medlem af internationella
skiljedomstolen i Haag. Han adlades 1881 och
ärfde 1904 baronetvärdighet. Sina lefnadsminnen
skildrade M. liffullt i memoarverket Shifting scenes
(1901; "Ur en engelsk diplomats minnen", 1906).
v.s-g.
Målet [mä’lit], L u c a s, pseudonym for engelska
författarinnan Mary St. L e ger H a r r i-son, född
Kingsley. Se Kingsley 1.
Maletraugn, tekn. Se Ugn.
Maleve’ntum, stad. Se Benevento 2.
Ma’levo, berg. Se P a r n o n.
MaleVskij-Malevitj, N i k o l a j A n d r e j e-vitj,
rysk diplomat, f. 1855 i Moskva, tjänstgjorde
sedan 1886 i ryska utrikesministeriet, där han
1897 blef af delningschef. 1906-07 var M., som
tidigare utnämnts till senator, underhandlare om
rysk-japanska handelstraktaten och är sedan juli 1908
rysk ambassadör i Tokyo.
Ma!exa’nder (M a l ge sa n d a), socken i
Östergötlands län, delad å Ydre och Göstrings
härad. 20,010 har. 1,142 inv. (1911), hvaraf 542 i
Ydre och 600 i Göstrings härad. M. utgör ett pastorat
i Linköpings stift, Ydre kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>