Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malice ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
633
Malkontant-Malleson
634
den store, hvars ölverherrskap han för kort tid
erkände. M. var den siste af Kenneth Mac Alpins
ätt på manssidan. - 3. M. III C a n m o r e ("med
stora hufvudet"), den föregåendes dottersons son,
var son till den af Macbeth (se d. o.) störtade
Duncan I och kröntes 1057, efter sin seger öfver
denne vid Lumphanan, till Skottlands konung vid
Scone. I sitt andra äktenskap gift med Margareta,
syster till engelske tronpretendenten Edgar the
/Etheling (se Edgar 2), bistod han 1070 denne mot
Vilhelm Eröfraren, men utsattes fördenskull 1072
för en engelsk invasion och måste "bli Vilhelms
man". Efter nya strider måste han 1091 äfven hylla
Vilhelm II Kufus som länsherre, om för hela sitt
rike är omtvistadt. M. stupade 13 nov. 1093 under
ett infall i Northumberland nära Alnwick vid en
plats, som sedan fick namnet Malcolm’s cross. Han
var en tapper, högsint och duglig regent. Fyra af
hans söner blefvo konungar i Skottland (Duncan II,
Edgar, Alexander I och David); en dotter, Matilda,
förmäldes med Henrik I af England. - 4. M. IV,
den föregåendes sonsons son, f. 1141, efterträdde
1153 sin farfar, David I, hade att bekämpa många
uppror j i olika delar af riket och nödgades 1157
till Henrik II af England återlämna Northumberland
och Cumberland, som lämnats i län åt David under
tronstriden mellan Henrik II:s moder Matilda och
Stefan af Blois. M. afled ogift 9 dec. 1165 och
efterträddes af sin broder, Vilhelm Lejonet. - Jfr
om M. l-4 E. W. Robertson, "Scotland under her early
kings" (2 bd, 1862), Skene, "Celtic Scotland", I
(1876), och A. Lang, "History of Scotland", I (1900).
1-4. V. S-g.
Malkontarnt (fr. malcontent, missnöjd), osams,
oense. Jfr Kontant 2. - M a l k o n t a n t e r, namn
på några oppositionella politiska partier, såsom de
med pacifikationeri i Gent (1576) missnöjde katolske
nederländarna och de upproriske i Ungern under senare
delen af 1600- och början af 1700-talet.
Mali. 1. Ritmall, en tunn träskifva, hvars kanter ha
kroklinig form och som nyttjas för uppdragning af
kroklinjer på en ritning (liksom linjalen användes
för uppdragning af räta linjer).
2. Skpsb, a) Fartygsmall, namn på de tunna trä-
(1. plattjärns-)ribbor, efter hvilka de fartygs-delar
arbetas, som ha buktig form (t. ex. stafvar och
spant), b) Skefmall, ett instrument, som nyttjas för
mätning och öfverflyttning af "skefningar" (vinklar).
" 2. J. G. B.*
Malladt djup. skpsb. Se Hufvuddimen-s i o n e r.
Mallaoh, fordom namn på Ber ber a (se d. o.).
Mallarmé, S t é p h a n e, fransk skald, f. 18
mars 1842 i Paris, d. 8 sept. 1898, var lärare
i engelska vid åtskilliga skolor och någon tid
äfven tidningsredaktör. M:s mycket sparsamma
alstring omfattar eklogen L’aprés-midi d’un jaune
(1876), diktsamlingen Poésies complétes (1887),
prosaarbetena Pages (1890-91) och Divagations (1897)
samt öfversättningar från Beckford och Poe. Urspr, en
af författarna i "Parnasse contempo-rain", öfvergick
M. i likhet med Verlaine till ett symbolistiskt
uttryckssätt, som i motsats mot par-nassienernas
fasta, skulpturala stil ville verka med måleriska
och ljudsuggestiva medel. Oändligt rin-
gare konstnär än Verlaine, hamnade M. vid sina
sträfvanden ofta i rena obegripligheten och beundrades
därför utan hejd af sin klick. Se A. Mockel,
"S. M." (1899), och en essay om M. af A. Österling
i ^’Ord och bild" (1906). R-n B,
Mallaui (Melaui-el-ʿArisch),
distriktshufvudstad i egyptiska mudirije
Siūt vid vänstra Nilstranden och järnvägen
Kairo–Siūt. 20,249 inv. (1907). Vackra
forngrafvar från 6:e och 12:e dynastierna.
J. F. N.
Mallbod (se Mall) l. Utslagsvind,
skpsb., rum, på hvars golf vid nybyggnad af fartyg
dettas konstruktionsritning uppdrages i full
storlek. Mallboden måste tydligen vara längre
än fartyget och bredare än dettas största djup.
C. K. S.
Malle [mall], fr., kappsäck; brefpost.
Malleco [maljēkå], provins i det inre af republiken
Chile, omkr. 38° s. br. 8,555 kvkm. 112,014
inv. (1909). Vid östra gränsen resa sig Anderna
(vulkanen Llonqimai 2,872 m.), vid den västra
Cordillera de Nahuelbuta; floderna flyta till Biobio
och Cautin. Skogarna lämna utmärkt byggnadsvirke,
jordbruket i de västra slättbygderna rika
hveteskördar. Två järnvägar gå i nord-sydlig riktning
genom prov. Hufvudstad är Angol, vid floden M.,
nära 8,000 inv.
J. F. N.
Malleescrub [mä’li skra’b], bot. Se Australien,
sp. 456.
Mallefille [malfi’j], Jean Pierre Féli-c i e n,
fransk författare, f. 1813 på Mauritius, d. 1868,
fick sin bildning i Paris och vann tidigt framgång med
dramer och romaner. Bland de förra märkas Glenarvon
(1835), Le paysan des alpes (1837; "Fiat justitia!",
uppf. 1853) samt lustspelen Le coeur et la döt (1852;
"Kärlek och pengar", uppf. 1853) och Les sceptiques
(1867). Af hans romaner må nämnas Le collier (1845),
Les mé-moires de Don Juan (1852) och La confession
du Guacho (1868). Han var 1848-49 chargé d’af-faires
i Lissabon.
Malleh, zool. Se F as ti n gar, sp. 309-310.
Mallein, ett genom renodling af rotsbaciller
(baci’llus mattet) framställdt ämne, hvilket nyttjas
som medel mot den af bacillen framkallade sjukdomen
rots. Jfr B a k t e r i o l o g i, sp. 727.
Mallen, Elias Emanuel, gångpostens i Stockholm
uppfinnare, f. 1786, d. 1863 i Stockholm, hade
haft befattning som skrifvare vid Svea lifgarde
(han titulerades regementskommissarie), som
brunnsmästare vid Ugglevikens hälsokälla m. ra.,
hållit lånbibliotek och uppträdt som novellförfattare,
då han 1838 började, åtföljd af en dräng, gå
omkring i Stockholm för upphämtande af bref och
paket samt deras inlämnande på postkontoret mot viss
ersättning, ett företag, som på sin tid hälsades med
mycket bifall. Kryddbodarna blefvo dock snart svåra
konkurrenter till M. När efter breflådornas införande
(1855) gångposten blef ännu mera öfverflödig och
M. därigenom gick miste om sitt lefvebröd, erhöll
han årligen ett litet understöd af postverket.
-rn.*
Malle’olus, lat., fotknöl. Se Ankel.
Malleson [mä^isn], George Bruce, anglo-indisk militär
och historiker, f. 1825, d. 1898, kom 1842 ut till
Indien som fänrik, innehade flera civilmilitära
befattningar, blef 1873 öfverste och var 1869-77
uppfostrare för maharajan af My-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
